Din Ekonomi: Leasingbil och pensionslotteri

Hej! Varmt välkomna till "Din ekonomi" denna oktobertisdag.

I dag ska det handla om bostadspriserna och vad det kostar att ha husdjur.

Men vi börjar med ett nytt sätt att ha bil.

Privatleasing - något som bilförsäljarna marknadsför ganska aggressivt just nu.

Det kan vara ett bekymmersfritt alternativ, men också onödigt dyrt.

Att privatleasa bil är ett nytt sätt ha bil på. Det har fullkomligt exploderat de senaste åren.

Vi har tagit reda på hur det fungerar.

Ofta försöker vi paketera bilägandet med övriga produkter som försäkringar och service–

–så att det blir så enkelt för konsumenten som möjligt att ha och äga bilen.

Man kan byta efter tre år utan att få en massa oförutsedda utgifter.

Att leasa en bil kostar från 1 800 kronor per månad och uppåt.

Då ingår oftast service, försäkring och fri lånebil.

Gå igenom villkoren och läs det finstilta.

Tänk också på att man binder sig i 36 månader – tre år.

Det är ganska lång tid. Det kan hända saker under den här tiden.

Ofta är det väldigt svårt att komma ur de här avtalen.

Privatleasar man en bil ingår ofta inte mer än 1 000-1 500 mil per år.

Varje mil utöver det kan bli dyr. Dessutom ställs krav på i vilket skick bilen lämnas tillbaka i.

Vi skickar ut en återlämningsguide. Den här bilen ska man ta hand om precis som sin egen bil.

Missköter man bilen och det blir skador, så får man stå för dem.

De mindre bilarna är mer förmånliga att leasa än de större och lyxigare.

Det är bra att passa på när det är kampanj.

Man vet att det kostar 3 000-4 000 kronor i månaden. Då har man en bil och allt ordnat för sig.

Det är i princip alltid dyrare än att köpa kontant. Det är också ett dyrare sätt att ha tillgång till bil på–

–jämfört med att låna pengarna i banken.

Från bilar till pension. Ju senare du är född, desto mindre får du i allmän pension.

En ny undersökning visar att skillnaderna är större än man tidigare trott.

När du blir pensionär utgörs den största delen av din pension av den allmänna, statliga pensionen–

–som mestadels grundar sig på de inkomster du har haft under livet.

Nu visar en ny rapport från Folksam att en annan parameter än lönen–

–påverkar hur stor den allmänna pensionen blir - nämligen året du är född.

Det kan skilja en hel del mellan olika åldersgrupper.

De som är födda 1987 och framåt kommer att ha mindre än hälften av sin lön i pension.

Det är skillnad på nu och då. De som föddes 1930 och gick i pension vid 65 års ålder–

–kunde räkna med att få 61 % av lönen som de haft de sista åren i allmän pension.

De som däremot föddes vid millennieskiftet och som vill pensionera sig vid 65 år får nöja sig med 41 %.

Procentandelen har sjunkit i stadig takt för varje årtionde.

Den allmänna pensionen är helt avgörande. Det är grundplattan i min försörjning som pensionär.

Därför är det viktigt att försöka bibehålla den på en anständig nivå.

Det beror på att medellivslängden ökar hela tiden, enligt statistiken.

Lever vi längre så blir det skillnad i pension mellan åldersgrupper.

30-talisterna kunde förvänta sig en större procentandel av lönen i allmän pension.

Men de fick räkna med att livet tog slut vid 82 års ålder.

Det vill säga sju år tidigare än för dem som föddes år 2000.

Sekelskiftesgenerationen måste fördela pensionen över fler år.

Därför blir deras allmänna pension lägre procentuellt sett. Lösningen blir att de yngre får jobba längre.

Enligt statistiken får varje årskull jobba två månader längre–

–för att få samma pensionsnivå som tidigare generationer.

Trots att man jobbar längre, får man ändå ett längre tid som pensionär.

Jobbar man till och med den "alternativa pensionsåldern" kan man få upp pensionen en hel del.

De som är födda 1950 får jobba tills de är drygt 66 år.

Det kan jämföras med dem födda år 2000 som får arbeta tills de är nästan 70 år.

Förutom att jobba längre är tipset från Folksam att se över sitt privata sparande–

–och att se till att ha tjänstepension.

Fråga inte bara om lön, utan även om tjänstepension inkluderas.

För en normalinkomsttagare är det 15 000-25 000 extra per år i lön.

Nu ska vi över till den fråga som den senaste tiden har dominerat nyhetsflödet - bostadspriserna.

I flera år har det varnats för en bostadsbubbla. Men finns den egentligen?

Så här sa Konjunkturinstitutets generaldirektör för ett par dagar sen:

Den största risken i den svenska ekonomin är kopplad till husprisutvecklingen.

Fortsätter den på det här sättet finns det risk för att vi får ett husprisfall som är ganska stort.

Genomsnittsvillan i Sverige kostar nu närmare 2,5 miljoner.

I Stor-Stockholm är priset det dubbla - nära 5 miljoner.

I Göteborg är priset strax under 4 miljoner och i Malmö en bit över 3 miljoner.

Hur allvarlig är den här risken?

Om vi får ett husprisfall på säg 20 %–

–kan det påverka den svenska ekonomin. Hushållens konsumtion skulle försvagas lite grand.

Arbetslösheten skulle sannolikt bli något högre.

Det är inte bara en risk för de hushåll som skulle påverkas av ett husprisfall–

–särskilt det högt belånade, utan också för hela den svenska ekonomin.

Den statliga myndigheten Konjunkturinstitutet varnar för en bostadsbubbla–

–och att bopriserna kan gå ner kraftigt. Hur ska man tänka som privatperson?

Det ska Ingrid Eiken från Mäklarsamfundet få hjälpa oss att reda ut. – Välkommen!

KI tror på en möjlig bostadsbubbla. Vad säger du?

Bubblor är speciellt. Det är inte förrän efteråt som man ser att man hade en.

Här vilar ett stort ansvar på våra beslutsfattare att se till att man inte skapar en bubbla–

–för det kommer att påverka de svenska hushållen. Det är det KI pekar på.

Vad skulle du vilja se?

Ett kraftfullt ökat byggande och en ökning av utbudet i det befintliga beståndet.

Många känner sig inlåsta och flyttar inte som man borde. Att titta på lämpliga åtgärder på skattesidan skulle stimulera.

Bostadspriserna har fördubblats de senaste tio åren. När kan det ta stopp?

Grundproblemet är bristen på bostäder på den svenska bostadsmarknaden där folk vill bo.

Det här seglar upp som ett av det mest komplexa samhällsproblemet för Sverige just nu.

Nej, det kan inte fortsätta. Men vi måste få igång ett ökat byggande.

De åtgärder som man skissar på som gör det svårare för vanliga människor att lösa sitt boende–

–löser inte grundproblemet. Grundproblemet är bristen på bostäder.

Om man ser det som privatperson... Det har varit kraftiga prishöjningar över hela landet...

Var är risken för prisfall störst?

Det är svårt att säga eftersom bostadsbristen inte bara är ett problem i Stockholm och Göteborg.

Vartenda län har nån ort där det är brist på bostäder.

Som konsument ska man tänka på att man har en ekonomi som klarar lite förändringar.

Vi får se höjda räntor så småningom. Man behöver ha marginal i sin ekonomi så att man klarar förändringar.

Det är det viktigaste att tänka på som konsument.

Om man går i köptankar och är orolig för ett prisfall–

–vad är då viktigast att tänka på?

Vi ser att svenska konsumenter är otroligt duktiga på att läsa på.

Man förbereder sig och tar kontakt med banken.

Man tar reda på vilka låneförutsättningar man har.

Man bestämmer sig för ett område och tittar på hur det ser ut med skolor och så vidare.

Man ska se till att man klarar förändringar i sin vardag.

Man ska räkna med en ränta som höjs ett par procent och att man kanske är arbetslös i ett par månader.

–Och kanske prisfall? –Ja...

...men de allra flesta bor väldigt länge i sina bostäder. Få svenskar spekulerar i bostäder.

Man köper en bostad för att bo i den.

Det viktiga är att man har marginal för att klara att bo kvar och att man ska bo där en längre tid.

Buffert och långsiktighet.

Stort tack för att du kom hit, Ingrid.

Med det lämnar vi bostadspriserna för ekonominyheter i korthet.

Det blir en billig vinter för dig som har elvärme. Elpriset väntas hamna runt 27 öre per kilowattimme.

Det är 7 % lägre än förra vintern som i sig var en billig elvinter.

Men det krävs förstås att man har rörligt elpris.

Så blir det nya stickproppar för taklampor och spisar med trefasström.

Ändringen genomförs successivt från första november. Värt att tänka på om du ska köpa nytt till hemmet.

Pensionsmyndigheten ska börja leta upp och kontakta pensionärer–

–som har rätt till garantipension men inte tar ut den.

Garantipensionen är knappa 7 900 för ogifta och drygt 7 000 för gifta.

Det har blivit lättare för äldre att få nya jobb. Nio av tio av tjänstemän över 50 år som sagts upp–

–får nytt jobb eller startar eget. Över hälften fick sitt nya jobb genom kontakter, enligt Trygghetsrådet.

Vi konsumerar allt mer, framför allt lägger vi mer pengar på våra mobiler och bredband.

I augusti ökade våra utgifter för tele och telekommunikation med 24 % jämfört med augusti i fjol.

De flesta som har barn har nån gång hört bönen om ett eget djur att gulla med.

Oavsett vilket djur man väljer så kostar det en slant.

Att utöka familjen med ett husdjur kan innebära glädje–

–men det innebär också ansvar för att djuret mår bra och har mat och stimulans.

Vi har tagit reda på vad några av de vanligaste husdjuren kostar.

En kattunge är ofta gratis.

Men en raskatt kan kosta upp mot 10 000 kronor.

För katter är det kattsand och mat som blir en stående kostnad.

Sen är det leksaker, man kan behöva klosax...

Sen är det vaccinering och försäkring som är rullande.

Det första året är nästan alltid dyrast.

Förutom köpet av djuret är det nu man måste investera i prylar och de obligatoriska veterinärbesöken–

–som görs i början när djuret är litet.

För hund kan det sväva ut mer.

Det kan vara aktivering med bruks, om man vill hålla på med nån träning.

Sen är det leksaker, ben för att underhålla tänderna–

–mat, vaccinering och försäkring.

En fågel kan kosta från 200 kronor, som till exempel en undulat.

Medan en parakit kan kosta upp mot 20 000 kronor.

Men tänk på att om din familj inte kan vara med fåglarna dygnet runt–

–ska man enligt djurskyddslagen alltid ha minst två, så att de har sällskap.

Man ska tänka på att ha plats för buren som kan vara ganska stor.

För finkar och undulater behövs inte lika stora burar.

För en parakit ska buren vara 1,20 meter lång.

Den tar ganska mycket plats. Då går de självklart upp i pris ganska mycket.

En kanin är ofta ett barns första husdjur och kostar under 500-lappen.

För en kanin är det mat och underhållet. Försäkring, självklart...

Utöver det är det inte så mycket. Det finns leksaker och godis också, men inte lika mycket.

Man kan spara mycket pengar på att köpa stora förpackningar och jämföra priser.

På nätet finns burar och andra tillbehör till salu.

Det kan vara värt att köpa mer hållbara, dyrare leksaker som håller upp till ett år.

Det är också olika kvalitet. Är det bra kattsand eller hundmat?

Det blir färre veterinärkostnader för ett djur som mår bättre.

Det var allt om djur hemma.

Med det är dagens program slut. Vi ses igen nästa vecka.

Till dess håll i plånboken, så ingen annan gör det.

Privatleasing av bil är en stigande trend, men det kan bli dyrt. De som går i pension i dag får ut mer än de som kommer få pension i framtiden. Vart är bostadspriserna på väg? Och vad kostar det gulliga husdjuret?

Detta besvaras i dagens Din Ekonomi, som gästas av Mäklarsamfundets vd Ingrid Eiken.

Programledare: Åsa Julin.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.7%
NASDAQ-100 0%
NASDAQ Composite 0.1%

Vinnare & förlorare

Peab 8.5%
THQ Nordic 3.7%
Attendo 3.4%
SSAB -0.9%
Axis -1.7%
Oriflame -2.5%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min
  • Sommartankar med Svahn: parekonomi6:06

    Sommartankar med Svahn: parekonomi

    En av de vanligaste orsakerna till bråk i relationer är pengar. Investeraren och bloggaren Anna Svahn tycker att ekonomidiskussionen bör komma tidigt i förhållandet. 

  • Så ser aktieägandet ut i Sverige1:29

    Så ser aktieägandet ut i Sverige

    Närmare en femtedel av alla svenskar äger aktier. Förutom att det är fler män än kvinnor som handlar i aktier, så finns det också stora...

  • Bostadspriserna på väg att stabiliseras3:39

    Bostadspriserna på väg att stabiliseras

    Under måndagen presenterades färska bostadssiffror från Valurguard. Priser på villor sjunker 0,6 procent medan bostadsrättspriserna går ned 0,4 procent. Säsongjusterat går dock priserna upp för tredje månaden i rad. Lena Fahlén från Handelsbanken kommenterar.