Därför väljer spararna Sverigefonder

Under augusti fortsatte aktiefonder att locka spararna.

Mest populära var Sverigefonderna.

Totalt hade aktiefonderna nettoinsättningar–

–på 7,7 miljarder kronor, varav nästan hälften-

-placerades i Sverigefonder, enligt Fondbolagens förening.

Kaj Kärki. Optimism och en starkare tilltro till Sverige?

En allmänt större optimism–

–kan göra att man placerar i sin närhet.

Sverigefonder har fått mycket pengar från svenskar.

Andra länder har inte placerat mycket i Sverige.

Vi placerar på marknader vi känner till.

Tryggt och säkert.

Åtminstone nåt vi läser om i pressen dagligen.

Men spararna tycks undvika Europa, som ändå ligger nära.

Vi läser också mycket om Europa. Låg tillväxt–

–Storbritanniens uttåg ur EU kan ge problem...

I både Frankrike och Tyskland är det val nästa år.

Flera italienska banker har stora problem.

Negativa skriverier om Europa–

-minskar intresset för placeringar där.

Hur riskfyllt är det att placera där?

Aktiefonder och aktiemarknader är alltid riskfyllda.

Nåt positivt med Europa–

–är att det inte gått så bra på sistone.

Så kanske är fallhöjden lägre, om det blir negativt.

Och blir det mer positivt i Europa-

-kan det bli en trevlig resa. Men det ser vi inte nu.

En geografisk marknad som attraherar spararna är USA.

Vad säger du om det?

Sex månaders inflöden i USA–fonder.

Det beror mycket på den trevliga statistiken från USA-

-under lång tid. Högre sysselsättning, lägre arbetslöshet-

-bättre vinster i bolagen. Statistiken har varit positiv.

Då vill man placera där.

Snart går amerikanerna till valurnorna.

Hur påverkar presidentvalet svenska sparare?

Man ska ha respekt för valet–

–särskilt med tanke på rådande osäkerhet-

-med Donald Trump, som vi inte vet hur han skulle agera.

Clinton verkar ha hälsoproblem.

Hon måste ställa in kampanjer. Vad innebär det?

Osäkerheten är större än någonsin.

Men mycket gäller hur det går för amerikanska bolag...

Hur gör den amerikanska centralbanken med räntan?

De senaste dagarna har vi sett-

-att om Fed höjer räntan snabbt-

-blir det negativt för aktiemarknaden. Blir det lugnare-

-ser vi inte med oro på räntehöjningarna-

-den första kommer troligen i december.

Vi byter geografisk marknad.

Fortsätter tillväxtländerna att dra in pengar?

Tillväxtmarknaderna är allt mer positiva.

Under ett antal år har mycket varit negativt.

Men nu kommer bättre statistik och större kapitalinflöden.

Det snurrar på i positiv mening.

Tillväxtmarknaderna har haft en god utveckling på sistone-

-och det genererar mer pengar till de marknaderna.

Japan attraherar inte spararna–

-man undviker snarare Japanfonder. Varför är det så?

Samma problem som i Europa. Låg tillväxt–

–demografiproblem, stark valuta–

–som försvårar för exporten, och svårt att få igång–

–den inhemska konsumtionen... Det krävs stimulanser.

När de stimulerar går aktiemarknaden upp-

-men när man tittar på problematiken i ekonomin-

-finns där stora fortsatta problem.

Det genererar inte mycket kapital till de fonderna.

Och uttagen från penningmarknadsfonder fortsätter.

Man kan förstå varför...

Extremt låg avkastning och en extremt låg förväntansbild.

Man ska inte gå in i en penningmarknadsfond-

-och hoppas på god avkastning. Då blir man besviken.

Det kommer in ytterst lite pengar-

-och tas ut väldigt mycket. Nettot blir då negativt.

Det var -11 miljarder, drygt, i augusti.

Samtidigt visar SEB:s sparbarometer-

-att vi sätter in allt mer på vanliga bankkonton-

-även de med dålig avkastning i lågräntetider.

Vad säger du om det?

Det hänger ihop med penningmarknadsfonder.

Varför lägga kontopengarna i penningmarknadsfonder-

-utan avkastning? Då väljer du att behålla dem på kontot.

Du undviker risken på aktiemarknaden-

-och kontoinlåningen växer. Där vet du vad du har.

Mitt tips är att kanske amortera på lånen istället.

Då får du bättre avkastning på amorteringen–

–än vad du får på kontohållningen.

Är det nånting i statistiken som förvånar dig?

Jag blev lite förvånad över–

–att det kommer in pengar i obligationsfonder.

De har gått väldigt bra, men det har att göra med–

–att räntorna har fallit kraftigt.

Långräntorna har gått ner ganska rejält.

Därför ser avsaktningen jättebra ut på obligationsfonder.

Men tittar vi in i framtiden är det inte säkert–

–att de går lika bra. Det krävs att räntorna går ner.

Nu är vi kanske på en bottennivå.

Men den dagen räntorna börjar stiga–

–då gör det ont att ha obligationsfonder.

Då kan de visa negativ avkastning.

Enskilda år när räntorna har gått upp kraftigt–

–har man haft negativ avkastning på obligationsfonder.

Så man bör inte gå in i det nu när det är så låga räntor.

Det är väldigt tveksamt att gå in. Å andra sidan–

–har vi sett nedåtgående räntor under lång tid.

Det har gjort att avkastningen har varit fantastisk.

Var är botten på räntorna? Här kan man nog hitta den.

Är det nåt annat att tänka på för den som fondspara?

Går man in i aktiemarknaden, så var långsiktig–

–och månadsspara gärna.

Var försiktig med obligationsfonder.

Förvänta ingen hög avkastning på korträntefonder.

Fundera istället på att amortera på lånen.

Tack så mycket, Kaj Kärki.

Aktiefonder fortsatte att locka spararna under augusti och mest populära var Sverigefonderna. Nästan hälften av aktiefondernas nettoinsättningar på totalt 7,7 miljarder kronor placerades i Sverigefonder enligt siffror från Fondbolagens förening.

Vad ska man läsa in i de här siffrorna? Varför verkar sparare undvika Europafonder? Hur kan presidentvalet i USA påverka svenska sparare?

Tina Halldén intervjuar Kaj Kärki, placeringsexpert på Handelsbanken.

 

 

 

 

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.3%
NASDAQ-100 0%
NASDAQ Composite -0.1%

Vinnare & förlorare

Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min
  • Nya lagar som påverkar ekonomin1:53

    Nya lagar som påverkar ekonomin

    Flera nya lagar träder i kraft 1 juli. Studiebidraget och inkomsttaket för sjukförsäkring höjs och det blir en karensdag mindre för att få arbetslöshetsersättning. Skatter...

  • Pensionen blir kanske inte så hög som du tror6:22

    Pensionen blir kanske inte så hög som du tror

    Louise Sander, vd på Handelsbanken Liv, menar att pensionssystemet är starkt jämfört med många andra länders. Däremot har kompensationsgraden, alltså den andel av lönen som betalas ut i pension, gått ner för de allra flesta.

  • Så ska du tänka kring softs6:49

    Så ska du tänka kring softs

    Att investera handlar inte bara om att handla bolagsaktier. Anna Svahn berättar om mjuka råvaror, eller "softs", som ett alternativ. Några av de vanligaste är jordbruksvaror som bomull, kaffe, kakao och socker.

  • De bästa tipsen för bättre parekonomi4:30

    De bästa tipsen för bättre parekonomi

    Det sista många par tänker på när de träffas och flyttar ihop är ekonomin. Men pengar kan lätt bli en källa till bråk, så det är bra att tidigt hitta en lösning som passar bägge parter.