Därför måste vi arbeta längre

Det talas allt mer om att höja pensionsåldern.

Vi lever längre och pensionen måste därför räcka längre.

Frågan är hur mycket vi bör räkna med att arbeta.

Det är vanligast att man går i pension vid 65 års ålder–

–men det är inte Sveriges pensionsålder. Förklara.

Vi har ingen pensionsålder, vi har ett antal åldrar–

–att förhålla oss till.

Redan vid 55 kan man börja ta ut tjänstepensioner–

–och privata pensionsförsäkringar.

Den allmänna pensionen kan man börja ta ut vid 61.

Har man låg pension, får man inte garantipensionen–

–förrän vid 65. LAS gör att vi kan jobba kvar till 67.

Det är många olika åldrar.

Ändå är det djupt rotat att man pensionerar sig vid 65.

Jag tror att snittåldern är 64,7.

Vilken ålder är det man vill höja? 61 eller 65?

Man vill egentligen höja alla i ett eller två år–

–och höja upp lägsta åldern 55 ordentligt.

Man vill att socialförsäkringarna som går till 65 i dag–

–A-kassa, sjukersättning och liknande, ska gå till 67–

–och att garantipensionen utgår från 67.

Tidigaste åldern att ta ut allmän pension blir 63.

Det talas också om att höja LAS-åldern till 69.

Vi lever längre, därför måste vi arbeta längre.

Hur mycket har livslängden ökat?

När man sjösatte pensionssystemet för 20 år sen–

–trodde man medellivslängden skulle öka 1 år–

–men nu har den ökat drygt 2 år.

Det gör att pensionerna blir lägre–

–därför att de ska smetas ut över fler år.

Pensionsåldersutredningen som kom 2013.

Redan då föreslogs att pensionsåldern skulle höjas i takt med att livslängden ökar.

Hur mycket längre behöver vi jobba för–

–att täcka upp de två åren?

Vi skulle behöva göra ett skutt två år framåt.

I utredningen föreslogs en riktålder.

Man mäter kvarvarande livslängd på varje årskull för att få en hint om ungefär när det är dags.

Jag är född 1957 och ska enligt tabellerna–

–gå i pension vid 67 år och några månader.

Varje årskull ska gå en månad senare–

–än årskullen tidigare om vi ska följa–

–hur mycket äldre vi blir.

Det är ju inte alla som orkar arbetar längre.

Vissa jobb är jus så slitsamma–

–att det vore på sin plats med sänkt pensionsålder.

Det är därför vi har sjuk- och aktivitetsersättning.

Om man inte kan arbeta–

–så får man socialförsäkringsersättning.

Samtidigt är vi friskare än tidigare.

På 30 år har vi fysiskt sett blivit 10 år yngre.

Visst, många klarar inte fysiskt att arbeta så länge–

–men vi har även otroligt friska pensionärer.

Hälften av den sjukvård vi använder under hela vårt liv använder vi sista året.

Visst, de flesta har skavanker men vi fungerar längre nu–

–än vad vi gjorde tidigare.

En av de viktigaste pensionsfrågorna är arbetsmiljön.

Att man satsar mer på att få bättre arbetsmiljö.

Det behövs ju om man ska orka...

Vi har kommit tillrätta med många arbetsmiljöproblem.

I dag är det inte alls samma buller och tunga lyft.

Det finns dock kvar i kvinnliga yrken med mycket stress.

Hot om våld för hemtjänst och socialsekreterare.

Är man chef i den kommunala sektorn har man ofta–

–ungefär 40 medarbetare under sig–

–vilket är mer än dubbelt så mycket som i privatsektorn.

Här finns jättemycket att göra.

Jag får inte ihop den ekonomiska aspekten.

Drygt halva befolkningen skulle inte alls påverkas av–

–att arbeta ett par år längre. Får du ihop det?

Då tittar man bara på den allmänna pensionen.

Har man tjänat mycket är det svårt att öka på det–

–men så har vi ju tjänstepensionen.

Om man tjänar över 37 000 kr/månad–

–och har kollektivavtal, stoppas 30 % av inkomsten in.

Allt fler kollektivavtal höjer åldern från 65 till 67.

Först ut är de offentliga, de övriga lär följa efter.

Så man har redan börjat anpassa det här?

Ja, till 67.

Hur länge arbetar vi jämfört med andra länder?

Kvinnorna i Sverige arbetar mycket mer–

–än genomsnittet för Europa. Sen jobbar vi längre också.

Men vi har ju som sagt blivit mycket äldre.

Sen pensionsutredningen 2013, har i stort sett–

–varje land i Europa höjt pensionsåldern.

Vi ligger nästan sist–

–med 65, som vi har med socialförsäkringarna.

De andra länder har kommit upp till 67 och högre.

Bara det att man bestämmer att det ska ske–

–från en viss årskull framöver, får man bättre stabilitet.

Vi måste arbeta längre, men vi kommer även in–

–på arbetsmarknaden relativt sent.

Snittåldern när man börjar jobba är 26 år. För akademikerna är det nästan 30.

-Hur står vi oss där internationellt? -Vi sticker ut ordentligt.

I Storbritannien är man klar med studierna vid 25.

Frågan är varför vi tuggar kvar i utbildningar så länge.

Vi är ju inte mer utbildade än andra.

Jag tror på treterminerssystem–

–stimulans i studiemedelssystemen för att bli klar–

–och jag tror även att det skulle göra att vi kommer till rätta med kvinnors ohälsa.

Kvinnor kring 35 med två barn är sjukare nu.

Det är inte konstigt om man ska börja etablera sig på arbetsmarknaden efter fyllda 30–

–samtidigt som man ska bilda familj. Pressen blir enorm.

-Jag vill se mer forskning. -Diskuteras det här?

Många anser att vi behöver en inträdesåldersutredning.

Inte bara ur pensionshänseende–

–utan även för statskassan och människors vällevnad.

Det blir väl en senare fråga, just nu diskuteras ju höjandet av pensionsåldern.

När får vi veta vad de kommer fram till?

Pensionsgruppen ska fatta principbeslutet.

Den består av regerings- och allianspartierna.

Miljöpartiet har inte samma vetorätt som övriga partier.

De träffas väldigt intensivt just nu–

–och kommer troligen att lämna besked i höst–

–gällande hur tidtabellen ska se ut. Beslutet måste tas nu, det är två år till nästa val–

–och det måste klubbas i riksdagen också.

Det förs redan nu samtal med arbetsmarknadens parter.

-Vad är status där? -Göran Jonsson och Göran Hägglund har fått...

...uppdraget att prata med arbetsmarknadens parter–

–om hur kollektivavtalen ska kunna anpassas till högre pensionsålder.

De lämnade rapport för ett par veckor sen–

–och har fått väldigt positiv respons.

Många står bakom principen med högre pensionsålder.

Kollektivavtalen har redan börjat höjas.

Ja, därför att LAS redan nu gäller till 67.

Alla har egentligen sagt ja, utom Svenskt Näringsliv–

–som inte vill vara med att ta beslut om höjd LAS-ålder.

De anser att sånt kan man fatta lokalt.

I övrigt är man med på tåget.

Vi får se hur lång tid det tar att anpassa kollektivavtalen till högre åldrar.

Vi får räkna med att jobba ett par år till, alltså?

Om det kommer ett klargörande från pensionsgruppen under hösten–

–så kan man komma med remisser under våren–

–och ta ett beslut i riksdagen 2017 och införa det 2020.

Frågan är vilka årskullar som skulle omfattas.

Man lär vara ganska generös–

–och lär inte ta med de som ligger nära pensionsålder nu.

I stället tar man nog bara yngre årskullar.

Det viktigaste är att man fattar beslutet.

I dag räknas pensionerna: Pengar in - pengar ut.

Förväntade pengar in - förväntade pengar ut.

Sen lägger man även avkastning från AP-fonderna i vågskålen.

Är det positivt är det bra, men nån gång har det blivit negativt.

Då har "bromsen" slagit till i pensionssystemet.

Bara det att man kan lägga andra faktorer i vågskålarna–

–gör att vi får en bättre balans i pensionssystemet.

Det är många saker att ta hänsyn till. Tack, Annika.

Det diskuteras allt oftare om att  höja pensionsåldern i Sverige. Vi lever längre och pensionen behöver därför räcka under flera år

Diskussionen handlar om att höja alla pensionsåldrar med 1-2 år. Den allmänna uppfattningen är djupt rotad inom oss att det är vid 65 år man går i pension, men det kan variera. ”Vi har egentligen ingen pensionsålder i Sverige utan vi har ett antal åldrar att förhålla oss till” säger Annika Creutzer, privatekonomisk expert. Hon menar på att man kan börja ta ut en del tjänstepensioner redan vid 55 års ålder och även en del privata pensioner. Den allmänna pensionen kan man få ut redan vid 61 år.

På 20 år har medellivslängden i Sverige ökat med runt 2 år, och frågan är hur mycket längre vi kommer att behöva arbeta. Sedan pensionsutredningen 2013 har de flesta europeiska länder höjt sin pensionsålder, förutom Sverige. ”Vi ligger efter, vi ligger sist nästan” säger Annika Creutzer.

Hon berättar att vi fysiskt sett på 30 år har blivit 10 år yngre i våra kroppar. ”Visst, det är många som fysiskt inte klarar av att arbeta så länge, men vi har också otroligt friska pensionärer”  något som kan ge skäl till en höjning av pensionsålder.

Pensionsgruppen som består av regeringspartierna och allianspartierna kommer antagligen att under hösten ge besked hur det ska bli med pensionsåldern.

Tina Halldén pratar med Annika Creutzer, privatekonomisk expert, om ifall vi kommer få en höjd pensionsålder och vad det kommer att innebära.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 1%
NASDAQ-100 -0.3%
NASDAQ Composite -0.2%

Vinnare & förlorare

Beijer Ref 7.2%
Modern Times Group 6.7%
Alfa Laval 6.4%
THQ Nordic -2.1%
Billerudkorsnäs -2.1%
Fagerhult -4%
Uppdaterad mån 17:35
Fördröjning 15 min
  • Dags för däckbyte1:19

    Dags för däckbyte

    Efter den 15 april är det inte längre tillåtet att köra med dubbdäck, om inte väglaget kräver det. Den som sölar med däckbytet åker på en böteslapp på 500 kronor. 

  • E-sporten erövrar arenorna1:06

    E-sporten erövrar arenorna

    Fenomenet e-sport växer så det knakar och stora arenor fylls för tävlingar och event. Tävlingarnas totala prispotter för 2017 uppgick i 121 miljoner dollar. 

  • 1:58

    "Det är riktiga pengar"

    Hur lyckas man få en pension man är nöjd med? Pensionsspecialisten Sabrina Thams delar med sig av sina bästa tips.