Din Ekonomi: Bolån & löparturister

Hej! Välkommen till "Din ekonomi". Vi ska prata om bolån och räntor.

Allt fler pratar om att sänka ränteavdraget på lån.

Villaägarnas riksförbund och "Din ekonomi" har räknat.

Faktum är att ett minskat ränteavdrag inte skulle betyda så mycket i din hushållsbudget.

Låt oss utgå från hur det kan se ut för en vanlig familj i dag.

En svensk genomsnittsvilla kostar närmare 2,7 miljoner kronor.

Med maximal belåningsgrad på 85 % motsvarar det ett lån på 2,3 miljoner.

Med nuvarande spelregler blir det en månadskostnad på 4 600 kronor.

Om inget förändras skulle man ha betalt närmare 1 250 000 kronor efter 30 år.

Men vad händer om förslaget att banta ränteavdraget blir veklighet–

–och att landets bolånetagare inte längre får dra av 30 % av räntekostnaderna?

Man kommer sannolikt att klara sig bra även om det försvinner på sikt.

En minskning av ränteavdraget med 1 % om året innebär efter ett antal år–

–inte mer än drygt 500 kronor mer i kostnad än i dag.

Oavsett räntenivå blir inte skillnaden mer än max 1-2 tusenlappar mer i månaden.

Däremot blir totalkostnaden betydligt större vid en högre ränta.

Om vi istället blickar framåt i tiden och leker med tanken att ränteavdraget slopas helt–

–samtidigt som politikerna bestämmer sig för ett amorteringskrav, vad händer då?

Med dagens låga ränta skulle det för genomsnittsvillan betyda en månadskostnad på närmare 4 400 kronor.

Det skulle inte heller skilja mer än ett par hundralappar mot i dag.

Liksom i tidigare exempel, oavsett räntenivå, rör det sig som mest om ett par tusenlappars skillnad.

Innebär det att allt är frid och fröjd? Riktigt så enkelt är det inte.

Det som slår hårdast mot våra plånböcker är, som vi såg i exemplet, när räntan stiger.

Stiger den mycket kan boendet bli betydligt dyrare.

Den som tecknar bolån måste ta höjd för att räntorna så småningom vänder uppåt.

Med en mer normal boränta innebär det med dagens regler en månadskostnad på närmare 11 300 kronor.

Det motsvarar 3,4 miljoner kronor på 30 år.

Om räntan återvänder till ett normalscenario 5-7 %–

–så blir det åtskilliga tusenlappar varje månad i skillnad för ett vanligt hushåll.

Med slopat ränteavdrag och amorteringskrav skulle det i en sån situation med en ränta på 7 %–

–betyda drygt 11 600 kronor i månaden för hushållet i exemplet.

Alltså fortfarande inte mer än max ett par tusenlappars skillnad mot i dag.

Däremot är totalkostnaden avsevärd högre än vid en låg ränta.

Känns det rörigt? Då tar vi det en gång till.

Oavsett regler så är det nivån på räntan som har störst betydelse för vad man ska betala.

Skillnaden mellan de olika alternativen är framför allt–

–att amortering är en slags sparform där du betalar till dig själv och därmed minskar din belåningsgrad.

Med amorteringskrav betalar hushållet pengar till sig själv och sänker sin skuld.

Med slopade ränteavdrag betalar man högre skatt och sänker ingen skuld.

Hur ska man tänka i väntan på att politikerna bestämmer sig?

Man ska alltid ha goda marginaler.

Sen ska man noga hålla koll på vad för förslag som ligger och så vidare.

Det är ännu mer tydligt nu. När inte amorteringskraven blev av, så blir det nånting annat.

Vilka är det som främst drabbas av de osäkra spelreglerna?

Det är de som inte har så lång historik på bostadsmarknaden.

Jag tänker på förstagångsköpare, men även dem med kort kredithistorik–

–som inte haft sitt boende så länge i Sverige.

En ränta på 7 % skulle gräva ett rejält hål i hushållskassan.

Men så sent som 2008 låg bolåneräntorna på 6-7 %.

Vi har med oss Jan Häggström. – Välkommen!

Hamnar vi på de där nivåerna igen?

Då får vi blicka långt fram i tiden.

Flera faktorer håller igen höjningen av räntorna de närmaste fyra-fem åren.

–Vilka faktorer? –Det är framför allt omvärlden.

Vi har svårt att hålla högre räntor än i euroområdet. Där är problemen fortfarande stora.

Därför kommer ECB att hålla sig nära nollräntan i kanske ytterligare tre år.

Sen blir det en långsam ränteuppgång.

Men hushållen har tagit på sig väldigt mycket större skulder och bostadspriserna har gått upp mycket.

Det ökar känsligheten. Om Riksbanken höjer räntan dramatiskt–

–så blir inbromsningen mycket kraftigare än när man höjder 2007-2008.

Om tre år höjer ECB, när höjer vår Riksbank?

Om vi tittar på Riksbankens egna ränteprognoser så höjer man om cirka 1,5 år.

Men då i en väldigt långsam takt.

Det rör sig om en ränteuppgång på en procentenhet från dagens nivåer ända fram till slutet av 2017.

Det är oerhört blygsamt.

Historiskt har vi varit med om riktigt höga nivåer. Hur högt är det rimligt att anta att det kan gå?

Riksbanken har fram till nu redovisat i sina kalkyler att en normalränta för Riksbankens styrränta–

–ligger runt 3-4 %. Sen får man lägga på 2 % för att hamna på rörliga bolåneräntor.

Så nånstans runt 5-7 %. Men mycket tyder på att den kalkylen behöver revideras ner.

Riksbanken har inte samma möjlighet att höja. Dels på grund av skuldsättningen–

–men också på grund av att hela den globala ekonomin har bromsat in.

USA-räntor toppade tidigare på 5 %. Nu tror vi att de toppar runt 3 %.

Att Riksbanken skulle sticka ut och komma upp på samma räntetoppar som 2008 känns osannolikt.

Därmed får man säga att normalräntan som Riksbanken pratade om för fem år sen är betydligt lägre i dag.

Är det normalt att bolånen ligger ungefär 2 % över Riksbankens räntenivå?

–Hur kan man anta? –Nånstans där är det.

Rörliga bolåneräntor i dag ligger nästan precis två procentenheter över Riksbankens styrränta.

Det har att göra med att bankerna har lite dyrt kapital som man tar betalt för.

Sen ska det vara en viss marginal, en typ av buffert.

Det tillsammans gör att vi hamnar där nånstans.

Hur påverkas bostadspriserna av en räntehöjning?

De påverkas ganska kraftigt. Alla räknar ju på månadskostnad.

Om räntan går ner en procentenhet så kan man, på de här nivåerna, köpa en betydligt dyrare bostad.

Med en räntenivå på en dryg procentenhet gör att man kan betala 30-40 % till–

–och ändå ha samma månadskostnad för räntorna. Men det verkar också åt andra hållet.

Om det går upp från knappa 2 % till 3 % betyder det en ganska dramatisk inbromsning på bostadsmarknaden.

Så på mellankort sikt bör man räkna med en ränta på 3 %...?

Det tror jag. Man bör räkna med att Riksbanken höjer med den här procentenheten.

Det kan till och med gå lite fortare om inflationen kommer upp, vilket Riksbanken hoppas på.

Vi kanske kommer upp på en Riksbanksränta på 2 % om två år.

Men det är långt ifrån 6-7 % som bostadsräntan låg på tidigare.

Men det är aldrig fel att ha lite marginal, eller hur? Tack, Jan Häggström.

På söndag ska drygt 20 000 löpare springa Stockholm Marathon–

–i, som det ser ut just nu, regn och rusk.

Men deltagare saknas inte och loppen blir allt fler och fler.

I takt med att intresset ökat har löparturismen också vuxit.

Priset för att få plåga sig i en 42 kilometers språngmarsch varierar.

Att upptäcka en ny stad eller ett nytt land i löparskor och träningskläder blir allt populärare.

Apollo, Ving, Fritidsresor och Spring Time Travel–

–har sammanlagt cirka 300 000 resenärer per år som reser och tränar.

Nu växer nästa trend. Allt fler kombinerar resor på nätet med starttider till maratonlopp över världen.

Och klubbar som Stockholm Road Runners Club anordnar färdiga maratonresor.

Jag tror att löparturismen växer för att folk upptäckt att det är viktigt att hålla igång och träna.

De slår ihop det med målet att upptäcka nya städer–

–och springa med kompisar i en social kontext.

Erika Rosenbaum tränar tio till tolv timmar per vecka.

Hon har bestämt sig för att aldrig mer resa utan att träna eller springa.

Träningen är min bas i livet.

Då ska mina resor ha fokus på träning och löpning istället för mat och vin.

Samtidigt kan jag upptäcka nya städer och miljöer.

Det är viktigt att jämföra de olika arrangörernas priser–

–för att se vilka som tar ut mest pengar.

Kolla också upp de mindre maratonloppen på ovanligare platser.

Det kan skilja tusenlappar mellan olika maratonlopp beroende på priset för resa, boende och avgifter.

Enligt resesöksajten Skyscanner går den billigaste maratonresan till Istanbul.

Vill du slippa asfalten och komma nära naturen är Negril Reggae Marathon på Jamaica ett bra val.

Och för den erfarna som söker den ultimata adrenalinkicken–

–är Vietnam Mountain Marathon ett av de mest krävande maratonloppen i världen.

Mina bästa tips för den som ska "löparturista" är att man går ihop ett gäng–

–som lägger upp en plan–

–nån form av träningsschema för att träna ihop–

–och planerar målet, resan och loppet.

Stockholm Marathon ligger på första plats för mig.

Det är ett så vackert lopp, fantastisk stämning och rolig publik.

Och det är härligt att springa på hemmaplan.

Förra året drog Stockholm Marathon in 212 miljoner kronor i turistintäkter.

Detta enligt en utredning som Stockholm stad har gjort.

Det kan löna sig att jobba i rätt kommun.

I Boxholm tjänar en barnskötare 2 500 kronor mer än i grannkommunen Ödeshög.

Högst löner har Norrtälje, följt av Värnamo och Solna.

Lägst löner har Ockelbo och Storuman. Hela listan finns på vår hemsida EFN.se.

Undersökningen är gjord av tidningen Kommunalarbetaren.

Det blir höjd pension nästa år. Bakom ligger ett politiskt beslut om–

–att den nya bromsen i systemet ska slå till först 2017.

För 2016 betyder det höjda pensioner med runt 5 %.

Bromsen i pensionssystemet har sänkt pensionerna under tre år.

I dag inleds en ovanlig rättegång i Gällivare tingsrätt.

Girjas sameby stämmer staten. Det handlar om vem som ska få fiska och jaga småvilt i fjällen.

För sex år sen stämde samebyn staten för att få ensamrätt till jakt och fiske.

Nu börjar alltså rättegången.

Till sist, se upp med mejl från Skatteverket.

Just nu cirkulerar falska bluffmejl som ber om kontouppgifter.

Öppna dem inte, släng dem.

Men titta på "Din ekonomi" på torsdag. Då handlar det om mat på nätet och om mors dag.

Till dess: håll i plånboken och se upp med mejl från Skatteverket!

Allt fler pratar om att sänka ränteavdraget. EFN har tittat närmare på hur detta skulle påverka hushållsbudgeten. Svaret är överraskande.

Dessutom svarar Handelsbankens chefekonom Jan Häggström vad som är viktigast för privatekonomin, avdraget eller räntenivån.

Avslutningsvis tar vi en närmare titt på en växande resetrend – löparresorna.

Hela listan med de kommunanställdas löner hittar du här.

 

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.9%
NASDAQ-100 -1.6%
NASDAQ Composite -1.3%

Vinnare & förlorare

Ericsson 17.5%
Telia Company 8.6%
Paradox Interactive 5.1%
Essity -3%
Evolution Gaming Group -3.2%
SSAB -3.3%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min
  • Dags för däckbyte1:19

    Dags för däckbyte

    Efter den 15 april är det inte längre tillåtet att köra med dubbdäck, om inte väglaget kräver det. Den som sölar med däckbytet åker på en böteslapp på 500 kronor. 

  • E-sporten erövrar arenorna1:06

    E-sporten erövrar arenorna

    Fenomenet e-sport växer så det knakar och stora arenor fylls för tävlingar och event. Tävlingarnas totala prispotter för 2017 uppgick i 121 miljoner dollar. 

  • 1:58

    "Det är riktiga pengar"

    Hur lyckas man få en pension man är nöjd med? Pensionsspecialisten Sabrina Thams delar med sig av sina bästa tips.