Din Ekonomi: Bostäder & känslor

Välkommen till Din Ekonomi!

I dag ska det handla mycket om bostäder. Men vi ska också prata om känslor.

Vi ska även göra ett besök hos frisersalongen. Men först bostäder.

I helgen kom regeringen överens. Det blir ett amorteringskrav fr.o.m. den 1 maj nästa år.

Det har varit många turer kring förslaget om amorteringskrav.

I våras sköts beslutet fram efter att kammarrätten ansett att det saknades stöd i lagen.

Men i helgen kom beskedet att regeringen och Alliansen enats om ett krav på amorteringar fr.o.m. 1 maj 2016.

Privatekonomiska experten Annika Creutzer tror att det blir svårare att byta bostad nu.

Det blir mycket svårare för unga att ta jobb där jobben finns, d.v.s. i storstäder och universitetsorter.

Det blir så dyrt att man kanske tackar nej till studieplatsen eller till det nya jobbet.

Det här är också svårt för barnfamiljer som måste ha en större bostad.

Det blir mycket dyrare att flytta till en större bostad.

Det är inte bestämt exakt hur amorteringskravet ska se ut.

Men du som har gamla lån eller lånar till nyproducerade hus eller lägenheter berörs inte av kravet.

Även den som har särskilda skäl som arbetslöshet, sjukdom, skilsmässa-

-eller närståendes dödsfall undantas.

Förra gången amorteringskravet skulle införas steg bostadspriserna. Hur blir det den här gången?

Det kan bli en prisuppgång fram till maj.

Det här spär på utlåningen fram till ett sånt här amorteringskrav införs.

Särskilt på de bostäder som unga människor köper som sin första bostad.

Det blir nog en kraftig prisuppgång på ettor.

Hur går det med priserna efter 1 maj?

Det påverkar nog inte så mycket därför att folk måste ha nånstans att bo-

-och bostadsbyggandet är fortfarande lågt.

Har du några bra tips till dem som vill sälja nu?

Om folk blir skrämda av hotet, är det läge fram till maj att sälja.

Hur ska jag tänka om jag ska köpa?

Det kanske kan vara bra att passa på om det blir större utbud.

Troligen blir det tvärtom, d.v.s. att priserna trissas upp.

Den som kan ta risk och har möjligheter att kanske sälja före 1 maj och köpa efter 1 maj-

-kan möjligtvis tjäna på marginalen på det här.

Amorteringskrav eller inte, det är stora belopp på spel då man köper bostad.

Många kan däremot vinna på att priset trissats upp.

Det kan vara mäklaren, säljaren eller grannen som själv planerar att sälja.

Falska bud i budgivningen är ett gissel.

Bostadsköpet är den viktigaste affären i mångas liv.

Det är stora summor det handlar om. Då är det viktigt att allt går rätt till.

Men det är nästan omöjligt för en köpare att veta om det har förekommit falska bud i budgivningen.

Fastighetsmäklaren måste enligt lag framföra alla bud som kommer in.

Det går inte att kontrollera om du har för avsikt att köpa i slutändan.

Det är inte olagligt att lägga bud på en bostad även om man inte tänker köpa den. Buden är inte bindande.

Men det är olagligt när man har ett uppsåt att trissa slutpriset med sitt bud.

Men det är sällan det går att bevisa. Budgivaren är kanske inte ute efter att få upp priset.

Det kan vara nån som tittar på tre olika objekt. I slutändan köper man bara ett av dem.

Vi hör historier om att människor vill testa marknaden.

Man vill testa vad ett hus i ett särskilt område kan vara värt.

Bostadsbristen gör marknaden het. Den som planerar att köpa bostad i storstadsområdena får räkna med-

-att priset går upp mellan 10-15 %.

Men det går inte att fastställa hur mycket priserna går upp p.g.a. oseriösa bud.

Det är svårt att svara på.

Om vi leker med tanken att det är vanligare än vad vi tror–

–kan det ha en större prispåverkande effekt än vad vi har trott.

Vad ska man göra som köpare? Man kan sänka sitt bud om man blir erbjuden att köpa bostaden-

-efter att nån annan har lagt ett högre bud och sen dragit sig ur.

Men annars finns inga generella tecken att hålla utkik efter.

Det är ett av de stora bekymren. Du kan inte veta innan-

-om nån har lagt ett bud och inte har för avsikt att köpa.

Det är svårt att veta om nån har lagt falskt bud.

Hur ska man komma åt falska bud och upptrissade priser?

Så fort man misstänker att nåt är konstigt ska man vända sig till mäklaren som förmedlar objektet.

Men om man misstänker att mäklaren varit delaktig ska man anmäla det till Fastighetsmäklarinspektionen.

Först måste vi bevisa att det är fråga om en fejkad budgivning.

Vi måste också bevisa att det är just mäklaren som ligger bakom de falska buden.

Det är väldigt svårt.

För att öka transparensen är det sen 2011 lag på att mäklaren ska göra en anbudsförteckning-

-med alla bud som har kommit in, samt kontaktuppgifter till alla som budat.

Den ska lämnas till både säljaren och köparen när uppdraget är slutfört.

Tanken är att man ska kontrollera själv, om man är köpare, att de här anbudsgivarna verkligen finns.

Men de som lägger fejkade bud kanske inte erkänner det bara för att nån ringer upp och frågar dem.

En del uppger dessutom falska personuppgifter när de lägger bud.

Man skulle kunna öka kravet på att man ska legitimera sig vid budgivning.

Det handlar om en tillämpningsfråga som man kan titta på i ett första stadium.

Det har diskuterats om buden bör vara bindande, men som köpare kan man inte räkna med att det blir verklighet.

Det skulle krävas omfattande lagförändringar i jordabalken, fastighetsmäklarlagen–

–och bostadsrättslagen. Det är inte gjort i en handvändning.

Det handlar hur som helst om mycket pengar när man ska köpa bostad.

Pengar spelar en stor roll i våra liv, vare sig man har mycket eller lite.

Jeanette Hauff har forskat kring detta. Välkommen hit.

Du har tittat närmare på vad pengar har för betydelse i våra liv. Vad är vårt förhållande till pengar?

Det är rätt komplext. Pengar är något vi inte kommer undan.

Pengar kan också skapa mycket oro, ångest och känslor överhuvudtaget.

Vad har det att göra med? Är man avundsjuk, eller...?

Det beror på. När vi försöker undersöka vad det är människor blir oroade av–

–ser vi rätt stora skillnader mellan unga människor och lite äldre.

Unga människor verkar bekymrade över att inte kunna konsumera lika mycket som människor runt omkring dem.

Det är snarare konsumtionen som driver på oron. Det är det man är orolig för.

Medan äldre människor inte heller är oroliga för samma saker.

Vissa är oroliga för att pengarna inte ska räcka till månadens slut. Andra är oroade för pensionen.

Just den markanta skillnaden mellan unga och lite äldre är väldigt intressant.

Hur kan man dra nytta av det om man är i den branschen att man vill ha nånting sålt?

Man kan fundera på det här med finansiella beslut .

Bostäder eller sparande.

Man får försöka se det som nånting som inte bara har med fakta att göra.

Det finns rätt mycket känslor involverade.

Sparande har dels att göra med marknader, hur Kina går och allt annat som vi läser om i tidningarna.

Men det har också att göra med hur du ser på dig själv. Hur mycket vill du göra själv?

Hur mycket tycker du att du kan? Saker som inte har att göra med det som inte står i tidningarna–

–utan som du ska fundera över.

Hur stor del av ett ekonomiskt beslut påverkas av känslor?

Det är svårt att kvantifiera. Men det har större inflytande än vi tror.

Tittar vi på sånt som förtroende, som är en känsloyttring–

–och hur stor påverkan det har på finansiella beslut, ser vi att det spelar roll.

Du har forskat ett tag kring det här. Vad har du hittills kommit fram till?

Vi har varit inne mycket på känslornas betydelse.

Jag gillar att titta på hur mycket finansiella konsumenter kan–

–och hur intresserade de är. Det är två viktiga faktorer för att förstå hur människor fattar finansiella beslut.

Vi talar ofta om vad människor borde göra. Jag vill titta på–

–vad människor egentligen gör och försöka förstå bevekelsegrunderna till det.

Där snubblar man allt som oftast på känslor.

Vad kommer du att komma fram till i slutänden?

Man får aldrig en helhetsbild.

Man lägger ett pussel och kommer med en liten pusselbit här och där.

Tittar vi 40 år tillbaka i tiden–

–så hade man en bild av att människor och finansiella beslut bara hade med fakta att göra.

Det var väldigt rationellt och att maximera nytta.

Det har vi försökt att förfina lite grand.

Vi ser människor mer som människor.

När vi fattar finansiella beslut, är vi likt förbaskat människor.

Det är intressant att vara uppmärksam på vad som styr vårt eget konsumerande.

Tack för att du kom hit.

Vill du vara säker på att göra ett ordentligt klipp, är det så klart till frisören du ska vända dig.

Men det är stora skillnader i pris mellan frisersalongerna.

Två herrklippningar – två Stockholmsfrisörer.

Det skiljer 850 kronor i pris för klippningarna.

Blir det Ludde eller Per som får en kvalitetsfrisyr? Eller båda två?

Det ska bli skönt att ansa sig lite.

Hoppas att det blir bra. Han ser rätt pigg ut i alla fall.

Och han är flink med saxen.

Och 250 spänn är ju helt okej.

Som hittat. Rena klippet!

Då ska vi se vad vi kan stå till tjänst med.

Det här var inte en dag för tidigt.

Han vet nog vad han gör. Förväntningarna är skyhöga.

Kostar det 1 100 spänn, smakar det nog riktigt gott får man hoppas.

Prisskillnaden mellan frisersalongerna varierar en hel del.

En till synes liknande herrklippning kostar allt mellan 150 och 1 500 kronor.

Oftast ligger prisskillnaden i tiden man lägger ner på den beställda behandlingen.

För en frisör som tar 200 kronor för en klippning, ligger tiden runt 20 minuter.

Då gör man avkall på hårbottenmassage och tvätt. Man kommer in, får håret kortat och är klar.

Vad får man för pengarna hos dig?

Vi siktar framför allt på att skapa en produkt - klippningen - som håller länge.

Vi siktar på att det blir en behaglig upplevelse. Det är allt från välkomnandet–

–till schamponeringen, tidningarna, kaffet och att förhoppningsvis få en trevlig dialog.

Vi lägger mer och mer pengar hos frisören. Ökningen märks särskilt bland män.

Frisörföretagarna redovisar en genomsnittlig prisökning på 4 % per år–

–sen branschorganisationen började mäta 2006.

Robert Preston, frisör och hårstylist, garanterar en timmes sittning och tar över tusenlappen för en klippning.

Jag har satt pris utifrån lokalhyra och kostnader–

–men man får lägga till tid och erfarenhet. Jag har jobbat i 20 år.

Jag har stor erfarenhet av det jag gör och jag gör mycket utanför...

Därför har jag också begränsat med tider. Det finns utrymme för att efterfrågan skapar ett högre pris.

Varför är du så billig?

Jag är ganska ny i området.

För att komma in på marknaden måste man konkurrera–

–och därför köra lite erbjudanden.

Sakta men säkert kommer jag också att höja priserna.

Klipper du fler per timme än en dyr?

Jag tänker inte så, utan tänker istället på att leverera bra och göra bra ifrån mig–

–så att kunden får en bra klippning–

–kommer tillbaka och också kan rekommendera mig.

Det ligger i vår kultur att vi inte är vana att spendera pengar på nåt som vi anser är lyx.

Men vi har samma kostnader som alla andra.

Alla frisersalonger ligger uteslutande i butiksläge.

Det är dyra adresser.

–Skulle du säga att frisörerna tar för lite betalt? –Generellt sett...

...utifrån den tid man lägger ner. Antingen borde man göra behandlingarna snabbare–

–eller justera upp priset, så att man skapar bättre lönsamhet.

Enligt våra beräkningar bör en klippning inte ligga under 250 kronor.

Det tar 25-30 minuter att utföra en klippning.

–När blir det orimligt dyrt? –Vi har inte hittat nån övre gräns.

Man får betala så mycket som man tycker det är värt.

Blir du av med jobbet kan du få högre ersättning från a-kassan.

I går höjdes taket i a-kassan för första gången på 13 år.

Max ligger nu på 910 kronor per dag mot tidigare 760 kronor.

I morgon den 9 september vankas det skatteåterbäring–

–om du har anmält ett konto till Skatteverket.

Om inte får du vänta till den 14 september.

Får du återbäring och planerar en resa är det listigast att boka hotell en månad innan du åker.

Tvärtemot vad många tror blir det oftast dyrare att boka tidigare än så.

Det visar en undersökning från hotellsökningstjänsten Trivago.

Det var allt från oss för den här gången. Vi är tillbaka igen på tisdag.

Då handlar det om hur det fungerar med arbetslöshetsförsäkringar–

–och hur du tar dig ur deppen efter semestern, så att du blir mer produktiv. Vi ses då!

Dagens Din Ekonomi handlar mycket om bostäder. Nu står det klart att det blir ett amorteringskrav från och med den 1 maj nästa år. Och det är stora belopp på spel då man ska köpa bostad, många kan ha mycket att vinna på att priset trissas upp.  Jeanette Hauff, forskare vid Handelshögskolan Göteborg, berättar hur mycket våra känslor påverkar våra ekonomiska beslut.

Dessutom tar vi en tripp till frisören.

Programledare: Petra Bergman

  • Så håller du sparångan uppe10:23

    Så håller du sparångan uppe

    Varför det är så svårt att ställa in hjärnan på att spara? Och vilken är den bästa lösningen på problemet? Stina Söderqvist, doktor i kognitiv neurovetenskap, reder ut.

  • Uppesittarkväll - Tema Akademi2:00:20

    Uppesittarkväll - Tema Akademi

    Nu trillar snart lönen in och vi väntar in den med dig. I #Uppesittarkväll är det back to basics som gäller. Allt du någonsin velat lära dig om sparande och aktier.

  • Intresset för gröna obligationer växer4:44

    Intresset för gröna obligationer växer

    Att investera i gröna obligationer innebär kort förklarat att låna ut pengar till gröna projekt. Den första gröna obligationen kom 2007, och sedan dess har intresset - och utbudet - bara ökat. 

  • Så blir du kryptoproffs2:07

    Så blir du kryptoproffs

    Eric Wall, expert på kryptovalutor, ger fyra tips som du bör tänka på när du investerar i digitala valutor.

  • Ekonomiskt att ta cykeln1:32

    Ekonomiskt att ta cykeln

    Att cykla ger bättre hälsa och bättre miljö jämfört med bilkörning. De ekonomiska fördelarna syns tydligt på kontot, men också i samhällsekonomin blir skillnaden väsentlig.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 1.1%
NASDAQ-100 2.1%
NASDAQ Composite 1.6%

Vinnare & förlorare

Swedish Orphan Biovi… 12.2%
Dometic Group 9.9%
Latour 8%
Saab -3.8%
Getinge -6.2%
Holmen -8.1%
Uppdaterad tor 17:35
Fördröjning 15 min
  • Så funkar jämställda investeringar6:16

    Så funkar jämställda investeringar

    Jämställda investeringar betyder inte sämre avkastning. Och bolag med lika delar män och kvinnor i styrelsen fattar bättre beslut. Sara Ellsäter från Jämställda Fonder visar...

  • Dags för däckbyte1:19

    Dags för däckbyte

    Efter den 15 april är det inte längre tillåtet att köra med dubbdäck, om inte väglaget kräver det. Den som sölar med däckbytet åker på en böteslapp på 500 kronor. 

  • E-sporten erövrar arenorna1:06

    E-sporten erövrar arenorna

    Fenomenet e-sport växer så det knakar och stora arenor fylls för tävlingar och event. Tävlingarnas totala prispotter för 2017 uppgick i 121 miljoner dollar.