Din Ekonomi: Allt om reporäntan

Hej! Välkommen till den här extrasändningen av "Din Ekonomi"–

–som helt fokuserar på Riksbankens besked i morse att styrräntan lämnas oförändrad.

Så här sa Riksbankschefen Stefan Ingves i förmiddags:

Konjunkturen stärks och det finns en tydlig trend uppåt i inflationen sen en tid tillbaka.

Penningpolitiken, som den ser ut i dagsläget–

–ger ett tydligt och nödvändigt stöd för uppgången i inflationen.

Inflationen fortsätter stiga mot målet. Vi för en expansiv penningpolitik.

Reporäntan är fortsättningsvis –0,35.

Fortsättningsvis –0,35 %. Vi har nästan vant oss vid att reporäntan sänks då det vankas räntebesked.

I dag blev det ingen ny bottennivå, men reporäntan är ändå historiskt låg.

Vi har med oss Jan Häggström, chefsekonom på Handelsbanken. Välkommen hit!

Varför gör Stefan Ingves och hans vänner inget med räntan i dag?

De är lite mer säkra på att inflationen är på väg upp.

Det har kommit ett par månader med inflationsstatistik, och det går åt rätt håll.

Det är inte så stora förändringar i prognoserna, man drar till och med ner lite grand–

–för det kommande halvåret på grund av energipriser. Räknar man bort det, ligger de kvar på prognos.

Men jag tror att de är lite säkrare på sin prognos i dag.

Minus 0,35 %. Hur påverkar det oss att det är minusränta?

Det blir ju extremt. Det finns låntagare som lånar i penningmarknaden och får betalt för att låna.

Det är en väldigt speciell situation.

Ännu så länge får man inte minusräntor på sina sparkonton.

Men det kan bli så också. Då blir det ännu mer extremt.

Inflationen ska upp till 2 % är ambitionen. Varför vill man det?

Det har tappat förtroendet för... Eller de anser att de har tappat förtroendet för sin politik–

–eftersom inflationen har legat så mycket lägre.

Inflationsförväntningar som mäts ligger rätt så mycket lägre fortfarande.

Även längre bort i tiden, inte bara för det kommande året utan på två-fem års sikt, ligger det lite för lågt.

De vill återställa förtroendet till att faktiskt kunna åstadkomma 2 %.

När tror de att vi är där?

I deras prognoser är vi inte där förrän en bra bit in i första halvåret.

Det beror på att energipriserna pressar ner inflationen mer än vad de trodde före sommaren.

Men i en prognos som de gör exklusive energipriser så är vi där i juni.

Men det är intressant för de slänger in en brasklapp i prognosen.

De har en alternativ prognos som de kallar för modellbaserad prognos.

Det är inte det de tror på, men de vill ändå visa upp den.

I den tar det hänsyn till producentpriser som stiger och kronan som har fallit.

Det pekar på att vi kan vara på nästan på 2,1 % redan i september i år.

Hur ser det ut med tillväxten i Sverige just nu?

Den är väldigt stark. Som Riksbanken räknar är vi på 4 % under det andra kvartalet.

De tar 1 % och multiplicerar med 4.

Det är en väldigt hög takt och siffrorna som har kommit in i tredje kvartalet är väldigt starka.

Detaljhandeln hamnar på nästan 6 procents ökning. Bilförsäljning och så vidare...

Men om det går så bra för Sverige, varför måste pengar vara så billiga?

Man vill att kronan ska ligga kvar ungefär på de här nivåerna.

Det är det som ska återföra inflationen, importpriserna stiger.

Men från och med nästa och kommande år, är det löneökningarna som ska hålla inflationen kvar på målet.

Då vill de ha lite starkare arbetsmarknad. Där är det viktigt att en lågränta stimulerar ekonomin, ger mer jobb–

–via ökad konsumtion och såna saker. Då blir arbetsmarknaden så tajt att man kan räkna med löneökningar.

Nu har kronan försvagats mot både dollarn och euron.

Hur påverkar det våra plånböcker?

Det är ganska påtagligt. I importledet har priserna stigit 2-5 % under ett bra tag.

Vi såg kraftiga uppgångar i somras, som överraskande gav hög inflation–

–på till exempel flygbiljetter och charterresor.

Det var ganska påtagligt. Trots att oljepriserna föll rätt mycket förra året–

–sjönk inte bensinpriset speciellt mycket. Den svaga kronan tar ut effekterna av de fallande oljepriserna.

Alldeles nyss var den europiska centralbanken, ECB, också ute och gav besked om styrräntan.

–Hann du titta på det innan sändning? –Nej.

Då får vi återkomma till det.

Det viktiga med ECB är att de är i ett helt annat läge.

Draghi, som har presskonferens i eftermiddag–

–kommer att betona att med euron på den här nivån... Kronan har inte stärkts så mycket över sommaren–

–men det har euron. Det är ett hot mot både konjunkturbilden och inflationen.

ECB måste göra ganska mycket för att få ner euron igen. Det är ett problem för Riksbanken.

Det är ett tufft jobb att vara centralbankschef i dessa dagar.

Tack så mycket.

Reporäntan påverkar oss på olika sätt. Vi ska göra en tillbakablick på–

–hur statens styrränta kom till från första början.

Den historien börjar redan på 1800-talet.

Sett i backspegeln, har Riksbankens eller statens styrning av räntan fungerat ibland halvbra–

–och ibland inte alls. Själva idén om styrning föddes förstås ur en kris.

Räntesättningen var fri från 1863. Det hade den inte varit tidigare.

Då fanns det ett diskonto, men det var inte så många som brydde sig om det.

Fransk-tyska kriget 1870-1871 födde en högkonjunktur.

Men de svenska bankerna köpte obligationer med dålig säkerhet.

Bankväsendet svajade.

Stockholms enskilda bank höll så när på att gå omkull.

Då, precis som under senare kriser, grep staten in.

Styrräntan då hette diskonto.

När vi kom in i en finansiell kris 1879, blir det större intresse för att hitta styrmedel.

Men bankerna var inte särskilt bra på att följa diskontot.

Det låg på 4-6 % fram till första världskriget–

–då diskontot höjdes för att bekämpa den galopperande inflationen.

Men det gick inte alls.

Man kan inte ha en räntenivå som kompenserar för inflationen.

Då skulle räntenivån ligga på 20-30 % per år. Det kan inte vara möjligt.

Man gav upp det här ganska raskt.

Under 30-talet och under andra världskriget hölls en lågräntepolitik med 2,5 procents ränta.

Från statligt håll och från Riksbankens håll tyckte man att lågräntepolitik var bra.

Det gav möjlighet att låna pengar till investeringar.

Från 1956 och framåt vill man att räntan ska anpassas till konjunktursvängningarna.

Större delen av 50- och 60-talen är en stabil tillväxtperiod.

Så särskilt stora svängningar blir det inte.

Låga räntor och lånekvoter för bostadsbyggande skapade massor av hyreshus.

Men det var svårt att låna, både för näringsliv och privatpersoner.

En period kallas för idiotstoppet, 1969-1970.

Då stramas stora delar av ekonomin åt och även finansmarknaden.

Man är rädd för att få för snabb inflation.

Näringslivet klarade sig genom en rullande högkonjunktur–

–som kraschade ordentligt i oljekrisen 1973.

Genom devalveringar försökte staten stödja exporten och dämpa inflationen genom hög ränta.

Det gick inte så bra.

Inflationen grävde ur penningvärdet, trots en styrränta på närmare 12 % i början av 80-talet.

Då släppte staten kreditgivningen fri och öppnade gränserna för utländskt kapital.

I och med att man inte längre med statliga regler styr utlåning och räntesättning–

–måste man hitta nya sätt att styra räntan.

Då kommer man med marginalräntan. Det är 1985, precis när avregleringen är klar.

Det blev en säljkultur av krediter. Det hade inte funnits tidigare.

Det var yuppietider och för att försvara en fast växelkurs steg räntan till 500 % i september 1992.

Men det gick inte bra. Huspriserna och kronvärdet rasade, bankerna vacklade och staten räddade.

Det var dags för en ny styrränta – reporäntan.

Reporäntan som vi har i dag infördes i mitten på 90-talet.

Hur fungerar den? Vad vill Riksbanken uppnå med den? Varför är den så viktig?

I dag var det återigen dags för Riksbanken att meddela sitt räntebeslut.

Att bedriva penningpolitik och arbeta för finansiell stabilitet–

–är Riksbankens två huvuduppgifter, där reporäntan är det viktigaste verktyget.

Reporäntan är den ränta till vilken bankerna får låna i Riksbanken. Det är en väldigt kort ränta.

Bankerna lånar på en-två veckor till reporäntan.

Om reporäntan är låg, lånar bankerna väldigt billigt i Riksbanken.

Sen kan de låna ut pengarna till dig och mig.

Då blir räntan som vi får betala på våra lån också ganska låg.

Om vi kan låna billigare, köper vi mer saker, tjänster och bostäder.

Det ger tillväxt.

Tillväxt är viktigt, inte minst för att hålla arbetslösheten nere.

Många företagare säger att det bara är snack–

–att reporäntan påverkar folks benägenhet att låna. Det gör den inte.

Om Ingves sänker reporäntan med 0,25 procentenheter, är det så lite att det inte påverkar lånen.

Det är inte riktigt sant. Investeringar påverkas inte så mycket direkt av reporäntan.

Men en effekt av reporäntan går genom växelkursen.

Om Riksbanken sänker reporäntan med 0,25, som inte är så mycket–

–påverkas kronkursen med flera procent. Kronan faller ganska mycket.

Då blir svenska exportföretag mer konkurrenskraftiga på världsmarknaden. Det får stor effekt.

Alltså, om kronkursen går ner med några procent–

–blir svenska varor lika många procent billigare för den utländska köparen.

Men, det kan också vara svårt att förstå varför man sänker räntan när den redan står på minus.

Särskilt som vi ofta får höra att svensk ekonomi går bra och att svenska hushåll är allt för skuldsatta.

Det där är knepigt, om hushållen är överbelånade och vi får en bostadsbubbla.

Hushållen köper för många bostäder och bostadspriserna trissas upp–

–och så går plötsligt luften ur bubblan. Då rasar bostadspriserna och folk kan inte betala sina skulder.

Då går folk i konkurs, bankerna gör förluster och då riskerar bankerna att gå i konkurs.

Det är mardrömmen för varje riksbankschef.

Vi har ingen direkt lågkonjunktur i Sverige. Vi behöver kanske inte stimulera ekonomin så mycket.

Däremot har vi en ganska hög arbetslöshet.

I våras ställdes många av oss inför begreppet minusränta för första gången.

Det kändes konstigt att Riksbanken i själva verket betalar för att låna ut pengar.

Hade du för ett år sen frågat bankekonomer hade alla sagt: "Räntor kan inte vara negativa."

Negativa räntor stimulerar ekonomin på samma sätt.

Sänkt reporänta får folk att efterfråga mer lån och köpa mer. Det driver ner växelkursen–

–och stimulerar exportindustrin.

Riksbanken gör en förlust genom att låna ut till negativ ränta.

Men det är det pris som Riksbanken betalar för att stimulera ekonomin och få igång hjulen i samhället.

En lägre reporänta får oss bland annat att vilja shoppa mer–

–men vad mer kan vi förvänta oss av att minusräntan dyker upp?

Vad får det för konsekvenser för oss vanligt folk?

Vi har med oss Ylva Yngvesson. Om vi börjar med det positiva - minusräntan.

Vad får det för positiva effekter?

Vi behöver inte betala så mycket för våra lån.

Det krävs inte så mycket att betala för ganska stora lån. Det är intressant när man tittar framåt–

–därför att den låga reporäntan kommer ju att vara i kanske ett och ett halvt år till–

–och börja höjas först i slutet på 2016, som man tror.

Under 2016 kommer kanske inflationen att vara högre än vad låneräntan är.

Med ränteavdrag kan det vara riktigt lönsamt att låna - men det är ju på kort sikt!

Du säger att lånen blir billigare, men vi har haft minusränta ganska länge.

Så mycket billigare har väl inte bostadslånen blivit?

Det har ju varit en sänkning så att man har följt med någorlunda.

Sen är det ju en press att bankerna måste redovisa genomsnittsräntan för föregående månad.

Det är ju en väldigt bra utgångspunkt i ett förhandlingsläge med banken.

Där kan man se att det ändå pressas ner i realiteten för varje kund.

Vad får det för negativa effekter?

Det är lite problematiskt om man ska spara utan nån större risk.

Räntesparande blir ju absolut inte lönsamt, om man tittar på nästa år till exempel.

Hur ska man få avkastning på pengarna som överstiger inflationen...?

Det är väldigt viktigt att man tittar på vilka alternativ som finns.

Banksparande behövs. Vi behöver ha ett riskfritt sparande som inte bara är riktat mot aktiemarknaden.

Man kanske behöver pengarna i dag, och att spara på aktiemarknaden är ju långsiktigt.

Titta ordentligt på vad det finns för räntor, det finns räntor på banksparande–

–som både har insättningsgaranti och ligger högre än noll.

Tror du att vi kan komma till ett läge där vi får betala för att spara pengar?

Skulle en bank sätta en minusränta på ett konto–

–innebär det att de tycker att det är för dyrt för dem att betala för inlåningen.

Då går man därifrån som kund och placera sina pengar nån annanstans, vilket kanske är viljan.

Som sparare ska man naturligtvis inte ha pengarna på ett minuskonto.

Vad tror du om framtiden? Hur kommer vår räntemiljö att se ut?

Det kommer att vara en ganska svag uppgång, kanske först om nåt år–

–men om man tittar på slutet av 2017, då tror ju Riksbanken att reporäntan–

–kommer att ligga en halv procentenhet högre och i slutet av 2018 en och en halv procentenhet högre.

Slår det in, dröjer det ett tag innan räntorna går upp igen.

Men vill man binda kan det vara så att de räntorna på bundna lån drar upp lite snabbare.

Så inom ett halvår eller ett år kan man nog behöva binda, ränteläget är ju extremt bra.

Tack för att du kom hit.

Den kanske mest långsiktiga typen av sparande är pensionssparande.

I kombinationen av låga räntor och en delvis skakig börs, kan pensionspengen till och med krympa.

Det påverkar inte de som går i pension nu, men det kan påverka framtidens pensionärer.

Räntorna ligger på historiskt låga nivåer, samtidigt har aktiebörsen börjat svaja upp och ner.

Det kan påverka de framtida pensionärerna som har traditionell förvaltning–

–i sin pensionsförsäkring, tjänstepension eller premiepension.

Risken är att de garanterade beloppen som livbolagen ska betala ut kommer att bli lägre.

De har redan inlett processer att sänka sina garantinivåer. Det kommer nog att fortsätta.

I ett traditionellt pensionssparande får livbolagen i uppgift att förvalta pensionsspararnas pengar.

I utbyte garanteras att ett visst belopp kommer att utbetalas under pensionen.

Går det bra för förvaltarna kan det även bli extrapengar.

Det som kan göra det svårt för livbolagen att leverera lika höga garantibelopp i framtiden–

–är att de är beroende av både ränta och aktiekurser.

Pensionsbolagen har ungefär 40 % av sina placeringar i aktier och resten i räntor och kanske lite fastigheter.

Skakar det för mycket på aktiemarknaden måste livbolagen vikta över till mindre riskfyllda tillgångar–

–som räntebärande papper. Men trots att vi har en reporänta på minus, som pressar andra räntor neråt–

–så att den framtida avkastningen minskar, behöver man enligt pensionsmyndigheten inte vara speciellt orolig.

Det här kommer att hända hela tiden. Det har ju hänt historiskt också - det åker upp och ner.

Det är ju också tanken med aktiemarknaden, det svänger.

Vid ett långsiktigt sparande har man ju tagit med det i beräkningarna.

Historien upprepar sig även för garantinivåerna.

Garantiräntan, som används för att räkna upp pensionspremierna–

–ligger just nu på den lägsta nivån på nästan 100 år.

Den har sjunkit i stadig takt de senaste 20 åren.

Men det här påverkar inte de garantier som redan utlovats, de är ju redan garanterade.

Däremot kan det påverka hur det ser ut i framtiden.

Enligt Pensionsmyndigheten finns det andra saker som har större påverkan på den framtida pensionen.

Det handlar om att jobba länge, jobba heltid och se till att ha tjänstepension.

Det är det viktigaste för pensionen.

"Din Ekonomi" är slut för i dag, men vi är tillbaka på tisdag igen.

Då handlar det om vad du kan göra om du misstänker att bostadspriset har trissats upp genom falska bud.

Och så ska vi prata känslor...alltså våra känslor för våra pengar!

Vi ses då - hej så länge!

Ett extrainsatt avsnitt av Din Ekonomi som helt fokuserar på Riksbankens besked i morse om att de lämnar styrräntan oförändrad. Handelsbankens chefekonom Jan Häggström förklarar vad som händer nu. Din Ekonomi tar även en titt i backspegeln på varför vi har den styrränta vi har idag.  Du får också veta vad Riksbanken vill uppnå med den och varför det är så viktigt.

Dessutom berättar Ylva Yngveson, privatekonomisk analytiker, vad vi kan förvänta oss att minusräntan får för konsekvenser.

Programledare: Petra Bergman

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.1%
NASDAQ-100 -0.1%
NASDAQ Composite -0.2%

Vinnare & förlorare

Uppdaterad mån 17:35
Fördröjning 15 min
  • Pensionen blir kanske inte så hög som du tror6:22

    Pensionen blir kanske inte så hög som du tror

    Louise Sander, vd på Handelsbanken Liv, menar att pensionssystemet är starkt jämfört med många andra länders. Däremot har kompensationsgraden, alltså den andel av lönen som betalas ut i pension, gått ner för de allra flesta.

  • Så ska du tänka kring softs6:49

    Så ska du tänka kring softs

    Att investera handlar inte bara om att handla bolagsaktier. Anna Svahn berättar om mjuka råvaror, eller "softs", som ett alternativ. Några av de vanligaste är jordbruksvaror som bomull, kaffe, kakao och socker.

  • De bästa tipsen för bättre parekonomi4:30

    De bästa tipsen för bättre parekonomi

    Det sista många par tänker på när de träffas och flyttar ihop är ekonomin. Men pengar kan lätt bli en källa till bråk, så det är bra att tidigt hitta en lösning som passar bägge parter.

  • Så tolkar du insynstransaktioner4:35

    Så tolkar du insynstransaktioner

    Insiders är kort förklarat personer i ledande företagspositioner. Deras innehav och handelsmönster kan ge användbara signaler till din egen handel - om du kan tolka dem. Mikael Olsson på Holdings förklarar hur.