Din Ekonomi: Slopat amorteringskrav

Hej och välkommen till ett förlängt "Din ekonomi".

Vi ska prata om fonder och fondsparande, men vi börjar med amorteringskravet som inte blir av.

Finansinspektionen vill att nya bolån ska amorteras ner till 50 %.

Kravet skulle gälla från och med 1 augusti. Kammarrätten i Jönköping har slagit fast–

–att kravet inte har nåt stöd i lagen. Därmed blir det inget amorteringskrav.

Så här lät det hos Finansinspektionen i dag:

Det är en tolkningsfråga. Lagen är inte helt tydlig, men vi har respekt för deras bedömning.

Det råder osäkerhet kring hur man ska se på det. Då är det inte lämpligt för oss som myndighet att införa ett krav.

Nu får vi se hur utvecklingen blir och återkomma till om det blir andra åtgärder.

Det handlar om att ställa krav på bankernas kapital, likviditet och riskhantering.

Hur ser det ut när det gäller bolånetaket?

Det skulle man kunna sänka. Men det är inte den bästa åtgärden just nu.

Inträdesbarriärerna får inte bli för höga för förstagångsköpare.

Finansinspektionen hoppas att en lagändring ska möjliggöra införandet av amorteringskrav.

Men när och om det kommer att ske återstår att se.

Frågan är hur de slopade kraven påverkar den skenande bostadsmarknaden, som har tagit extra fart–

–efter beskedet om införandet av amorteringskrav.

Amorteringskraven kan säkert ha bidragit. Samtidigt har vi haft en prisutveckling under nästan 20 år–

–där priserna går stadigt uppåt. Det finns mer djupliggande saker bakom.

Känns det som om ni har lurat folk?

Nej. Vi har varit tydliga med att det är ett förslag. Nu är det en remissrunda.

Då får man synpunkter som kan leda till ändringar.

Många har velat köpa bostad innan amorteringskravet träder i kraft och det har varit prisrally på bostäder.

Nu blir det alltså inget amorteringskrav.

Lena Fahlén, välkommen hit. Vad betyder det här?

Det innebär att bollen går tillbaka till politikerna igen.

Antingen förtydligas mandaten och man lagstiftar så att amorteringskravet kan införas.

Det är kanske det mest sannolika, men det tar tid. Eller agerar man på annat sätt.

Då kan man diskutera ränteavdrag igen.

Vad händer härnäst?

Finansmarknadsminister Per Bolund sa i dag att frågan ska hanteras skyndsamt.

Regeringen, Finansinspektionen och Riksbanken är oroliga.

Jag tror att man verkar för att vi får amorteringskrav.

Han öppnade även upp för att eventuellt röra ränteavdragen.

Det har man tidigare sagt att man inte ska göra. Det skapar osäkerhet och skjuts på framtiden.

Hur ska jag resonera om jag går i tankar att köpa bostad?

Kortsiktigt kan det göra att det lugnar ner sig lite.

Precis som sas så har vi anekdotiska bevis på att priserna har trissats upp–

–när många har velat köpa sin bostad innan ränteavdragen skulle införas.

Långsiktigt, gör man ingenting så bidrar det här till att elda på bostadsmarknaden.

Speciellt nu när vi har negativa räntor.

Jag tror absolut att det kommer nånting.

Men att det drar ut lite på tiden.

Du är egentligen här i dag för att prata om fonder.

Om man nu tycker att aktiemarknaden har nått en viss nivå och man egentligen vill gå över till räntefonder–

–men inser att det inte är nåt starkt alternativ i dag. Vad kan man göra istället?

Om man vill vara kvar i aktiemarknaden kan man söka sig till mer stabila, stora, trygga högutdelande bolag.

Lite mer kvalitetsbolag som brukar klara sig bättre i en period med stökiga marknader.

Vill man gå in lite mer på räntor, kan man välja en blandfond.

Där förvaltaren kan vikta både mellan aktier, räntor, hedgefonder och råvaror.

Vill du ta bort riskerna ännu mer–

–så ska man inte gå in i traditionella obligationsfonder eftersom räntorna är extremt låga.

Visst är det risk att de stiger på sikt, då får du negativ avkastning.

Men sök en lite mer flexibel räntefond–

–som har möjlighet att investera i tillväxtmarknadsländernas obligationer–

–och som kan ta positioner för stigande räntor och tjäna pengar.

Flexibilitet är nyckelordet på räntemarknaden och kvalitet på aktiemarknaden.

Om jag är lite nervös just nu, vad är då ditt konkreta råd?

Det beror helt på vad jag har för placeringshorisont och vad jag vill ta för risker.

Men det är risk för att det kan bli stökigt på marknaden nu.

Vi har haft en fantastisk börsutveckling i år, men vi har inte vinsterna med oss.

Speciellt inte i USA, som sätter tonen lite grand för marknaden. Det finns risk för fallande börser.

Kortsiktigt ska man vara lite försiktig.

Tack, Lena. Det var bra råd.

Vi ska gå vidare med Grekland. I morgon möts EU:s finansministrar i Riga–

–för att prata om den grekiska krisen. Om mötet slutar med att Grekland lämnar euron–

–kan det direkt påverka dina fonder och din ekonomi.

Om Grekland lämnar euron kommer oron för att fler länder dras med i fallet att öka.

Men vid en grexit ser man från investerarhåll också möjligheter.

På sikt kan landet bli ett riktigt semesterparadis.

På Strand har vi redan revat seglen något–

–för att vara beredda om det här händer, men samtidigt vara beredda att öka våra aktieinvesteringar i så fall.

Det är snarare en möjlighet investeringsmässigt. Inte dag ett, men efter ett par veckor.

Rådet är att som investerare behålla lugnet.

Hade det däremot hänt för fyra år sen hade det varit betydligt allvarligare.

Då låg hela skuldbördan på bankerna. Nu har man flyttat över den från banksektorn till ECB.

Får ECB ont om pengar kan de trycka mer pengar.

Det innebär att vi får in ytterligare stimulanser i den europeiska ekonomin–

–och i det långa loppet gynnar det oss aktieinvesterare.

Riksbanken gör sannolikt sitt yttersta för att kronan inte ska stärkas för mycket mot euron.

Så den som semestrar i Grekland i sommar märker knappast nån skillnad.

På sikt kan landet bli extremt attraktivt för semesterfirare.

Skulle Grekland lämna får de, kanske inte redan till sommaren, men så småningom–

–införa en grekisk valuta igen, nån slags ny drachmer.

Den skulle innebära en betydligt försvagad växelkurs ur grekernas perspektiv. Grekland skulle bli riktigt billigt.

Carl Bildt twittrar om att en grekisk bankrutt verkar oundviklig.

Oavsett vad som händer på fredagens eurogruppsmöte–

–har många svårt att se att Grekland på sikt blir kvar i valutasamarbetet.

Greklands problem, både av konjunkturell och strukturell karaktär–

–är så stora att det är svårt att se att en lösning inte också inkluderar en svagare växelkurs än i dag.

Det kan inte ske på annat sätt än att man lämnar euron.

En rekyl nedåt för aktiefonder om Grekland lämnar euron är alltså ett scenario.

I morse kom chefsekonom Jan Häggström med sin marknadsbedömning. Så här lät det då:

Inte ens med räntehöjningar eller hot om räntehöjningar i USA från Federal Reserve–

–så har de långa räntorna gått upp. Det har bidragit till–

–att även om vinsterna inte går upp, så har värderingarna av vinsterna stigit.

Låga räntor betyder att man är villig att betala lite mer för de vinster som genereras.

Den här effekten håller i sig bland annat därför att ECB gör de här pappersköpen.

De långa räntorna är ännu lägre i Europa än de nånsin var i USA.

Det är en starkt bidragande faktor för aktiebörsen i Europa, men det påverkar också USA–

–samt att vi har ett Japan som gör precis samma sak.

Till följd av detta får vi en skenande aktiemarknad av centralbankerna.

Det problemet kan de inte fixa längre fram om börserna går ner.

Det om marknadsutsikterna. En sak som det ofta pratas om när det gäller fonder är–

–om man ska välja aktiv förvaltning eller billiga indexfonder.

Svaret är inte självklart.

Vi fondsparar mer än nånsin i Sverige.

Mest populärt är det att spara i aktiefonder.

Men det är inte bara att tuta och köra som fondsparare. Det kan vara klurigt att välja väg för sparandet.

Det handlar inte bara om vilken typ av aktie som fonden investerar i–

–utan också om den har passiv eller aktiv förvaltning.

Det finns inga oberoende aktörer. Alla så kallade finansiella rådgivare är ju säljare.

De vill tjäna pengar.

Det finns flera skillnader mellan aktiv och passiv förvaltning.

De aktivt förvaltade aktiefonderna har högre avgifter, men också ett uttalat mål om att gå bättre än index.

De passiva har lägre avgifter eftersom de kräver mindre analys och mänsklig handpåläggning.

Avkastningen följer ett bestämt index.

En aktiv förvaltning som levererar ger mer än indexförvaltning efter avgifter.

Då får man mer i plånboken. Det är det positiva.

Det kan finnas fördelar om de överavkastar, men det vet man aldrig i förväg.

Vilken väg ska man välja som fondsparare? Det finns inget enkelt svar.

Ett tips är att utgå från hur aktiv man vill vara.

En tumregel är att aktiv förvaltning kräver en aktiv konsument.

Det kräver att man håller koll på fondbolagens prestationer och hur de skapas.

Det gäller att inte betala för aktiv förvaltning–

–som i själva verket är passiv, eller en så kallad dold indexfond.

Råkar man ut för det är det inte fel att byta fond.

Det finns några varningssignaler.

Är samma förvaltare kvar?

Att en fond byter förvaltare tyder på att det kanske inte har gått så bra eller att de bytt strategi.

Det är ett varningstecken på att nånting inte har varit så bra som det borde. Det ska tas på allvar.

Nästan 60 % av den svenska fondförmögenheten, nära 1 900 miljarder kronor–

–är placerade i aktiefonder. Nu börjar indexfonder bli allt mer populärt.

Indexfonder är för den som inte vet så mycket, eftersom den slår snittet.

Det är billigare och man får genomsnittet på alla fondförvaltares portföljer.

Vet man ingenting och vill ha en marknad, då är indexfonder ytterst intressant.

I dag är bara en dryg tiondel av fondpengarna placerade i indexfonder.

En som tittat på aktiv förvaltning och indexfonder är Sofia Ullerstam. – Välkommen!

Vad ska man välja?

Det ena utesluter inte det andra.

Jag spar själv i både indexfonder och aktivt förvaltade fonder.

Det är en positiv utveckling att vi har blivit mer riskmedvetna–

–och att det startar fler indexfonder. Men många tittar för mycket på avgiften–

–och väljer fond utifrån låg avgift. Det är inte det viktigaste.

–Det viktigaste är? –Att man får bra avkastning och har en bra fond.

En bra avkastning i förhållande till den risk man tar.

I inslaget talas det om att det är viktigt att titta på förvaltaren. Är det viktigt?

Det är jätteviktigt. Det är också viktigt att man har en idé om–

–att det är stor skillnad mellan indexfonder och aktivt förvaltade fonder.

Sättet de arbetar på är diametralt olika.

En indexfond köper de mest populära och mest omsatta aktierna.

Medan en aktiv förvaltare gärna försöker hitta nånting som är lågt värderat som ska ge bra utdelning framöver.

Hur ska jag hitta de "braiga" fonderna?

En genväg är att titta på fondbetygen som Morningstar har.

Gå in på Morningstar.se. Det är en databas där alla svenska fonder finns.

I Privata affärer har vi opartisk fondrådgivning.

Det finns även ett ställe som heter Fondkollen.se som Fondbolagens förening står bakom.

Där skriver man in namnet på fonden och ser direkt hur den ligger till i förhållande till konkurrenterna.

Vilket kriterium är viktigast att titta på om jag inte använder nån sajt?

För en vanlig sparare som inte har så bra koll, så är fondbetyget bra att titta på.

Nu har börsen gått starkt.

Ska jag börja sälja eller köpa mer? Vad tycker du?

Det är extremt svårt att svara på.

Börsen har gått jättestarkt och naturligtvis ökar risken hela tiden för–

–att det kommer en ordentlig krasch framöver. Men den är kanske inte riktigt här ännu.

Det kan vara bra att ha lite kontanter att putta in under dagar då det går sämre–

–då man kan köpa lite billigare.

Kanske ska man se över risknivån och dra ner lite så att man sover tryggt om nätterna.

Det är viktigt. Tack, Sofia, för att du kom hit.

Det mer säkra alternativet till aktiefonder är förstås räntefonder.

Med dagens låga räntor är det inte lätt att hitta ett alternativ med hygglig avkastning.

Aktiemarknaden har gått som tåget i år. Men alla vågar eller vill inte handla aktier.

Med den låga räntan kan det vara svårt att veta hur man ska få avkastning om man vill undvika aktiemarknaden.

Varken sparkonton eller korta räntefonder ger nån vidare avkastning i dag.

Spar man på lång sikt, men ändå inte vill ta nån risk, så skulle man kunna amortera på bostaden.

Då binder man pengarna i bostaden, men om det är pengar man inte behöver så är det ett bättre alternativ.

Om man är beredd att ta en större risk och inte behöver pengarna den närmaste framtiden–

–så kan långa räntefonder eller obligationsfonder vara ett alternativ.

Då placerar man i räntebärande papper med längre löptider än ett år.

Ser man fem år tillbaka är företagsobligationer med hög kreditrisk de ränteplaceringar som gått bäst.

Några har kunnat ge upp till över 40 % i avkastning på fem år.

Men placerar man pengar i företagsobligationsfonder i dag får man se upp.

Risken är att man förlorar pengar på kort sikt.

Riksbanken tror att den låga räntenivån kommer att hålla i sig under relativt lång tid.

Skulle räntorna börja vända uppåt ska man kanske se upp med sparande i obligationsfonder–

–som inte gynnas av högre räntenivå.

Men överväger man att hoppa på tåget–

–kan blandfonder som placerar både i räntepapper och aktier vara en bra kompromiss.

Sparar man på lång sikt ska man inte vara så rädd för aktiemarknaden.

Då är man inte lika känslig för aktiemarknadens svängningar.

Ett generellt tips är att månadsspara. Då är det inte lika känsligt för upp- och nedgångar–

–utan köper både när det är billigare och dyrare.

Med det lämnar vi fonderna för i dag.

Just nu söker många unga sommarjobb. Det kan vara det första mötet med arbetslivet–

–och de första egna pengarna. Men det finns fallgropar.

Vida de Leon är på audition för ett sommarjobb på konserthuset.

Sju ensembler ska bjuda på minikonserter fyra gånger om dagen i sommar.

Besökare får lyssna på klassisk musik, jazz och folkmusik.

Det är jätteroligt och utvecklande för oss unga musiker–

–att få en sån chans på Konserthuset. Det är stort. Det känns jättekul.

Jakten på sommarjobb är igång för många.

Men det finns en hel del för musiker, jordgubbsplockare och glassförsäljare att ta hänsyn till–

–när man väl fått sitt sommarjobb.

Det absolut viktigaste när man får ett jobb är att se till att man får ett anställningsbevis.

Om du glömmer bort det eller inte får nåt är risken att du hamnar i trångmål–

–om det händer nåt allvarligt.

Det kan bli svårt att visa att man kommit överens om nåt annat–

–eller ens att man faktiskt hade jobb på det här stället under den här perioden.

Det kan vara bra att kolla upp om det finns kollektivavtal på arbetsplatsen.

Det innebär att det finns en överenskommelse mellan arbetsgivare och facket–

–som reglerar vilken lön man har rätt till, men även försäkringar och arbetstider.

Arbetsplatser som dyker upp under sommaren saknar ofta kollektivavtal.

Då blir anställningsavtalet ännu viktigare och att det av det framgår vad man tjänar–

–eftersom det inte finns nåt kollektivavtal som säkerställer lönenivåer.

Kolla upp vad arbetsgivaren har för försäkringsskydd tecknat, så att man är försäkrad på arbetet.

Man kan ringa LO:s hjälptelefon om man har funderingar kring sitt jobb.

Många frågor som LO får under sommarmånaderna brukar handla om så kallade solskenskontrakt.

Det är allt annat än solskenshistorier.

Den klassiska sommarjobbsfällan är att man jobbar när solen skiner.

Alltså på en uteservering när det finns gäster.

Det kan innebära att om det är dåligt väder får man inte jobba alls under en sommar, eller bara lite.

Man hade väntat sig att tjäna en viss summa.

Eller så får man bara jobba när det är fint väder och aldrig får chans att göra nåt annat.

Som sommarmusiker på Konserthuset missar man kanske många soltimmar.

Men för Vida de Leon ger jobbet möjlighet att utvecklas och är en fin merit i cv:t.

Det kändes nervöst, men ändå bra. Det är stor akustik där som förvånar, men det kändes bra.

–Får du det? –Jag hoppas det.

Justitieminister Morgan Johansson och finansmarknadsminister Per Bolund vill–

–att vi skriftligen bekräftar när vi ska låna pengar. Det betyder slutet för snabba sms-lån.

I dag startar en utredning om detta som också tittar på möjligheterna att införa maxränta.

Före årsskiftet kommer det dessutom ändrade regler för skuldsanering.

Fler överskuldsatta ska kunna bli skuldfria, lovar ministrarna.

Till sist påminner vi om att deklarationen ska vara inne om en dryg vecka den 4 maj.

Vill du få skatteåterbäringen före midsommar måste du deklarera elektroniskt innan dess.

Har du mindre än 2 000 kronor i skatteåterbäring måste du anmäla ett konto till skatteverket.

Annars står pengarna kvar på ditt skattekonto till nästa år.

Mer om detta på tisdag då det blir en deklarationsspecial.

Håll i plånboken till dess. Hej så länge!

Finansinspektionen kom i dag med det överraskande beskedet att de lägger planerna om ett amorteringskrav för bolån på is. Vad det innebär handlar dagens Din ekonomi om.

Dessutom svarar Privata Affärers fondreporter Sofia Ullerstam på frågor om aktiv förvaltning och indexfonder.

  • Uppesittarkväll - Tema Akademi2:00:20

    Uppesittarkväll - Tema Akademi

    Nu trillar snart lönen in och vi väntar in den med dig. I #Uppesittarkväll är det back to basics som gäller. Allt du någonsin velat lära dig om sparande och aktier.

  • Intresset för gröna obligationer växer4:44

    Intresset för gröna obligationer växer

    Att investera i gröna obligationer innebär kort förklarat att låna ut pengar till gröna projekt. Den första gröna obligationen kom 2007, och sedan dess har intresset - och utbudet - bara ökat. 

  • Så blir du kryptoproffs2:07

    Så blir du kryptoproffs

    Eric Wall, expert på kryptovalutor, ger fyra tips som du bör tänka på när du investerar i digitala valutor.

  • Ekonomiskt att ta cykeln1:32

    Ekonomiskt att ta cykeln

    Att cykla ger bättre hälsa och bättre miljö jämfört med bilkörning. De ekonomiska fördelarna syns tydligt på kontot, men också i samhällsekonomin blir skillnaden väsentlig.

  • Så funkar jämställda investeringar6:16

    Så funkar jämställda investeringar

    Jämställda investeringar betyder inte sämre avkastning. Och bolag med lika delar män och kvinnor i styrelsen fattar bättre beslut. Sara Ellsäter från Jämställda Fonder visar...

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -1.1%
NASDAQ-100 0.1%
NASDAQ Composite -0.1%

Vinnare & förlorare

NCC 8.6%
Thule Group 4.8%
Lifco 4.8%
Atlas Copco -4.1%
Fagerhult -4.5%
Bonava -6.8%
Uppdaterad ons 17:35
Fördröjning 15 min
  • Dags för däckbyte1:19

    Dags för däckbyte

    Efter den 15 april är det inte längre tillåtet att köra med dubbdäck, om inte väglaget kräver det. Den som sölar med däckbytet åker på en böteslapp på 500 kronor. 

  • E-sporten erövrar arenorna1:06

    E-sporten erövrar arenorna

    Fenomenet e-sport växer så det knakar och stora arenor fylls för tävlingar och event. Tävlingarnas totala prispotter för 2017 uppgick i 121 miljoner dollar.