Därför firar vi midsommar – och så mycket mer spenderar vi

Nu är det återigen dags för sill, lekar och midsommarstång.

Som vanligt är det hetaste samtalsämnet vilket väder det ska bli i helgen.

Men varför äter och dricker vi som vi gör på midsommar?

Nej!

Sill var tidigare vardagsmat. Det åt man i princip varenda dag.

Det är ett nytt fenomen att det har hamnat på midsommarbordet.

På midsommar ska det vara lätt mat, gärna kall.

Att färskpotatisen är med är klart. Den kommer ju då.

Det är säsong. Det är som äggen till påsk. Det är anpassat efter vad man har tillgång till.

Tänk på att det här är väldigt nya fenomen.

Går man tillbaka hundra år så fanns det inte möjlighet att genomföra ett midsommarbord överallt.

Då åt man vad man fick av bruksherren, om man åt nåt särskilt alls.

För 100-150 år sen var det framför allt en ungdomshelg.

I dag firas midsommar som en väldigt stor högtid.

I en omröstning för ett par år sen så visade det sig vara svenskarnas populäraste högtid.

Midsommarhelgen är en av våra största mathelger.

Dagen före midsommar handlar vi dubbelt så mycket mat som en vanlig torsdag.

Systembolaget har också en kraftig försäljningsökning. Ölkonsumtionen går upp med 60 %.

Det säljs sex gånger mer kryddat brännvin än en vanlig vecka.

Brännvinsdrickandet är ett väldigt viktigt inslag. Det kommer man inte ifrån.

Det ställer till med rabalder vartenda år.

Snapsen har tillhört måltiden i flera århundraden.

Vårt midsommarfirande är inte så traditionellt som man kanske tror.

Många av våra traditioner är drivna av kommersiella krafter. Det i sig är inget nytt.

Det är faktiskt köpmännen som bestämmer vad vi ska äta vid de olika högtiderna.

Om Ica, Coop och Hemköp går ihop och bestämmer–

–att saluföra en viss typ av skinka eller korv till en helg, så slår det igenom–

–och man har extrapris. Då tänker Svensson: "Det här har nog Persson ätit, så då ska jag också äta det."

Uppskattningsvis från 30-talet.

Urbaniseringsprocessen var genomförd och det fanns möjlighet att annonsera–

–därför att många läste tidningar. Efter andra världskriget har det varit väldiga förändringar.

Inte minst betydelsefullt för firandet var kalenderreformen 1953–

–då man gjorde om midsommar till en rörlig helg.

Det har betytt en ökning av firandet.

I helgen är det svenskarnas mest älskade högtid, midsommar. Det är lätt att tro att våra traditioner alltid varit desamma.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.9%
NASDAQ-100 -1.2%
NASDAQ Composite -1.2%

Vinnare & förlorare

THQ Nordic 18.9%
Paradox Interactive 7%
Holmen 6%
SSAB -3.6%
Sandvik -4.2%
Boliden -4.2%
Uppdaterad ons 17:35
Fördröjning 15 min
  • Så ser aktieägandet ut i Sverige1:29

    Så ser aktieägandet ut i Sverige

    Närmare en femtedel av alla svenskar äger aktier. Förutom att det är fler män än kvinnor som handlar i aktier, så finns det också stora...

  • Bostadspriserna på väg att stabiliseras3:39

    Bostadspriserna på väg att stabiliseras

    Under måndagen presenterades färska bostadssiffror från Valurguard. Priser på villor sjunker 0,6 procent medan bostadsrättspriserna går ned 0,4 procent. Säsongjusterat går dock priserna upp för tredje månaden i rad. Lena Fahlén från Handelsbanken kommenterar.