Tema: Bostad

Hej och välkommen till Din Ekonomi. I dag lägger vi fokus på bostadsmarknaden.

Det ska bland annat handla om vad det egentligen spelar för roll om vi är inne i en bostadsbubbla–

–samt senaste nytt om amorteringskravet.

Först ska det handla om marknadshyror. Vem skulle vinna på det och vem skulle förlora?

Vi tog en titt på vad marknadshyror skulle innebära på Sveriges hetaste bostadsmarknad - Stockholm.

Bristen på bostäder är akut i nästan hela Sverige.

En viktig pusselbit för att lösa problemet är hyror som avspeglar vad folk är beredda att betala.

Så kallade marknadshyror - det menar flera experter som EFN har pratat med.

Marknadshyror skulle leda till mycket större rörlighet.

Då blir det lättare att få tag i en bostad och det skulle gynna Sverige som helhet.

En hel del av Stockholms bostäder förmedlas härifrån den kommunala bostadsförmedlingen.

Hyrorna varierar givetvis, men en 2:a på 65 kvm kostar i genomsnitt 8 000 kr/månad–

–men hade man infört marknadshyror hade kostnaden blivit 13 000 kr/månad.

Största problemet med dagens hyressystem är att lägenheter används ineffektivt, enligt Boverket.

Många bor kvar i stora lägenheter trots att barnen har flyttat därifrån.

Med ökad hyra hade incitamentet att flytta till en mindre lägenhet stärkts–

–och därmed hade lägenheter använts mer effektivt men ett ändrat hyressystem hade slagit hårt–

–mot de som redan har det knapert.

Framförallt innebär det att man måste tränga ihop sig på mindre ytor.

Den tendensen ser vi redan i dag. Tyvärr är det väldigt trångbott i det hyrda beståndet–

–jämfört med det ägda.

Att marknadshyror skulle svida i mångas plånböcker är alla ense om och allra störst hyreshöjningar–

–hade det blivit i storstäderna.

Samtidigt som det hade tvingat en del att flytta och eventuellt bo trångt så tjänar vissa på det.

Vinnarna är en ganska diffus grupp, det är de som inte bor i Stockholm nu, men vill flytta hit.

De är välutbildade och skulle kunna få bra jobb.

Gällande bostadsrätter och hus rusade priserna uppåt i fjol.

Frågan är om vi är inne i en bostadsbubbla...?

Den stora bostadsbristen och de höga priserna på hus och lägenheter–

–brukar målas upp som en av de största riskerna i Sveriges ekonomi.

Prisökningarna som vi har sett under senare tid–

–beror på att hushållen har fått mer och mer inkomster och det byggs alldeles för lite.

Nu är räntorna väldigt låga vilket betyder att man har råd med stora lån–

–under förutsättning att räntorna ligger kvar på en låg nivå.

En bostadsbubbla i den ursprungliga bemärkelsen innebär att priserna förlorar kontakt med verkligheten.

Det kan hända om marknaden spekulerar i bostäder för att tjäna pengar.

Jag har svårt att se att vi skulle riskera en sån bostadsbubbla i Sverige–

–där man köper av rent spekulativa skäl. I Sverige köper man ju huvudsakligen för att bo.

priserna kan ändå bli för höga för att det ska vara bra för samhället.

Till exempel om bostadsköparna inte klarar av en försämring av den egna ekonomin.

Det är inte omöjligt att vi har den typen av bubbla.

Med tanke på att vi har haft så stora prisökningar på bostadsmarknaden–

–kan man tycka att det är konstigt att ett fall skulle innebära så stora risker för samhällsekonomin.

Risken finns att folk har tagit på sig en för stor kostym.

Man kanske har låst in sig med stora lån.

Den typ av prisnedgång som jag pratar om skulle ju bygga på att räntorna går upp–

–och att man inte har tagit höjd för det i sin privata ekonomi.

Då är det kanske inte bostadsprisernas fall som är det stora bekymret.

Det är att man har tagit på sig en för stor ränteutgift i förhållande till vad man har råd med.

En sak som säkert kommer att påverka vad vi har råd med är amorteringskravet.

Det har varit många turer fram och tillbaka. Frågan är vad som händer nu.

Ingrid Eiken, du är vd på Mäklarsamfundet. Välkommen.

Det har varit många turer kring amorteringskravet. Vad är det egentligen som händer?

Min bedömning är att det införs ett amorteringskrav.

Nu har beslutsfattare och även lagrådet sagt sitt och har lämnat sitt okej–

–och i och med det är alla formella hinder borta. Vi får nog förbereda oss på ett amorteringskrav.

Prisrusningen på bostäder har ju lugnat sig lite.

-Behöver vi då ett amorteringskrav? -Vi har sett lite avmattade prisökningar...

...under årets första månader, men amorterinsgskravet löser inte grundproblemet.

Att det saknas bostäder där efterfrågan finns. Amorteringskravet gör i stället att man får betala mer–

–men det skapar inte fler bostäder.

Vad är fördelarna med ett amorteringskrav?

Ska man se lite allvarligt så minskar ju ett amorteringskrav den svenska skuldsättningen.

Det är bra för vårt gemensamma bästa, men för enskilda hushåll så känns det lite fyrkantigt.

Vi tycker att dialogen mellan banken och den enskilda konsumenten ska styra upplägget.

Visst är det bra att spara, men om man ska använda det för att amortera–

–är nåt man ska resonera kring med sin bank. Det här blir ju lika för alla.

-Vad ser du för nackdelar? -Det är inte säkert att det är bästa lösningen.

Det finns fördelar och nackdelar.

Den stora nackdelen med amorteringskrav är att det möjligen inte griper an det vi ser som viktigt.

Att bygga mer och öka rörligheten i det befintliga beståndet–

–och det skapar inte fler bostäder.

Tror du att amorteringskravet kommer att påverka bostadspriserna?

Egentligen inte, bankerna har ju redan haft ganska stora krav på amortering–

–som man ställer direkt till konsumenterna. Jag tror att vi får se små förändringar där.

Skillnaden blir att nu blir det lika för alla och det kan bli lite fyrkantigt.

Om man funderar på att köpa eller sälja bostad, vad är då ditt råd?

Dels tala med banken - man ska ha ett lånelöfte.

Viktigast är att ta lite höjd i den egna ekonomin, att ha beredskap för till exempel stigande räntor.

Vi har ju historiskt låga räntor så det är fler saker som påverkar än bara ett skärpt amorteringskrav.

-Det har många redan anpassat sig till. -Tack för att du kom hit, Ingrid Eiken.

Funderar du på att fixa till skavanken hemma i stället för att anlita hantverkare–

–nu när ROT-avdraget har sänkts? Då kanske du bör tänka om - titta här!

Risken är överhängande att man gör det sämre än vad en professionell hantverkare hade gjort.

I värsta fall börjar folk göra sina egna ellösningar vilket jag verkligen hoppas att de låter bli.

Den 1 januari i år kom nya regler för ROT-avdraget, alltså den skattereduktion som en privatperson får–

–för arbetskostnaden när man anlitar hantverkare.

Tidigare fick du dra av 50 % av arbetskostnaden, nu har avdraget sänkts till 30 %–

–men den maximala skattereduktionen är fortfarande 50 000 kronor.

Tidigare räckte det med en arbetskostnad på 100 000 för att utnyttja hela avdraget.

Nu måste man upp till 167 000 kr.

Mindre arbeten blir dyrare vilket gör att folk i högre grad–

–förmodligen kommer att överväga att göra arbetet på egen hand–

–eller i värsta fall anlita svart arbetskraft.

Det är inte bara vi som har konstaterat det - många andra remissinstanser säger samma sak.

Dagens Ekonomi i är slut, men vi är tillbaka redan nästa vecka - då ska det handla om bilar.

Inte vilka bilar som helst - elbilar! Vi frågar oss bland annat hur ekonomiska de är.

Missa inte det!

Din Ekonomi fokuserar på bostadsmarknaden. Har vi en bostadsbubbla, och vad spelar det för roll? Vad är det som händer med amorteringskravet och vad innebär marknadshyror egentligen?

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.3%
NASDAQ-100 0%
NASDAQ Composite -0.1%

Vinnare & förlorare

Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min
  • Nya lagar som påverkar ekonomin1:53

    Nya lagar som påverkar ekonomin

    Flera nya lagar träder i kraft 1 juli. Studiebidraget och inkomsttaket för sjukförsäkring höjs och det blir en karensdag mindre för att få arbetslöshetsersättning. Skatter...

  • Pensionen blir kanske inte så hög som du tror6:22

    Pensionen blir kanske inte så hög som du tror

    Louise Sander, vd på Handelsbanken Liv, menar att pensionssystemet är starkt jämfört med många andra länders. Däremot har kompensationsgraden, alltså den andel av lönen som betalas ut i pension, gått ner för de allra flesta.

  • Så ska du tänka kring softs6:49

    Så ska du tänka kring softs

    Att investera handlar inte bara om att handla bolagsaktier. Anna Svahn berättar om mjuka råvaror, eller "softs", som ett alternativ. Några av de vanligaste är jordbruksvaror som bomull, kaffe, kakao och socker.

  • De bästa tipsen för bättre parekonomi4:30

    De bästa tipsen för bättre parekonomi

    Det sista många par tänker på när de träffas och flyttar ihop är ekonomin. Men pengar kan lätt bli en källa till bråk, så det är bra att tidigt hitta en lösning som passar bägge parter.