”Inget stärker viljan att spara”

Annika Creutzer om höstbudgeten

Nyss presenterade Magdalena Andersson-

-regeringens höstbudget för 2017.

Vi ska bena ut hur det kan påverka privatekonomin.

Annika Creutzer. Vilken effekt kan det få på plånböckerna?

För de flesta märks det nog inte så mycket.

Regeringen tar lite här och ger lite där.

Inga stora reformer.

Är det många detaljer?

Ja, väldigt många.

Regeringen vill höja inkomstgränserna–

–för bostadsbidrag till barnfamiljer. Hur kan det slå?

Max en till två hundralappar i månaden.

Det kan vara viktigt–

–för den som har lite att röra sig med.

Det är även bra att man höjer barnbidraget–

–för det tredje barnet. Reformer–

–för dem som har det riktigt dåligt ställt.

Regeringens förslag om slopat tak för uppskov-

-för den som säljer sin bostad med vinst-

-har kritiserats för att vara tandlöst-

-att det inte ökar rörligheten på bostadsmarknaden.

Vad säger du?

Vi får se vilken effekten blir.

Man får topplånet hos staten istället.

Man kan ta mindre lån med ett större uppskov.

Bra eller inte? Det leder till ökad skuldsättning.

Vi får se.

Ökar det rörligheten?

Jag tror inte det. Uppskov är dyrt, just nu åtminstone.

En "snackis" har varit att ta CSN–lån-

-för att ta körkort. Det ska genomföras-

-under mandatperioden. Vad tycker du om det?

Både plus och minus.

Körkort är en väg in på arbetsmarknaden-

-särskilt för unga. Det är bra. Men samtidigt-

-visar man att vägen till våra mål går via lån.

Det finns ingen sparstimulans för unga.

Det talades om en norsk modell för bosparande.

Det finns inget som stärker sparviljan.

Istället ska man ta mer lån.

Deltidsarbetslösa ska få a–kassa i 300 dagar-

-istället för dagens 75. Hur viktigt är det?

Det är nog viktigt för många–

–som istället väljer heltidsarbetslöshet idag.

Men studier som gjordes tidigare, när området var friare-

-visade att deltidsarbetslöshet är en kvinnofälla.

Det är svårare för kvinnor–

–att ta sig ur arbetslöshet på deltid.

För män är det ofta en bra väg tillbaka till heltidsjobb-

-men för kvinnor permanentas ofta deltidsarbetslösheten.

Det krävs även andra insatser–

–annars är det ingen kvinnoreform.

Åtminstone inte enligt forskningen.

Det allmänna tandvårdsbidraget för äldre-

-ska fördubblas från 150 till 300 kronor.

Inga jättesummor. Tandvård är dyrt.

De allra äldsta har redan det här.

Man bara sänker åldern.

Reformen strör brett och träffar dåligt-

-dem som har det sämst. Många i åldersgruppen-

-har det riktigt gott ställt. Riktat stöd vore bättre.

Vad ska vi göra med alla dessa kulor?

Vi talar om budgeten och det är så stort.

Reformutrymmet är 24 miljarder–

–varav 10 ska fördelas av kommunerna.

24 miljarder verkar mycket, men in i statskassan-

-går varje år cirka 2 000 miljarder.

Är det hela skålen?

Mer än så. Det vi diskuterar är mindre än en kula.

Proportionellt. Vi behöver påminna oss om det.

Vid fördelningen borde ambitionen vara-

-och det syns till viss del i budgeten-

-att även se till att skålens innehåll växer-

-utan skattehöjningar. Bättre tillväxt–

–gör att fler får jobb och kan betala skatt.

Och färre behöver bidrag. Vi får se om innehållet växer-

-eller inte under perioden.

Mindre än den här kulan är det vi diskuterar nu.

Apropå tillväxt. Du är inne på skatter.

Vad gör man för att strama åt?

Man höjer inte gränsen för statlig skatt–

–så mycket som tänkt.

40 000 fler får betala lite mer. Nån hundralapp i månaden.

Men det är en signal till en grupp som ofta jobbar heltid-

-med OB–tillägg... Stora yrkesgrupper.

Vad ger det för signaler? Väljer folk att jobba mindre?

Då blir det inga intäkter till statskassan. Vi får se.

Gränserna kring 36 000–39 000 skapar problem.

Det finns även en gräns för full allmän pension.

Kan du styra ditt löneuttag–

–som exempelvis egenföretagare...

De väljer hur mycket de tar ut i lön-

-och hur mycket som ligger kvar i bolaget. Många–

–väljer då att inte nå över gränsen för statlig skatt.

Men då når de inte nivån för full allmän pension.

De dubbla signalerna är inte bra.

Förvånades du av nåt i budgeten?

Ja, kanske avsaknaden av mer kraftfulla grepp.

Nu brast de bostadspolitiska samtalen-

-och resultatet blev det lilla med uppskovet.

Det skulle behövas stora reformer.

Och signalen att hellre låna än spara är olycklig.

Frågan är hur vi agerar utifrån det här.

Man småduttar med representationsavdrag-

-tjänstebilar, lite här och där...

Små signaler, men som ändå irriterar.

Det är inte mycket pengar, men signalvärdet är viktigt.

Även om det inte gäller mycket pengar...

Alla förslagen ihop påverkar ändå privatekonomin.

Om de blir verklighet.

Nyligen kom ett exempel...

Nåt som blev beslutat för i år händer det inget med.

Budgeten tas som en helhet i riksdagen.

Budgeten, som sådan, kommer att gå igenom.

Men verkställandet...

Reformen med gratis glasögon för barn... Landstingen...

...skulle upphandla så att 800 kronor per barn räckte.

När Majblomman studerade saken-

-var det bara ett av alla landsting som hade lyckats.

I andra landsting måste folk lägga till egna pengar.

Allt måste också gå vidare och fungera som det ska.

De 10 miljarderna bestämmer kommunerna själva över.

Många använder dem säkert klokt-

-men det finns ingen regel som säger-

-att de ska gå till nåt särskilt.

Det är upp till varje kommun.

Kan vi lita på att löftena bli av?

Det ska ge motsvarande 30 000 jobb.

Det gör det nog inte. Kanske ger det annat.

Det kan vara sånt som är bra i de kommunerna.

Men regeringen borde inte lova effekter-

-av nåt som nån annan styr över.

Kommuner eller landsting.

Tack, Annika Creutzer.

Magdalena Andersson har presenterat regeringens höstbudget för 2017.  Tina Halldén intervjuar Annika Creutzer, privatekonomisk expert, om hur de nya inslagen i budgeten påverkar vår privatekonomi, om något i budgeten förvånande och om vi kan lita på vad som utlovas.

”Signalen att hellre låna att spara är olycklig”, säger Annika Creutzer bland annat.

 

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.5%
NASDAQ-100 -0.2%
NASDAQ Composite -0.3%

Vinnare & förlorare

Uppdaterad tis 09:41
Fördröjning 15 min
  • Pensionen blir kanske inte så hög som du tror6:22

    Pensionen blir kanske inte så hög som du tror

    Louise Sander, vd på Handelsbanken Liv, menar att pensionssystemet är starkt jämfört med många andra länders. Däremot har kompensationsgraden, alltså den andel av lönen som betalas ut i pension, gått ner för de allra flesta.

  • Så ska du tänka kring softs6:49

    Så ska du tänka kring softs

    Att investera handlar inte bara om att handla bolagsaktier. Anna Svahn berättar om mjuka råvaror, eller "softs", som ett alternativ. Några av de vanligaste är jordbruksvaror som bomull, kaffe, kakao och socker.

  • De bästa tipsen för bättre parekonomi4:30

    De bästa tipsen för bättre parekonomi

    Det sista många par tänker på när de träffas och flyttar ihop är ekonomin. Men pengar kan lätt bli en källa till bråk, så det är bra att tidigt hitta en lösning som passar bägge parter.

  • Så tolkar du insynstransaktioner4:35

    Så tolkar du insynstransaktioner

    Insiders är kort förklarat personer i ledande företagspositioner. Deras innehav och handelsmönster kan ge användbara signaler till din egen handel - om du kan tolka dem. Mikael Olsson på Holdings förklarar hur.