Din Ekonomi: Ge barnen en bra ekonomisk start i livet

Hej och välkommen till sommarupplaga av "Din ekonomi".

Vi ska börja med en klassiker i familjeekonomin - veckopengen.

Det är en gammal inrättning som lät generationer av barn att välja spara istället för att slösa.

Nu ska vi se... Vi har två stycken bevarade.

En av dem är pojken Rudolf Retschs bok.

Och den andra är flickan Margit Rundströms bok.

En majdag 1923 stod det privatekonomi på schemat för Rudolf och Margit.

Då fick barnen lära sig vikten av att spara genom att föra kassabok.

De här två barnen har haft ungefär 1,50 i veckopeng.

Sen har de tjänat lite extra genom att springa ärenden.

Den högsta behållningen de här barnen har 21 kronor.

Det är ganska mycket 1923.

Det är faktiskt mer pengar än vad många barn har i dag.

En undersökning som Nordea gjort visade att 44 % av föräldrarna inte gav nån veckopeng alls–

–eller bara då och då efter behov.

Samtidigt är det viktigt att barn lär sig handskas med pengar.

Det är en otrolig fördel för barnen om de vet hur de ska hantera pengar.

Att de måste sätta av pengar till sånt som kanske är tråkigt–

–att man alltid måste spara och välja mellan olika saker. Man kan inte få allt.

Man kan också påverka själv genom att jobba eller sälja saker man inte behöver.

För 90 år sen kunde man alltså ha 1,50 i veckopeng. Men vad är en rimlig veckopeng i dag?

Det är jättebra att ha en fast bestämd summa.

Ju mer, desto bättre. Det är bra att ge barnen mycket i veckopeng.

Man ska också successivt ge mer och mer ansvar åt barnen–

–att faktiskt ta större ansvar för vad pengarna ska räcka till.

Mer pengar till barnen, alltså.

Det finns flera lärdomar att dra av att föra kassabok. Så här har det sett ut:

När vi tittar på utgiftssidan, så köpte hon den 2 maj frimärken för 50 öre.

Sen köpte hon Allers familjejournal för 30 öre.

Sen festade hon till och köpte en Citronil och en bakelse för 60 öre den 6 maj.

Den 12 maj köpte hon en hatt för 8,50.

Hon hade 1,50 i veckopeng. Det tog då tio veckor att spara ihop till hatten.

Margit Rundström var en av de elever som fick öva på att föra kassabok en skoldag i maj 1923.

Då kunde barnen få ett slag över fingrarna om de inte förde kassabok ordentligt.

Genom att föra kassabok på skoltid–

–så förutom att lära sig välskrivning, så var det en introduktion till–

–att hålla reda på sina pengar och förstå pengars värde–

–och tidsaspekten, hur lång tid tar det att spara ihop till hatten?

Att prata med barn om pengar är minst lika viktigt i dag.

Tycker man att kassaboken känns utdaterad, finns det andra bra sätt att få koll på pengarna.

Ett sätt är att använda färgstaplar. Man ritar hur mycket pengar det handlar om i månaden–

–och hur mycket som har gått till godis och så vidare i färger och staplar.

Man kan använda byggklossar för att visa det.

Man kan prata i väldigt konkreta exempel. Hur mycket får man för 100 kronor?

Det är tio godispåsar.

Man kan också prata om hur länge man behöver spara för att få vissa dyra saker.

Allt fler barn i åldrarna 9-17 år får sin vecko- eller månadspeng via ett bankkort.

Det visar en undersökning från Nordea.

Möjligheten att få bankkort kryper allt längre ner i åldrarna.

En artikel i Sydsvenskan rapporterade för några år sen att norska banker låter sjuåringar ha egna bankkort.

Svenska banker överväger att följa efter. Det skapade stor uppmärksamhet.

Bodil Hallin tycker att barn ska få ett bankkort så tidigt som möjligt.

Först när jag hörde det tyckte jag att det var alldeles för tidigt.

Ju mer jag tänker på det, desto mer möjligt tror jag att det är.

Det ska de ju också lära sig att hantera. Det finns en stor fördel med bankkort–

–och det är att man lätt kan se transaktionerna.

Då kan vid månadens slut sätta sig tillsammans och titta på vad pengarna gick till.

"Var det det du ville, eller vill du lägga undan mer pengar till den här skateboarden eller Lisebergsresan?"

Hur hade Margit Rundström och hennes klasskompisar reagerat på att byta in kassaboken mot ett plastkort?

Från veckopengar till något mer vuxet.

Att starta eget kostar pengar, pengar som det ibland kan vara svårt att få tag på.

Vi har Harry Goldman med oss. Välkommen! Du pratar om mikrolån, vad är det?

Mikrolån borde vi ha mycket mer av.

Det finns ibland det som kallas mikrolån, men kanske inte är det.

Mikrolån är ett lån till ganska hyggliga villkor.

Du som har ett nystartat företag kan få låna pengar.

När man hör "mikrolån" tänker man på kvinnor i Afrika som får ett lån–

–för att köpa en symaskin eller starta ett café.

–Men det skulle alltså funka i Sverige också? –Ja, det är det som är så underligt...

Vi tycker att det är fantastiskt i Afrika, men det har inte slagit igenom i Sverige än.

I alla andra länder finns det mikrolån. Det är rätt självklart egentligen.

Den som startar ett företag behöver pengar. Det tar tid innan pengarna kommer in.

Innan rörelsen börjar funka ordentligt.

Det är de här små pengarna som nya företagare behöver. De stora pengarna är mycket lättare att få tag på.

–Hur mycket pengar pratar vi om? –Säg upp till 250 000 kronor.

Du får ett lån utan säkerhet, men till rimliga villkor.

Det skulle göra att många fler skulle starta företag i Sverige.

Ungefär en tredjedel av nyföretagarna klarar sig bra ändå.

En tredjedel skulle kunna behöva ett mikrolån om det är till rimliga villkor.

En tredjedel säger: "Absolut, fick vi ett mikrolån skulle vi starta ett företag."

I dag avstår man från att starta ett företag. Det har inte Sverige råd med.

Vilka är den här tredjedelen?

Det är vanliga företagare som kan bli morgondagens stjärnor.

Du får inte pengar för levnadsomkostnader.

Det är precis som med studielånen. Vem skulle plugga vidare om inte studielånen hade funnits?

I dag tycker vi att det är självklart att vi har studielån och studiemedel.

Men av nån anledning så finns det inte rimliga mikrolån i Sverige i ett stort system.

Vilka skulle tillhandahålla mikrolånen?

Bankerna och staten, gärna i förening.

Det finns i många andra länder. Kanada, Holland...

Det bidrar till väldigt många företagsstarter.

I dag har vi ett sjunkande nyföretagande.

Skulle vi ha mikrolån så skulle företagandet öka.

Räcker inte Almi?

Almi håller på att prova nånting åt det här hållet. Det är bra att det görs...

Men det krävs en ordentlig satsning, där bankerna också är med.

Almi i all ära, men de flesta lånar också i bank.

Hur skulle det rent konkret fungera?

Vi har garantier för de större företagen. Det finns exportkreditgarantier–

–som staten, inte hur lätt som helst, ger till de större företagen.

Men vi har inget motsvarande för de mindre företagen.

Skulle staten ställa upp en garanti, så skulle det vara lättare för banker och andra att ge ut ett mikrolån.

Det finns i Holland och Kanada och funkar alldeles utmärkt.

Det borde få finnas i Sverige också.

Tack så mycket för att du kom hit, Harry Goldman.

Vi fortsätter med lån, fast med lånens baksida.

Obetalda konsumentkrediter leder till miljardkostnader som skattebetalarna får stå för i slutändan.

Det är lätt att få krediter hos företag i dag.

Vid fakturaköp på nätet görs ofta ingen kontroll av betalningsförmågan.

Drygt 10 000 personer som av olika skäl fastnat i skuldfällan–

–ansökte förra året om skuldsanering hos Kronofogden.

Det börjar ofta med små summor.

Det vi kan se när det gäller e-handeln är att de beloppen som kommer till oss–

–när man inte har kunnat betala sina fakturor från e-handelsköp, är väldigt små.

Vanligast är att vi köper hemelektronik, kläder, skor och böcker på nätet.

Om man hade betalat fakturan så hade man nog klarat av det–

–men eftersom man inte betalar fakturan, så blir det lilla beloppet fort väldigt mycket större.

Konsekvenserna för människor som hamnat i den återvändsgränd–

–som högar av obetalda fakturakrediter kan resultera i, är ofta stora, både monetärt och hälsomässigt.

De som hamnat hos Kronofogdemyndigheten är överrepresenterade i sjukdomsstatistiken.

Myndigheten har gjort en undersökning av hur det påverkar samhället.

Det här kostar samhället mellan 30-50 miljarder per år.

Då tittar vi bara på sjukvårdskostnader och produktionsbortfall.

Även om det handlar om relativt små belopp per faktura resulterar det i enorma summor totalt sett.

I Europa uppgår företagens avskrivningar till följd av sena eller uteblivna betalningar–

–till drygt 3 % av de totala intäkterna.

Det motsvarar ett belopp som är helt dramatiskt på 360 miljarder euro per år.

Det försvinner ur systemet på grund av obetalda fakturor.

I Sverige skrivs ungefär 2 % av företagens intäkter av.

Det motsvarar, enligt Intrum Justitia, ungefär 65 miljarder kronor.

Det påverkar alla, inte bara dem som inte kan betala sina fakturor.

Det finns runt 90 000 arbetstillfällen i Sverige där företagarna inte har råd att anställa–

–eller tvingas säga upp på grund av icke betalda fakturor.

Det finns många förslag på hur problemet kan lösas.

Men vi borde bli bättre på att över lag prata med privatekonomi.

I en undersökning vi gjorde visade det sig att bara 40 % av svenskarna–

–tycker att det är viktigt att prata privatekonomi. Vissa saker är tabu att prata om.

Ekonomi är tyvärr en utav dem.

Är du på Öland i sommar så pågår Byxelkroks marknad i dag och i morgon.

I Halland är det visfestival i Steninge.

Är du festivalsugen så pågår Piteå dansar och ler.

Gillar du elektronmusik så pågår Norbergsfestivalen i den ortens gamla gruvlave.

Vill du göra nånting nästa tisdag, titta på "Din ekonomi".

Då kollar vi på körkortspriset och Nina Jansdotter pratar om att byta karriär.

Vi ses då!

Den här veckan tar Din Ekonomi upp barnens ekonomi, mikrolån för företagare och obetalda konsumentkrediter.

Programledare: Petra Bergman

  • Uppesittarkväll - Tema Akademi2:00:20

    Uppesittarkväll - Tema Akademi

    Nu trillar snart lönen in och vi väntar in den med dig. I #Uppesittarkväll är det back to basics som gäller. Allt du någonsin velat lära dig om sparande och aktier.

  • Intresset för gröna obligationer växer4:44

    Intresset för gröna obligationer växer

    Att investera i gröna obligationer innebär kort förklarat att låna ut pengar till gröna projekt. Den första gröna obligationen kom 2007, och sedan dess har intresset - och utbudet - bara ökat. 

  • Så blir du kryptoproffs2:07

    Så blir du kryptoproffs

    Eric Wall, expert på kryptovalutor, ger fyra tips som du bör tänka på när du investerar i digitala valutor.

  • Ekonomiskt att ta cykeln1:32

    Ekonomiskt att ta cykeln

    Att cykla ger bättre hälsa och bättre miljö jämfört med bilkörning. De ekonomiska fördelarna syns tydligt på kontot, men också i samhällsekonomin blir skillnaden väsentlig.

  • Så funkar jämställda investeringar6:16

    Så funkar jämställda investeringar

    Jämställda investeringar betyder inte sämre avkastning. Och bolag med lika delar män och kvinnor i styrelsen fattar bättre beslut. Sara Ellsäter från Jämställda Fonder visar...

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -1.1%
NASDAQ-100 0.1%
NASDAQ Composite -0.1%

Vinnare & förlorare

NCC 8.6%
Thule Group 4.8%
Lifco 4.8%
Atlas Copco -4.1%
Fagerhult -4.5%
Bonava -6.8%
Uppdaterad ons 17:35
Fördröjning 15 min
  • Dags för däckbyte1:19

    Dags för däckbyte

    Efter den 15 april är det inte längre tillåtet att köra med dubbdäck, om inte väglaget kräver det. Den som sölar med däckbytet åker på en böteslapp på 500 kronor. 

  • E-sporten erövrar arenorna1:06

    E-sporten erövrar arenorna

    Fenomenet e-sport växer så det knakar och stora arenor fylls för tävlingar och event. Tävlingarnas totala prispotter för 2017 uppgick i 121 miljoner dollar.