Din Ekonomi: Semestra billigt – i hus eller båt

men akta dig för fakturaskojarna

Hej! Välkommen till sommarupplagan av "Din ekonomi".

Vi börjar med den kära båten.

I Sverige finns det ungefär 1 miljon fritidsbåtar.

Alla som ägt en båt vet att det kräver tid att hålla båten i skick.

En lösning på det är båtpoolen.

Sverige är ett av de länder som har mest fritidsbåtar per person.

Och visst är sjölivet fantastiskt.

Men att äga en båt är oftast dyrt och tidskrävande.

Många vet inte att det finns ett mellanting mellan att hyra och äga en båt.

Man kan vara medlem i en båtpool.

Folk ska kunna åka båt och uppleva skärgården utan att behöva äga en båt.

Båtpoolen är till för dem som inte vill, kan eller har lust att äga båt–

–men ändå vill ha tillgång till båt hela säsongen.

Man slipper båtklubbsåtagandet som att gå nattvakt och städa på båtklubben och underhålla den.

Det behöver man inte göra som medlem i båtpoolen.

Föredrar du fart farmför att hissa segel?

Eller kan du inte bestämma dig?

Är du medlem i en båtpool behöver du inte välja om du är motor- eller segelbåtstypen.

Man väljer fritt och bokar som man vill i den klass man är medlem i.

Man är med i en storleksklass. I varje klass har man både motor- och segelbåtar.

Ena helgen kör man motorbåt och nästa seglar man.

Du som är bryggseglare och gillar att putsa på båten lika mycket som att åka i den–

–kanske inte ska gå med i en båtpool.

Däremot behöver du inte vara van vid sjölivet för att bli medlem.

Vi har skapat en egen kurs som är baserad på förarintyget.

Det är en teoretisk dag och en praktisk dag.

Alla medlemmar måste gå den kursen. Det är svårt som ny på sjön att veta allt på en gång.

En båtpool kostar trots allt en del pengar. Men att åka på semester behöver inte kosta skjortan.

Genom husbyte kan du bo gratis på semestern.

För tio år sen gjorde familjen Krausz-Sjögren-Johansson sitt första husbyte.

Det var inte riktigt vad familjen hade förväntat sig.

Vårt första husbyte var med en amerikansk familj.

De var lite mystiska i början.

Paret ställde många frågor och ville inte berätta nåt om sig själva.

Med tiden kom det fram att det var ett berömt Hollywoodpar som familjen skulle byta med.

De hade en våning vid Central Park i New York, en gård i Connecticut–

–och ett strandhus i Kalifornien. Då valde vi huset i Kalifornien.

Sen första husbytet har det gått tio år. Familjen har hunnit göra 36 byten runt om i världen.

De har två olika prenumerationer hos företag som förmedlar byten.

Det kostar runt tusen kronor per prenumeration och år.

Men själva bytet är helt gratis.

När man får kontakt med en familj känner man snabbt om man är på samma våglängd.

Vi ska ju bo i deras hem...

På nåt sätt bygger hela idén på nån sorts...tillit.

Det gillar jag.

Vi har aldrig haft några problem.

Inte med nåt sånt... Nån gång har personkemin inte stämt riktigt.

Familjen får runt 30 förfrågningar i veckan–

–men menar att det är viktigt att man gör sin hemläxa, annars kan det gå illa.

I en lägenhet i New York satt det lappar uppsatta överallt–

–om allt man inte fick göra.

Man fick inte spilla vatten på köksgolvet. Det var ett speciellt golv som det kunde bli fläckar på.

Då var Felix nio månader... Det var ganska stressande.

En gång var jag insmord i babyolja och klev över köksgolvet...

Där man inte fick spilla vatten.

Det löste sig, men jag fick nästan hjärtinfarkt.

Även om inte alla byten har varit lika lyxiga som det första är det en del av charmen.

Om man får nånting som är mycket finare, så gäller det att inte få dåligt samvete.

Eller tvärtom... Lägenheten var inte lika fin som man trodde, då får man inte surna till.

Nästan bara positiva överraskningar har väntat familjen när de kommit hem.

När vi kommer tillbaka efter att nån har bott här en kort eller lång tid–

–så brukar det ofta vara bättre städat än när vi åkte. Faktiskt.

Nån gång kan ett glas ha gått sönder, men det har aldrig hänt nån större grej.

Är du intresserad av att byta boende så finns det ett flertal olika sajter att välja mellan.

Två av dem är Homeexchange och Intervac.

Sommaren är inte bara båt och semester. Det är också högsäsong för fakturaskojare.

När du är bortrest och inte har tid för ditt företag är risken som störst–

–att den falska fakturan slinker igenom.

Vart sjätte företag har fått en bluffaktura de senaste åren.

Vart tionde har lurats att betala.

Det enligt en undersökning av ekonomiföretaget Visma och företagarförbundet Fria företagare.

Undersökningen konstaterar att ju större ett företag är–

–desto större sannolikhet för att de fått en bluffaktura och betalat den.

Trots att många företag vet hur de ska hantera problemet och väljer att bestrida fakturan–

–så kostar det företagen både tid och pengar att hålla vakt mot fakturaskojarna.

En som vet det mesta om skojare och fakturor är Per Geijer från Svensk Handel. Välkommen hit!

Hur vanligt är det med bluffakturor?

Bluffakturor är ett ständigt närvarande problem. Det har varit större än i dag.

Vi har fått en stor aktör som ställer till med mycket oreda på marknaden.

De flesta företagare stöter på det här.

En stor aktör? Vem är det?

Det finns ett estniskt företag som heter Bolagsupplysningen.

De skickar ett antal hundra tusen blanketter varje år till svenska företagare.

Väldigt många känner sig lurade av dem.

Vad är det annars för typ av bluffakturor som skojarna använder sig av?

Det är mycket kring olika typer av söktjänster på internet.

Antingen har man godkänt den i nån form eller fått en faktura från nån som man aldrig varit i kontakt med.

Det är framför allt företagare som drabbas av detta.

Hur pass duktiga är myndigheterna på att sätt dit de här bovarna?

Det är tämligen riskfritt att bedriva den här typen av brottslighet.

Under en period fungerade det relativt väl från samhällets sida då Skatteverket gav sig in i striden.

Det gav ganska stor effekt. Det slutade med att bolagen flyttade utanför Sverige för att angripa svenska företag.

Eller att härifrån skicka fakturor till andra länder. Då släppte Skatteverket det.

Vad är kärnproblemet? Är det bevisningen?

Det är för tunga utredningar. När det pågår över gränserna–

–så blir det svårt att kommunicera med andra länders skatte- och polismyndigheter.

Det blir för mycket jobb och för lite resultat.

Hur skyddar jag mig?

Det första man ska göra är att googla namnet. Finns det nån annan som har reagerat?

Om man får en faktura som man inte vill betala, så ska man bestrida den.

–Hur gör jag det? –På mejl är ett bra sätt.

Då får man en stämpel på när det har gått iväg och vem som har tagit emot det.

Skicka ett mejl till den som har skickat ut fakturan. Säg vilken faktura det gäller–

–och varför man inte vill betala den. Då ligger bollen hos företaget–

–som får komma med sin bevisning om de vill få in pengar.

Om de står på sig...?

Det händer. Ibland misstar vi oss och bestrider en faktura där det finns ett gällande avtal.

Då får man den informationen och betalar.

Men om de står på sig...?

De blufföretagen som vi jobbar mot är oftast väldigt högljudda–

–och hotar med kronofogde och tingsrätt.

Det är blufföretaget som har bevisbördan. De ska lägga fram bevis för att det finns ett avtal.

Så länge de inte gör det och så länge vi har bestridit på det sättet jag sa, så är vi säkra.

Är sommaren högsäsong för skojarna?

Inte om man tittar på antal bluffakturor. På sommaren är vi lite i gungning på våra företag.

Många är på semester, rutinerna sitter inte, vi har inte uppdaterade listor på våra affärskontakter...

Det är kanske lättare att lura företagare under sommaren.

Men blufföretagen vill också ha semester, så flödet är något lägre.

Finns det beräkningar om hur stort problemet är?

Ja. Tidigare pratade vi om siffror som översteg 1 miljard kronor per år.

Det har sjunkit ganska rejält. I dag är det ett företag som står för en stor del.

Det är jättesvårt att bedöma, men vi antar att det är hundratals miljoner.

–Upprepa namnet på företaget. –Bolagsupplysningen.

Tack så mycket, Per Geijer, för att du kom hit.

Besöker du en loppis i sommar så kan det vara läge att rota igenom skivbackarna.

Äldre och sällsynta skivor kan vara värda en mindre förmögenhet.

Märkligt nog har försäljningen av nya vinylskivor ökat kraftigt.

Där kan det också finnas investeringsobjekt.

Vinyl har blivit hett igen.

Här i en skivbutik på Söder i Stockholm utgör LP-skivorna drygt hälften av försäljningen.

Det är en enorm ökning mot 1990-talet och fram till början på 2000-talet.

Då låg siffran på ungefär 5 %.

Ökningen av vinylförsäljningen har räddat vår ekonomi.

CD-försäljningen störtdök runt 2007-2008 när streamingen kom igång på allvar.

Förra året köpte vi vinylskivor för drygt 20 miljoner kronor i Sverige.

Vinylens comeback syns tydligt i statistiken över antalet sålda skivor.

Det såldes mer än 20 gånger fler skivor under 2014 jämfört med tio år tidigare.

Ljudet är varmt och låter mer genuint, man slipper det vassa som CD-skivor ger.

Jag köper kanske fem skivor i månaden.

Lite för mycket, enligt min fru.

De som samlat på vinyl länge kan ha en riktig musikskatt hemma.

Riktigt sällsynta skivor kan vara värda många tusenlappar och ibland miljonbelopp.

En av de mest värdefulla är en 78-varvare med Elvis, "My Happiness".

Den spelade han in till sin mamma. Den bytte ägare för en tid sen för 2,5 miljoner.

De mest värdefulla skivorna är från 1950- och 1960-talen.

Men även senare årtionden har sina guldklimpar.

Det finns skivor från 70- och 80-talen också. Häromdan sålde vi en skiva från 1984 för 10 000 kronor.

Prislappen satt kvar: 49,50... Det visste man inte då.

En som vill investera i vinylskivor och missade att fynda under förra seklet–

–bör göra en notering i kalendern om Record Store Day–

–som anordnas i april varje år i skivbutiker över hela världen.

Då släpps unika vinylutgåvor med flera av de största världsstjärnorna.

Du kan gå efter skivor som är gjorda i små upplagor. Oftast är de numrerade.

De blir ganska säkert värdefulla i framtiden.

Med det ökade intresset har det blivit svårare att hitta riktigt bra fynd.

Folk är mer medvetna om vad de kan ta för skivorna.

Men det går fortfarande att fynda på secondhand och loppisar.

Kanske inte i Stockholm, men på andra ställen.

Vilka bra tips, va?

Är du i Skåne och vill spendera pengar, så börjar gatufesten i Kristianstad i dag.

Där kan du se Carola och Hell on Wheels.

I Västerås pågår Power Big Meet, som är världens största bilträff–

–med 10 000 amerikanska bilar. Lite längre norr ut drar Pajala marknad i gång i dag.

Och så har vi musikfestivalen Peace and Love i Borlänge med bland andra The Cardigans.

Är du sugen på ett gratisnöje så fortsätt titta på "Din ekonomi".

Vi dyker upp igen om en vecka.

Då ska det handla om hur man gör och håller en hushållsbudget.

Dessutom kommer Monica Peterson hit och pratar om dyrbara fällor i pensionssystemet.

Till dess, hej så länge!

Det är semestertider och därför tittar Din Ekonomi närmare på båtpooler och på husbyten.

Något som också dessvärre brukar florera på sommaren är fakturaskojeriet. Svensk Handels säkerhetschef Per Geijer svarar på hur du synar bluffakturorna.

Dessutom gräver vi djupt i skivbackarna. Vinyl är nämligen hetare än på länge.

  • Uppesittarkväll - Tema Akademi2:00:20

    Uppesittarkväll - Tema Akademi

    Nu trillar snart lönen in och vi väntar in den med dig. I #Uppesittarkväll är det back to basics som gäller. Allt du någonsin velat lära dig om sparande och aktier.

  • Intresset för gröna obligationer växer4:44

    Intresset för gröna obligationer växer

    Att investera i gröna obligationer innebär kort förklarat att låna ut pengar till gröna projekt. Den första gröna obligationen kom 2007, och sedan dess har intresset - och utbudet - bara ökat. 

  • Så blir du kryptoproffs2:07

    Så blir du kryptoproffs

    Eric Wall, expert på kryptovalutor, ger fyra tips som du bör tänka på när du investerar i digitala valutor.

  • Ekonomiskt att ta cykeln1:32

    Ekonomiskt att ta cykeln

    Att cykla ger bättre hälsa och bättre miljö jämfört med bilkörning. De ekonomiska fördelarna syns tydligt på kontot, men också i samhällsekonomin blir skillnaden väsentlig.

  • Så funkar jämställda investeringar6:16

    Så funkar jämställda investeringar

    Jämställda investeringar betyder inte sämre avkastning. Och bolag med lika delar män och kvinnor i styrelsen fattar bättre beslut. Sara Ellsäter från Jämställda Fonder visar...

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -1.1%
NASDAQ-100 0.1%
NASDAQ Composite -0.1%

Vinnare & förlorare

NCC 8.6%
Thule Group 4.8%
Lifco 4.8%
Atlas Copco -4.1%
Fagerhult -4.5%
Bonava -6.8%
Uppdaterad ons 17:35
Fördröjning 15 min
  • Dags för däckbyte1:19

    Dags för däckbyte

    Efter den 15 april är det inte längre tillåtet att köra med dubbdäck, om inte väglaget kräver det. Den som sölar med däckbytet åker på en böteslapp på 500 kronor. 

  • E-sporten erövrar arenorna1:06

    E-sporten erövrar arenorna

    Fenomenet e-sport växer så det knakar och stora arenor fylls för tävlingar och event. Tävlingarnas totala prispotter för 2017 uppgick i 121 miljoner dollar.