Ylva Yngveson: ”Det behövs mer finansiell folkbildning”

När man lyssnar på matteläraren är det inte så lätt–

–att förstå varför man ska kunna räkna med "x" och "y".

Men matematik och privatekonomi–

–är en stor och viktig del av våra liv.

Ylva Yngveson. Vi fattar matematiska beslut varje dag.

Ge några konkreta exempel från vardagen.

Nu i jultider när man ska baka och göra köttbullar–

–har man recept som kan behöva dubblas.

Eller behövs bara en halv gång mer. Då krävs–

–både addition och multiplikation.

Igår var vi ute med bilen och vägen var smutsig.

"Nu behöver vi mer spolarvätska." Vi köper en dunk.

"Passa på och köp två. Det kostar bara 139 kronor."

Vad tjänar jag på det? Ständigt–

–dyker frågeställningar upp, där svaren kräver matte.

Fast man kanske inte tänker på det.

Varför är det viktigt att förstå sig på privatekonomi?

För att få ett bra liv.

En god hälsa och trygghet.

Pengar är inte allt, och gör oss inte lyckliga.

Men när de tryter blir det jobbigt.

Vi har ansvar för att fatta beslut–

–med långsiktiga konsekvenser.

Politikerna har gett oss större ansvar–

–för att fatta egna beslut.

Det är viktigt att vara medveten om vad det innebär.

Vad är viktigast att ha koll på?

Familjejuridiken.

Och de försäkringar man behöver ha.

Nästa steg handlar om den egna tryggheten.

Man kan utgå från resultaträkningen i hushållets budget.

Inkomster, skatt, sparande...

Vad blir över för övriga utgifter?

Då vet man vad man har att röra sig med.

Sparandet bör ligga som en fast utgift från början.

Tre av tio unga–

–är osäkra på sina kunskaper i privatekonomi–

–enligt en undersökning från Finansinspektionen.

Främst gäller det lån och försäkringar.

Hur mycket lär man sig i skolan om sånt?

Det hänger på intresse och kunskap hos läraren–

–engagemang och prioritering.

Mycket ska hinnas med under lektionerna.

I ämnet hem- och konsumentkunskap ska privatekonomi ingå.

Och i gymnasiets samhällskunskap.

Privatekonomi är målsatt.

Kanske specificeras inte lån och försäkringar.

Förståelse för budget–

–lån och sparande, ska ingå.

Läroplanen skulle kunna precisera mer–

–vad som krävs för att kunna förstå hur livet fungerar.

I den internationella Pisaundersökningen–

–fick Sverige dåliga resultat sist.

Hur står vi oss internationellt–

–i den senaste undersökningen?

Flera år har vi haft sjunkande resultat–

–men nu vände det uppåt, och alla blev glada.

Matematik, läsförståelse och naturkunskap testas.

Viktiga ämnen som krävs för att förstå privatekonomi.

Men vi har ännu inte nått de nivåer–

–vi låg på när mätningarna började.

Nu är resultaten genomsnittliga och lite över snittet–

–jämfört med OECD-länderna.

Det går åt rätt håll.

Om det är en trendförändring vet vi inte.

Många nyanlända har kommit–

–och testet gjordes innan den stora tillströmningen.

Så vi ska inte var ledsna om det blir ett bakslag.

Förutsättningarna skiljer sig.

Sen ett bra tag satsas det på utbildning och information–

–om privatekonomi för unga. Finansinspektionen samarbetar–

–med flera andra aktörer–

–för att sprida finansiell folkbildning. Räcker det?

Det behövs mer. Främst behöver vi kunskap–

–om hur vi påverkar attityder och beteenden.

Och hur lär sig unga bäst?

Det finns mycket att göra.

Jag skulle vilja att privatekonomi synkas–

–både med matematik och svenska, mycket mer.

Kanske börja redan i förskolan.

Att få en förståelse för sambanden.

Kanske blir matematiken roligare–

–privatekonomin berör ju det egna livet.

Det blir konkret.

Vi lär oss inte bara genom utbildningen, men även hemma.

Men svenska föräldrar är näst sämst i Europa–

–på att lära barnen grundläggande privatekonomi–

–enligt en undersökning från Intrum Justitia.

Hur tidigt ska man lära barnen ekonomi?

Man ska involvera barnen tidigt. Innan de börjar skolan.

Man kan ta upp prioriteringar.

Att förstå att pengar är en begränsad resurs.

Man kan inte få allt man önskar sig.

Kanske i samband med planering av resor–

–eller aktiviteter. Om vi bor i det här huset–

–i det här området, kostar det mer än andra bostäder–

–och vi kan inte göra så långa utlandsresor.

Och kanske färre kostsamma aktiviteter.

Att sätta saker i ett perspektiv.

Man mår inte dåligt av att lära sig–

–hur pengar och hushållsekonomi fungerar.

Vilken roll spelar vecko- eller månadspengen?

Med en avtalad månadspeng kommer ett ansvar–

–för att se till att pengarna räcker. Det ger förståelse–

–för begränsade resurser och hur livet fungerar.

Men då ska föräldern inte sticka till pengar–

–när barnet vill ha mer. Det blir allt vanligare.

Vad kan en förälder göra för att uppmuntra sparande–

–och ett intresse för privatekonomi?

Vara ett föredöme. Spara själv och tala om det.

Vi sparar så här mycket för att kunna göra det där.

Om barnen önskat nåt speciellt...

Sparar du så här mycket, lägger vi till samma summa.

En utmaning för barnet.

En morot.

Jobba för att nå ett önskat mål.

Kanske sätter man mer värde på nåt man jobbat för.

Det tror jag.

Det är viktigt att få längta.

Att inte få allt genast.

Vilka tips kan du ge till unga–

–som vill lära sig mer om privatekonomi och börja spara?

Man kan sikta högt.

Att göra sig en bild av vart man vill nå.

En ambition.

Men att inte ta i för mycket.

Att spara lite lagom, så att det inte blir för jobbigt.

Man kan lära sig mer genom läsande.

Bloggar...

Unga aktiesparare har bra information.

Podden "Prata pengar" kan nog tilltala ungdomar.

Ett annat sätt att ta till sig nyttig kunskap.

Och intervjuer på EFN.

Ja, varför inte?

Tack, Ylva Yngveson.

Det är viktigt att förstå sig på matematik för att kunna fatta goda beslut. Det handlar bland annat om att ha koll på sin egen eller sin familjs resultaträkning. Det säger den privatekonomiska experten Ylva Yngveson.

På samma sätt är det viktigt att förstå sig på privatekonomi. Och där borde skolan kunna göra ännu mer, menar Ylva Yngveson.

”Privatekonomi borde synkas mer med både matematik och svenska i mycket större utsträckning i skolan”, säger hon.

Tina Halldén pratar med Ylva Yngveson om vikten av att lära sig matematik och att ha koll på sin privatekonomi.

 

Läs mer: Kisa på Pisa

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.5%
NASDAQ-100 -0.2%
NASDAQ Composite -0.3%

Vinnare & förlorare

Uppdaterad tis 09:41
Fördröjning 15 min
  • Pensionen blir kanske inte så hög som du tror6:22

    Pensionen blir kanske inte så hög som du tror

    Louise Sander, vd på Handelsbanken Liv, menar att pensionssystemet är starkt jämfört med många andra länders. Däremot har kompensationsgraden, alltså den andel av lönen som betalas ut i pension, gått ner för de allra flesta.

  • Så ska du tänka kring softs6:49

    Så ska du tänka kring softs

    Att investera handlar inte bara om att handla bolagsaktier. Anna Svahn berättar om mjuka råvaror, eller "softs", som ett alternativ. Några av de vanligaste är jordbruksvaror som bomull, kaffe, kakao och socker.

  • De bästa tipsen för bättre parekonomi4:30

    De bästa tipsen för bättre parekonomi

    Det sista många par tänker på när de träffas och flyttar ihop är ekonomin. Men pengar kan lätt bli en källa till bråk, så det är bra att tidigt hitta en lösning som passar bägge parter.

  • Så tolkar du insynstransaktioner4:35

    Så tolkar du insynstransaktioner

    Insiders är kort förklarat personer i ledande företagspositioner. Deras innehav och handelsmönster kan ge användbara signaler till din egen handel - om du kan tolka dem. Mikael Olsson på Holdings förklarar hur.