Din Ekonomi: Konst & bedrägerier

Hej! Välkommen till "Din ekonomi". Vi ska börja med hur du kan bli av med pengar mot din vilja.

I internethandelns spår har en helt ny typ av brottslighet vuxit fram–

–där din identitet kan kapas och missbrukas.

Att klicka hem varor på nätet blir populärare för varje år.

Men samtidigt som nätshoppingen ökar begås också fler brott på nätet.

Ett exempel är id-kapare som beställer varor i nån annans namn.

Över 60 000 anmälningar om bedrägerier vid id-kapningar gjordes förra året, enligt polisen.

För de som drabbas kan konsekvenserna bli katastrofala.

Normalfallet är att du får fakturor från en massa företag som säger att du har köpt varor från dem.

Då måste du kontakta de här företagen och säga att du inte har gjort det.

I samband med det uppdagas det att din identitet har använts av nån annan för att utföra köpen.

I vissa fall kan du få en påminnelse från banken som säger att du har lånat en halv miljon kronor–

–och att det är dags att betala av. Det kan röra sig om ganska stora summor.

Ett av problemen är de bristfälliga id-handlingarna.

Genom att få ut personnummer från Skatteverket och sen beställa ett falskleg–

–kan bedragarna beställa varor i nån annans namn.

Det är svårt för postombuden att kontrollera de verklighetstrogna falsklegen.

Egentligen är identitetshandlingen så pass dålig att den är lätt att förfalska på ett bra sätt.

Jag ser inte skillnad på en äkta och falsk handling. Då är det problem.

Det var en tjej här som tog emot ett falskleg. Sen dess har vi pratat om att man måste var noggrannare.

De brukar kännas lite annorlunda, men de ser väldigt verkliga ut.

Jag trodde inte att det var så utbrett. Men eftersom vi har åkt på det, så finns det definitivt.

Alla kan drabbas av id-kapningar. Det är nästan omöjligt att skydda sig.

Enligt UC ska man tänka på att skydda sina personuppgifter.

Om man ska resa bort, bör man be en granne tömma brevlådan regelbundet.

Man ska vara uppmärksam. När nån håller på och gör affärer i ens namn–

–ska man spärra sitt personnummer för vidare transaktioner.

Hur märker man det?

Man får t.ex. kreditupplysningar från kreditupplysningsföretaget–

–och fakturor man inte känner igen. Det är en signal att fråga sin respektive–

–om det är nåt som den har beställt. Är de nåt konstigt ska man spärra sin identitet direkt.

Den här brottsligheten är ganska okänd, men den ökar.

Vi har med oss Peter Forsman.

Hur pass vanligt är det här?

Det är väldigt vanligt och ökar varje år. Som det sades i inslaget så är det över 60 000.

Förra året var det 67 000 anmälningar. Enligt BRÅ:s uppskattningar så är det bara 44 % som anmäler.

Det kan vara upp emot 150 000 drabbades förra året.

Hur kan man skydda sig? I inslaget talades det om att skydda sitt personnummer...

Det är lite grand en falsk säkerhet. Det finns 19 stycken kreditupplysningsföretag–

–varav de fem största står för dryga 90 %.

Men det förutsätter att handlare anlitar kreditupplysningsföretagen, vilket inte är säkert.

Visst är det en riskminimering att spärra sitt personnummer, med det ger inte fullgott skydd.

Vad mer kan man göra?

Inte slänga räkningar i pappersinsamlingen.

Där står ofta personliga koder o.dyl. och personnummer.

Och givetvis ska man inte fylla i konstiga formulär på internet med personuppgifter–

–eller betala på obskyra sidor. Man ska inte falla för sånt som uppfattas för bra för att vara sant.

Då är det ofta det.

Om jag upptäcker att nånting som inte är okej har dragits från mitt kontot, vad gör jag då?

Polisanmäl. Är det nån typ av dragning som du inte har gett din tillåtelse till, så gäller polisanmälan.

Men kontakta den som har dragit pengarna för att förhindra att nya beställningar sker.

Och sen kontaktar du givetvis bank eller kortutställare för att försöka göra "redraw"–

–att de för tillbaka pengarna.

Det första är väl att man ringer till räkningsutställaren?

Om det är nåt du inte känner igen så är det polisanmälan först.

Kortutställaren kräver nån typ av anmälningsnummer för att kunna upphäva köpet.

Hur fungerar nuvarande lagstiftning?

Det är en tudelad fråga. För bedrägeriet i sig fungerar den bra.

Däremot för den som är id-kapad fungerar det mycket sämre.

Eftersom du som id-kapad ofta inte blir av med några pengar.

Pengarna kommer tillbaka. Du står inte ansvarig för skulden.

Då är du inte en del av bedrägeriet. Du får mycket extrajobb och obehag–

–men du är inte målsägare till brottet.

Det är nåt som både förra och nuvarande regering driver att få kriminaliserat till hösten.

Det är en fördel.

Det låter lite klurigt. Tack för att du kom hit och förklarade hur det fungerade.

Vi går vidare med RUT-avdraget.

Det har inte bara gett kvinnor möjlighet att starta eget.

Nu visar det sig att kvinnor som köpt hushållstjänster har använt tidsvinsten till–

–att jobba mer och höja sina inkomster.

Regeringen vill begränsa RUT-avdraget.

Samtidigt som det har gett många kvinnor möjlighet att starta eget–

–konstaterar två forskare vid Stockholms universitet att högutbildade kvinnor som köpt hushållstjänster–

–också har bättrat på sina egna löner.

Generellt om man köper ganska mycket RUT-tjänster–

–så lägger man cirka 60 % av den tiden man tjänar in på arbetsmarknaden.

Avsikten med avdraget som infördes 2007 var att underlätta livspusslet-

–för dubbelarbetande kvinnor. Enligt studien som publiceras i tidskriften Ekonomisk debatt–

–har de kvinnor som köpt tjänster motsvarande cirka 40-80 arbetstimmar per år–

–samtidigt höjt sina egna löner genom att kunna arbeta mer.

Om det frigör fler timmar för kvinnor på arbetsmarknaden och därmed höja deras lön–

–så kan man vända på resonemanget och säga att om man tog bort RUT-avdraget eller sänkte det–

–så borde det påverka lönerna negativt på samma sätt.

Samtidigt ställer sig forskarna frågan om de statliga miljarder som finansierat avdragsrätten–

–kanske kunde ha använts till ett mer effektivt jämställdhetsarbete.

Man kunde tänka sig utökade öppettider i förskolan.

Man skulle kunna tänka sig utökad äldreomsorg–

–som skulle kunna gynna kvinnors arbetsutbud över hela spektret–

–och inte bara gynna kvinnor som tjänar mycket. Men det är en öppen fråga.

Våren betyder auktionstider.

När Sigrid Hjerténs målning "Skördemaskiner och violett lyftkran"–

–nyligen ropades ut för 12 miljoner kronor, blev den inte såld. Nu är det nya tag.

Denna vecka har både Bukowskis och Stockholms Auktionsverk visning av samtida konst.

Auktionerna blir nästa vecka.

Dyrast hos Auktionsverket är en teckning av Jean-Michel Basquiat.

Utropet är 3-4 miljoner kronor. Men så är han nånting av konstens egen Jimi Hendrix–

–begåvad, geniförklarad och död i förtid vid 27 års ålder.

Men design går bra och svenskar kan också.

Den här stolen av Alexander Lervik har ett utrop på 80 000 kronor.

Olle Baertling har stigit så pass att Ayarua ropas ut för 40 000 kronor–

–trots att det bara är en serigrafi.

Dyraste svensken är annars Ola Billgren. 800 000 i utrop för denna skånska vy.

Det verkar inte saknas pengar till konstköp.

Hela utropet på Stockholms auktionsverk är på 24 miljoner kronor.

Välkommen, Niklas Forsman. Vad letar köparen efter just nu?

Typiskt för vår tid är att vi är väldigt roade av hem och inredning.

Intresset för design och 1900-talsmåleri har ökat dramatiskt de senaste åren.

Sverige har blivit ganska populärt internationellt. Varför är det så?

Folk förstår nog inte hur stor svensk design är utomlands.

Efter intresset för möbelmässan i Milano så kommer Stockholm som tvåa.

Några av våra formklassiker har blivit jätteheta internationellt.

På världens finaste mässa, TEFAF-mässan i Maastricht–

–säljer man nu klassiska möbler från 30-talet av Axel Einar Hjorth för enorma priser.

I Amerika säljer man Märta Måås-Fjetterströms mattor för höga priser.

Vi i Sverige vet nog inte hur het svensk design är internationellt just nu.

Vilka fler designklassiker är poppis?

Våra glasklassiker. Många av våra formgivare...

Man kan gå igenom alla. Det hör nu ihop med historien–

–när vi slog igenom internationellt 1925 på världsutställningen i Paris–

–där begreppet "Swedish Grace" myntades och fram till utställningen i New York 1939–

–när "Swedish Modern" blev ett begrepp.

Alla stora namn från första hälften av 1900-talet har nu vitaliserats igen.

Ni har en teckning av Basquiat med ett utrop på 3-4 miljoner.

Vem ser du som köpare?

Hela världen. Världen är så globaliserad–

–och konstintresserade världen över tittar på de stora namnen.

Basquiat tillhör i dag en av de tio mest betalda samtidskonstnärerna.

Om man får kalla honom ett varumärke så kan han hamna var som helst i världen.

Hur står sig den svenska auktionsmarknaden internationellt?

Den är ganska förknippad med den allmänna ekonomin, även om det är en liten marknad relativt.

Sverige har haft god ekonomi, så den har stått stark de senaste åren och är ganska stabil.

Om jag vill köpa lite konst, men inte har så jättemycket pengar–

–men vill göra en liten investering, har du några hållpunkter att titta efter?

Jag vill passa på att slå hål på en stark myt.

Det mesta är prisvärt på auktion. Auktionshusen tenderar att gå ut och trumpeta med miljonnoteringar.

Sanningen är att det finns fantastiskt fin konst, design och fina möbler för ringa pengar.

För ett par tre tusen kan man köpa intressanta saker.

Det finns en massa spännande inom grafik, fotografi... Skulptur som konstform håller på att bli stort.

Man kan hitta jättefina saker för inte allt för stora pengar.

Handlar du en hel del själv? "Råkar" du köpa mer än du behöver?

Ja, det kan väl hända nån gång...

Tack så mycket för att du kom hit.

Vi går vidare till ett säkert tecken på att sommaren är på väg.

Det handlar om studentexamen som kan kosta många tusen.

Det gäller att tänka sig för om inte plånboken ska bli alltför tom när barnets sista sommarlov börjar.

Snart är det sista dagen i skolan för många gymnasieelever.

Dags att ge sig ut till bilflak, hurrarop och plakat.

Det känns jätteroligt, men ändå både och.

Man vet inte vad man ska göra sen. Det är en trygghet att gå till skolan.

Vet du hur mycket allt har gått på hittills?

Fram till nu har jag lagt ut nästan 3 000 kronor.

Men då har jag inte köpt klänning, skor eller festkläder.

Jag har inte heller räknat med mottagningen hemma.

Att ta studenten kostar. Enligt Svensk handel ökar studentfirandet omsättningen i framför allt handeln–

–med 1,8 miljarder kronor. En student och hennes anhöriga lägger i snitt 16 500 kronor–

–på allt från skylt och flak till kläder, håruppsättningar, mat, studentmottagningar och presenter.

Hittills har jag betalat det mesta, min mössa, kryssning och sånt.

Pappa har betalat flaket, men det är jag skyldig honom. Det ska betalas tillbaka.

Men mottagningen står de för. Det tror jag i alla fall.

Det finns en baksida. Varje år finns det föräldrar och studenter som tar lån för att få ihop till firandet.

Samtidigt råkar många ungdomar illa ut när de hyr festlokaler.

I värsta fall kan det sluta med en betalningsanmärkning–

–om den ungdomen som ansvarar för att hyra en lokal inte kan betala.

Alla går inte till sina föräldrar, eller har inte föräldrar som kan låna dem pengar.

Måste de låna pengar nån annanstans och inte kan betala tillbaka–

–kan de få dras med skulderna i många år framöver.

Men det finns saker att göra för att hålla nere kostnaderna.

Tänk på att inte göra av med mer pengar än vad du har råd med.

Sätt upp en budget. Du kan låna kläder, själv fixa smink, fotografering kan nån kompis göra–

–gå inte på alla fester, gå bara på eftersläppen, man kan själv laga maten.

Studentskylten som alla har kan man också göra själv.

Företagen passar naturligtvis på att ta extra betalt för det som alla vill ha under studenten.

Om jag skulle köpa exakt det jag ville ha, skulle jag inte ha råd.

Men jag har ändå klarat mig. Man får tänka att man spar pengar på att göra det lite billigare.

Man behöver ju inte ha det dyraste.

Pensionerna höjs. Nästa år ökar de med 4,7 %, enligt Pensionsmyndigheten.

Samtidigt jobbar vi allt längre. Snittåldern för att gå i pension är nu knappa 64 år.

Det är den högsta siffran sen 80-talet.

Fyra av tio föräldrar struntar i barnens skolgång för att få billigare resor.

De reser iväg under den billiga lågsäsongen istället för under skolloven, enligt resebyrån Ticket.

Från och med idag så börjar det ticka ränta på din kvarskatt om du nu har en sån.

Vill du undvika det är det bäst att betala in till skattekontot.

Det var allt från oss den här gången. Vi ses igen på torsdag.

Då ska det handla om löneväxling och lyxcyklar. Missa inte det!

Din Ekonomi är som vanligt fullmatat. Denna gång tar vi upp identitetskapningar, Rut-avdrag, vårens auktioner och det kommande studentfirandet.

Peter Forsman från Stiftelsen för Internetinfrastruktur svarar på frågor om identitetskapningar och Niclas Forsman från Stockholms Auktionsverk på frågor om konst.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.9%
NASDAQ-100 -0.2%
NASDAQ Composite 0%

Vinnare & förlorare

Uppdaterad ons 17:35
Fördröjning 15 min
  • Nya lagar som påverkar ekonomin1:53

    Nya lagar som påverkar ekonomin

    Flera nya lagar träder i kraft 1 juli. Studiebidraget och inkomsttaket för sjukförsäkring höjs och det blir en karensdag mindre för att få arbetslöshetsersättning. Skatter...

  • Pensionen blir kanske inte så hög som du tror6:22

    Pensionen blir kanske inte så hög som du tror

    Louise Sander, vd på Handelsbanken Liv, menar att pensionssystemet är starkt jämfört med många andra länders. Däremot har kompensationsgraden, alltså den andel av lönen som betalas ut i pension, gått ner för de allra flesta.

  • Så ska du tänka kring softs6:49

    Så ska du tänka kring softs

    Att investera handlar inte bara om att handla bolagsaktier. Anna Svahn berättar om mjuka råvaror, eller "softs", som ett alternativ. Några av de vanligaste är jordbruksvaror som bomull, kaffe, kakao och socker.

  • De bästa tipsen för bättre parekonomi4:30

    De bästa tipsen för bättre parekonomi

    Det sista många par tänker på när de träffas och flyttar ihop är ekonomin. Men pengar kan lätt bli en källa till bråk, så det är bra att tidigt hitta en lösning som passar bägge parter.