Din Ekonomi: Familjeekonomi & lånefällor

Vi börjar med nätshopping, där kan man handla på faktura utan att betalningsförmågan kontrolleras.

Nu varnar Kronofogden för överskuldsättning.

Varje gång vi köper nåt via postorder eller på nätet och väljer att betala mot faktura–

–räknas det som ett kreditåtagande. Gällande fakturakediter är det bara i vissa undantagsfall–

–som företagen behöver göra en kreditupplysning.

Det är lätt att klicka i väg och säga att jag ska köpa en bok eller ett par joggingdojjor–

–men vad blir det sammantaget, allt det man har köpt?

Man kan kan köpa veckans alla dagar, och om man sen bara betalar för måndag, tisdag, onsdag–

–så kan resten av veckans köp hamna hos oss - sen handlar man igen på måndag.

Det blir allt vanligare att vi gör våra inköp på nätet. Näthandeln har ökat stadigt det senaste decenniet.

Bara förra året steg omsättningen med 16 % och är nu uppe i nästan 43 miljarder.

Även om allt fler väljer att betala med kort på nätet–

–väljer fortfarande drygt en tredjedel att hellre få en faktura.

E-handeln har en logik som gör det väldigt attraktivt att handla mot faktura och krediter.

Logiken är enkel, det är bra för konsumenten att först få hem varan och se att allting funkar eller passar–

–och därefter gör man sin betalning.

Folk kanske tar en massa krediter som de inte är medvetna om.

De har köpt nånting online och får hem en faktura, men ser inte det som att de har tagit en kredit.

Konsumentkreditföretagen är en branschorganisation för snabblåneföretag.

De har ett egenintresse i kreditmarknaden–

–men är starkt kritiska till att nätköpen sällan behöver föregås av en keditprövning.

Det är konstigt att man har gjort undantag i lagstiftningen för den här typen av fakturaköp–

–där bolagen inte behöver göra en kreditbedömning på individen.

Dessutom riktas kritik mot att konsumenten ofta erbjuds delbetalning när fakturan kommer.

Då har de erbjudit konsumenten en kredit utan att de har gjort en kreditprövning.

Man tassar nog i gråzonen på lagstiftningen där också.

Det går att köpa nästan vad som helst på nätet - kläder, skor, böcker och heminredning.

Allra vanligast är att vi köper hemelektronik. Omsättningen låg på drygt 10 miljarder kronor i fjol.

Det motsvarar nästan en fjärdedel av den totala försäljningen inom hemelktronikbranschen.

Vi har inte haft anledning att ta upp frågan om kreditgivning än, men vi kan komma att behöva göra det–

–om det visar sig att vi agerar på nåt sätt som är fel eller tveksamt - hittills har vi inte gjort det.

Kronofogdemyndigheten menar dock att näthandeln behöver ses över.

Det är nog en bransch som vi måste titta på - hur kan man reglera den.

Det gäller att stimulera till att man som medborgare, och som konsument förstår vad det får för konsekvenser.

Att prata pengar kan vara lite känsligt och det kan bli extra svårt i en relation.

Ska man flytta ihop med nån, måste man förr eller senare ta tag i det där med ekonomin.

Thomas och Lisa är sambo och har ingen delad ekonomi. Bådas konton ekar tomt redan i mitten av varje månad.

De har lite olika syn på det här med ekonomi...

Man kanske har olika inkomster och också lägger pengar på olika saker.

Då måste man fundera på hur pengarna landar. Efter ett par år kanske det där börjar kännas obekvämt–

–och lite orättvist. Det är viktigt att var och en kan ha en egen ekonomi.

Lisa lägger pengarna på sånt som hör hushållet till - inredning, växter, kläder till familjen och köksprylar.

Paret har tröttnat på att alltid äta nudlar de sista två veckorna varje månad.

Lisa vill att de gör upp en budget, men Thomas tycker inte om att prata pengar.

Det ska man ha respekt för - det känns så onödigt och man känner sig så sams.

Men det är just då man ska ta fram papper och penna eller sätta sig vid datorn och göra en budget.

Vad ska man tänka på när man gör en budget?

Man kan ha ett gemensamt konto. Utöver det kan var och en ha egna konton för sparande–

–till exempelvis pension eller kortsiktigt sparande för egna behov.

När paret lägger upp en budget, bör de även titta på vem som lägger pengar på vad.

Thomas lägger pengar på lite dyrare investeringar till sig själv - en dator, en klocka och olika utrustningar.

Allt det tillfaller honom vid en eventuell separation.

Undersökningar visar att vi kvinnor gärna köper presenter, kläder till familjemedlemar och inredning–

–medan männen hellre köper lite dyrare investeringar.

Det är viktigt att de små ugifterna också kommer med i budgeten, det blir rätt mycket pengar i slutändan.

Lisa och Thomas har öppnat ett konto dit de för över pengarna till de gemensamma utgifterna–

–men nu vill Lisa lägga alla korten på bordet.

Hon har hört, att hon som har varit mammaledig och arbetat deltid, får en lägre pension än Thomas.

Hon vill därför få lite av Thomas pensionsrätt.

Det kan man bara göra om man är gift.

Det kan vara bra i de lägen då man vill kompensera en partner som jobbar deltid–

–eller har varit föräldraledig och på så sätt kompensera på ett annat sätt.

Thomas för över pengar till Lisa för hennes uteblivna pension.

Nu har de ett gemensamt konto, har identifierat alla utgifter och delar lika.

Nu har de även fått pengar över till annat och kan till och med gå på restaurang då och då.

Rättvist och jämnlikt är ju viktigt, men frågan är hur det ska gå till.

Maria Landeborn ska reda ut begreppen - välkommen.

Hur är det i en relation, hur ska man göra med pengarna när man flyttar ihop?

Det är viktigt att prata om det på en gång.

Man är nykär och det känns spännande och roligt.

Just därför väntar nog många med det, att prata om pengar känns trist–

–men det är då man har chansen att komma överens och hitta en bra lösning, inte när det har kört ihop sig.

Vilket ämne är det man mest kommer ihop sig kring gällande ekonomin...?

Det handlar mycket om småutgifterna och kostnaderna för mat.

Enligt vår undersökning är det ofta en person som handlar och bär hem kassarna.

Den andra kanske gör andra typer av investeringar så nånstans lägger båda ut pengar.

Vissa delar gynnar mer familjen, medan andra delar mer gynnar en enskild person - det kan orsaka konflikter.

Det är några dagar kvar innan julilönen kommer.

Man brukar säga att det är mycket månad i slutet av pengarna. Vad har du för spartips...?

Det handlar om att ta kontroll över småutgifterna.

Det som äter upp en del av plånboken är spontana inköp.

Det kan vara kläder och hemelektronik, vi såg hur lätt det är att klicka hem saker på nätet.

Sen är det småutgifter som en latte på väg till jobbet eller så köper man vatten–

–som man kunde ha druckit gratis. Såna saker kostar mycket mer än man tror i slutändan.

Man ska veta hur mycket pengar man har i plånboken innan det är slut, man ska se till att det räcker månaden ut.

Gäller det även de berömda svarta hålen...?

Plötsligt är pengarna borta och man vet inte vart de har tagit vägen...?

Det är nog en bov i de svarta hålen. Jag tror att bästa sättet att få kontroll på dem är att göra en budget–

–och att föra kassabok. Märker man att det fattas 2 000 kronor i slutet av månaden - igen - tycker jag–

–att man ska ta några månader när man skriver ner vad gör av med pengarna på.

Skriv även ner småutgifter, det kan visa sig att de uppgår till 1 500 kronor i månaden.

Kolla vart pengarna tar vägen och sen gör du en budget som du inte ska överskrida.

Då blir det lättare att spara.

Hur ordentliga är människor egentligen...?

Det är svårt. Det ser man på samboavtal, som är väldigt bra att ha, vilket få sambon har.

Det här med pengar är laddat, tråkigt och man skjuter upp det–

–men det är en av de viktigaste sakerna att prata om när man flyttar ihop.

Slutligen, dina bästa råd för privatekonomi...?

Det är att man har kontroll på hur mycket man får in, vad har man för fasta kostnader–

–och att man skapar utrymme för sparande.

Med ett bra sparande, blir det inga problem längre fram.

Ordning, reda och ärlighet verkar vara viktiga komponenter i ett förhållande.

Tack så mycket för att du kom hit, Maria.

Nu ska vi prata om den lilla plastbiten som kan vara väldigt viktig i vardagslivet, nämligen bankkortet.

Rätt typ av kort kan spara en hel del pengar, men det gäller att välja efter ditt unika behov.

Det finns en uppsjö av olika kedit- och betalkort, men många tänker nog inte på–

–att det kan löna sig att byta kort. Vilket är då det bästa kortet...?

Inget enskilt kort är bäst på allt.

Har du ett brett användningsområde, kanske du behöver flera kort för att dra olika fördelar av olika kort.

Utgå från hur man själv använder kortet så att man inte anpassar beteendet till kortet.

Vissa kort kostar 600 kronor per år - för andra behöver man inte betala någon årsavgift alls–

–men då kan det tillkomma andra avgifter.

Man ska inte bara stirra sig blind på en årsavgift.

Ett kort som inte har nån avgift, kan ha en annan avgift för att kompensera detta–

–så man kanske betalar ännu mer för ett sånt kort–

–och tvärtom, att man betalar mindre med ett kort som har årsavgift.

Vill man skräddarsy kortet efter egna behov, kan man använda Konsumneternas bank- och finansbyrås guide–

–som finns på deras hemsida.

Man kan jämföra 96 olika bank- och keditkort.

Har man kreditkort, kan det vara värt att kolla hur mycket ränta man får betala vid kredithandel.

Handlar man mycket i en speciell affär, kan det löna sig att skaffa affärens egna kort–

–för att få bonus på det man handlar.

Man ska vara försiktig och inte låta det styra för mycket så att man jagar bonusar–

–och köper sånt man inte behöver, då blir det ofta dyrare än vad man hade räknat med.

När man ska handla på resan, kan man få erbjudanden om att betala i svenska kronor–

–men oftast lönar det sig att betala i lokalvalutan och välja kortutgivarens växlingskurs.

Reser man mycket, kan valutaväxlingspåslaget vara värt att jämföra med andra kortföretag.

Leta efter ett kort med lågt eller inget valutaväxlingspåslag–

–alltså en växlingsavgift som man får betala när man betalar i utländsk valuta.

Sen behöver man även ett kort som är anpassat för uttag och se om det har uttagsavgifter–

–på platsen dit man ska resa.

Hittar man ett kort utan valutaväxlingspåslag och inga uttagsavgifter alls kan man spara in en del pengar.

Hur mycket kan man tjäna på att anpassa kortet när man reser?

Det beror helt på hur mycket du använder kortet.

För en familj på fyra personer, som reser en-två veckor och betalar hotell, middagar och inköp–

–med sina kort så skulle det inte förvåna mig om de kan spara en femhundring.

Vi avslutar med några semestertips.

Semestrar du på Västkusten kan du gå på medeltidsdagar på Bohus fästning i Kungälv.

I Mariefred kan du frossa i riddardagar.

I Ångermanland är det Junselefestival med Lasse Stefans och Jerry Williams.

Längre norrut kan vi påminna om Liddagarna som pågår i Kvikkjokk.

Här i studion i Stockholm kör vi på som vanligt. Nästa vecka ska det handla om veckopengen–

–och Harry Goldman ska prata om lån till företagare. Vi ses då!

Dagens Din Ekonomi handlar bland annat om nätshopping på faktura. När det gäller fakturakrediter behöver företagen oftast inte göra en kreditupplysning och risken är att vi blir överskuldsatta.

Dessutom tar programmet upp hur man egentligen ska göra med pengarna när man flyttar ihop? Och så ger Din Ekonomi svar på vilka kredit- och betalkort som lönar sig mest.

Programledare: Susanne Delastacia

  • Så flyttar du tjänstepensionen1:17

    Så flyttar du tjänstepensionen

    Har du koll på var din arbetsgivare sätter in dina pensionspengar? I vissa fall kan det vara värt att flytta dem. Så här gör du!

  • Sommartankar med Svahn: semesterpengar7:38

    Sommartankar med Svahn: semesterpengar

    Sommar och semester innebär för många en resa till sydligare breddgrader. Investeraren och bloggaren Anna Svahn ger sina bästa ekonomiska tips för utlandsvistelsen, men även tiden före och efter. 

  • Sommartankar med Svahn: parekonomi6:06

    Sommartankar med Svahn: parekonomi

    En av de vanligaste orsakerna till bråk i relationer är pengar. Investeraren och bloggaren Anna Svahn tycker att ekonomidiskussionen bör komma tidigt i förhållandet. 

  • Så ser aktieägandet ut i Sverige1:29

    Så ser aktieägandet ut i Sverige

    Närmare en femtedel av alla svenskar äger aktier. Förutom att det är fler män än kvinnor som handlar i aktier, så finns det också stora...

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.2%
NASDAQ-100 -0.1%
NASDAQ Composite -0.2%

Vinnare & förlorare

Fenix Outdoor 1.8%
Husqvarna 1.6%
Swedish Orphan Biovi… 1.5%
Fabege -3.7%
Indutrade -5.9%
Paradox Interactive -19.1%
Uppdaterad tis 13:02
Fördröjning 15 min