Den ekonomiska politiken: Ska regeringen lyssna på ekonomerna?

Hej. Regeringen fick kritik för sin ekonomiska politik-

-i Finanspolitiska rådets senaste rapport.

Skatten på inkomst, fastigheter–

–och ränteavdraget kritiserades. Annika Creutzer–

–privatekonomisk expert, välkommen.

Vi börjar med att tala om inkomstskatten.

Enligt Finanspolitiska rådet genererar inte–

–den höjda skatten så stora intäkter till staten-

-som regeringen räknat med. Vad säger du?

Det handlar om beräkningar av förändringens effekter.

Brytpunkten för statlig skatt ändrades inte.

En del av värnskatten för höginkomsttagare togs bort.

Allt annat lika ger det 10 miljarder.

Men med en hög marginalskatt kanske man väljer-

-att inte jobba extra. Man ändrar sitt beteende.

Forskare har analyserat det här i rapporten-

-och kommit fram till att många av de 10 miljarderna-

-troligen inte kommer in, på grund av ändrat beteende.

Det här är svårt när man lägger en budget.

Hur påverkar sänkta och höjda skatter–

–och förändrade bidrag folks beteende?

Och hur mycket av det ska räknas med i finansbudgeten?

Fastighetsskatten avskaffades 2008.

Sen dess har vi haft en kommunal avgift med maxtak.

Finanspolitiska rådet har även räknat på den skatten.

Vad kom de fram till?

Två forskare har tittat både på ränteavdrag-

-och fastighetsbeskattning. Om taket tas bort-

-kommer det att påverka. Idag ligger det runt 8 000.

Idag är fastighetsavgiften 0,75 % på taxeringsvärdet-

-så det blir kanske 10 000–30 000.

Istället för ganska många, främst i storstadsregionerna...

Det är människor med högre inkomster som drabbas-

-eftersom de äger de högre taxerade husen.

Ju högre inkomst, desto dyrare hus.

Fördelningspolitiskt kan det därför vara attraktivt-

-för en socialdemokratisk regering att höja taket lite.

En sak är vad ekonomerna tycker–

–en annan vad som är politiskt möjligt.

Fastighetsskatten var illa omtyckt.

Vi kommer in mer på det.

Åsikterna går isär mellan ekonomi och politik. Titta här.

Främst påverkas hushåll med hyfsat goda inkomster.

Och inte så mycket de heller.

Men det finns andra argument för fastighetsskatt-

-som inte vi talat om. Det är helt enkelt en bra skatt.

Skatten var impopulär och var på väg att undergräva-

–skattesystemets legitimitet. Den ska inte återinföras.

Hur kan bilden av det här skilja sig så mycket?

Sättet man räknade–

–det som var fastighetsskatten var impopulärt.

Egentligen är det bara namnet som skiljer.

Ekonomer trycker på att skatten inte kan flyttas.

I en internationell ekonomi behöver landet få in pengar...

Att den höga skatten–

–inte gör att folk eller bolag flyttar utomlands.

Husen flyttar inte utomlands. Därför anser man–

–att skatten är bra ur ekonomisk synvinkel.

Skatten påverkar inte samhällets produktivitet nämnvärt.

Vi jobbar inte mindre–

–företagen måste inte lägga mer pengar på skatter...

Därför påverkar den inte heller tillväxten.

Därför gillar ekonomer–

–skatt eller avgifter på fastigheter.

Det är svårare för politiker.

Vissa kan komma i knipa.

Som drabbas extra mycket.

Som fastboende i skärgårdskommuner förut.

Men man satte ju ett tak sen för fastighetsskatten.

Och personer med låg pension i färdigbetalda små hus.

Där fanns också ett tak–

–för att de inte skulle drabbas för mycket.

Skydd måste konstrueras-

-för att inte stora grupper ska hamna i kläm.

Politikerna är rädda för tidningsrubriker.

Exemplet som du tog handlade ju om en fördubbling.

Ja, för vissa. Om ett hus är taxerat till 3 miljoner-

-är det värt cirka 4 miljoner.

Det blir knappt 2 000 per månad i fastighetsavgift.

Det är mer än 750–800 kronor idag.

Det blir en höjning om man släpper taket fritt.

Ingen tror att man gör det över en natt.

Ingen behöver oroas för att det skulle ske plötsligt.

Finanspolitiska rådet räknar på hur det är idag.

Vilka betalar, vilka betalar mycket?

Det blir ett underlag för den politiska diskussionen.

Ändrar man skatten sker det troligen stegvis-

-med god framförhållning–

–för att slippa en politisk backlash.

Hur kan en stegvis höjning–

–påverka rörligheten på bostadsmarknaden?

Det kan nog påverka den positivt, tänker jag.

Idag är det billigt att stanna kvar–

–i sin gamla, betalda villa–

–på grund av den låga fastighetsavgiften.

Och skatten vid flytt är högre än tidigare.

När man satte taket för cirka tio år sen-

-höjdes skatten på kapitalvinsten vid försäljning av hus.

Det blev dyrare att flytta och billigare att bo kvar.

Därför stannar många i sina hus, kanske längre än de vill.

Det är så billigt att bo i ett betalt hus idag.

Den låga rörligheten på bostadsmarknaden-

-förvärrar bostadsmarknadens kris-

-enligt Fastighetsägarnas rapport som kom igår.

Kvadratmeterna finns på fel ställen i landet.

Och hos fel personer.

Du instämmer. Regeringen kritiseras–

–även för att ränteavdraget inte ändras.

Det talas om att det blir tufft–

–för de högbelånade småbarnsfamiljerna.

Det är svårt politiskt.

Men om man räknar på kronor-

-handlar det om små summor-

-för en normal bostadslåntagare.

Det blir lite, särskilt nu i lågräntetider.

Forskarna har sett att folk med höga bolån-

-också har höga inkomster.

Det är också en fördelningspolitisk fråga-

-om man sänker ränteavdragen. De flesta länder-

-ligger lägre än oss. Det drabbar alla lån–

–inte bara bolånen, men även konsumtionslånen.

Man diskuterar att det kanske är bättre–

–att ge den signalen till att låna överhuvudtaget.

Istället för lånetak eller amorteringstvång bara på bolån.

Det drabbar ju de unga som ska in på bostadsmarknaden.

Om regeringen följer alla delar i analysen-

-blir det då höginkomsttagare som drabbas?

För fastighetsavgift och ränteavdrag visar rapporten det.

Men man behöver titta noggrannare på det.

En parlamentarisk grupp diskuterar bostadsfrågor.

De har på sitt bord att ta ställning till de här frågorna.

Blir det bred politisk enighet–

–kan man säkert förklara varför man gör som man gör.

Hur stor påverkan tror du att rapporten får?

Den har högt anseende.

Den går igenom mycket och följs upp noga.

Den blir ett diskussionsunderlag för politikerna.

Och för vidare forskning.

Med bättre forskningsunderlag-

-kan man fatta andra politiska beslut.

Vi måste veta varför vi gör nåt innan vi gör det.

Men det blir inte imorgon?

Nej, men åtminstone tre–

–av de privatekonomiska frågorna finns med i rapporten.

Regeringen fick en hel del kritik för sin ekonomiska politik i Finanspolitiska rådets senaste rapport. Bland annat handlar det om inkomstskatten, fastighetsskatt och ränteavdraget.

Annika Creutzer, privatekonomisk expert, kommenterar kritiken mot regeringen. Är den rimlig eller inte?

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.3%
NASDAQ-100 0%
NASDAQ Composite -0.1%

Vinnare & förlorare

Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min
  • Nya lagar som påverkar ekonomin1:53

    Nya lagar som påverkar ekonomin

    Flera nya lagar träder i kraft 1 juli. Studiebidraget och inkomsttaket för sjukförsäkring höjs och det blir en karensdag mindre för att få arbetslöshetsersättning. Skatter...

  • Pensionen blir kanske inte så hög som du tror6:22

    Pensionen blir kanske inte så hög som du tror

    Louise Sander, vd på Handelsbanken Liv, menar att pensionssystemet är starkt jämfört med många andra länders. Däremot har kompensationsgraden, alltså den andel av lönen som betalas ut i pension, gått ner för de allra flesta.

  • Så ska du tänka kring softs6:49

    Så ska du tänka kring softs

    Att investera handlar inte bara om att handla bolagsaktier. Anna Svahn berättar om mjuka råvaror, eller "softs", som ett alternativ. Några av de vanligaste är jordbruksvaror som bomull, kaffe, kakao och socker.

  • De bästa tipsen för bättre parekonomi4:30

    De bästa tipsen för bättre parekonomi

    Det sista många par tänker på när de träffas och flyttar ihop är ekonomin. Men pengar kan lätt bli en källa till bråk, så det är bra att tidigt hitta en lösning som passar bägge parter.