Chefekonomen: ”Normalräntan är sänkt”

Men så sent som 2008 låg bolåneräntorna på 6-7 %.

Vi har med oss Jan Häggström. – Välkommen!

Hamnar vi på de där nivåerna igen?

Då får vi blicka långt fram i tiden.

Flera faktorer håller igen höjningen av räntorna de närmaste fyra-fem åren.

–Vilka faktorer? –Det är framför allt omvärlden.

Vi har svårt att hålla högre räntor än i euroområdet. Där är problemen fortfarande stora.

Därför kommer ECB att hålla sig nära nollräntan i kanske ytterligare tre år.

Sen blir det en långsam ränteuppgång.

Men hushållen har tagit på sig väldigt mycket större skulder och bostadspriserna har gått upp mycket.

Det ökar känsligheten. Om Riksbanken höjer räntan dramatiskt–

–så blir inbromsningen mycket kraftigare än när man höjder 2007-2008.

Om tre år höjer ECB, när höjer vår Riksbank?

Om vi tittar på Riksbankens egna ränteprognoser så höjer man om cirka 1,5 år.

Men då i en väldigt långsam takt.

Det rör sig om en ränteuppgång på en procentenhet från dagens nivåer ända fram till slutet av 2017.

Det är oerhört blygsamt.

Historiskt har vi varit med om riktigt höga nivåer. Hur högt är det rimligt att anta att det kan gå?

Riksbanken har fram till nu redovisat i sina kalkyler att en normalränta för Riksbankens styrränta–

–ligger runt 3-4 %. Sen får man lägga på 2 % för att hamna på rörliga bolåneräntor.

Så nånstans runt 5-7 %. Men mycket tyder på att den kalkylen behöver revideras ner.

Riksbanken har inte samma möjlighet att höja. Dels på grund av skuldsättningen–

–men också på grund av att hela den globala ekonomin har bromsat in.

USA-räntor toppade tidigare på 5 %. Nu tror vi att de toppar runt 3 %.

Att Riksbanken skulle sticka ut och komma upp på samma räntetoppar som 2008 känns osannolikt.

Därmed får man säga att normalräntan som Riksbanken pratade om för fem år sen är betydligt lägre i dag.

Är det normalt att bolånen ligger ungefär 2 % över Riksbankens räntenivå?

–Hur kan man anta? –Nånstans där är det.

Rörliga bolåneräntor i dag ligger nästan precis två procentenheter över Riksbankens styrränta.

Det har att göra med att bankerna har lite dyrt kapital som man tar betalt för.

Sen ska det vara en viss marginal, en typ av buffert.

Det tillsammans gör att vi hamnar där nånstans.

Hur påverkas bostadspriserna av en räntehöjning?

De påverkas ganska kraftigt. Alla räknar ju på månadskostnad.

Om räntan går ner en procentenhet så kan man, på de här nivåerna, köpa en betydligt dyrare bostad.

Med en räntenivå på en dryg procentenhet gör att man kan betala 30-40 % till–

–och ändå ha samma månadskostnad för räntorna. Men det verkar också åt andra hållet.

Om det går upp från knappa 2 % till 3 % betyder det en ganska dramatisk inbromsning på bostadsmarknaden.

Så på mellankort sikt bör man räkna med en ränta på 3 %...?

Det tror jag. Man bör räkna med att Riksbanken höjer med den här procentenheten.

Det kan till och med gå lite fortare om inflationen kommer upp, vilket Riksbanken hoppas på.

Vi kanske kommer upp på en Riksbanksränta på 2 % om två år.

Men det är långt ifrån 6-7 % som bostadsräntan låg på tidigare.

Men det är aldrig fel att ha lite marginal, eller hur? Tack, Jan.

Bolåneräntorna befinner sig på väldigt låga nivåer, tack vare centralbankernas lågräntepolitik. Även om räntorna kommer höjas igen lär det dröja innan de är tillbaka på de nivåer där de var för några år sedan. Det menar Handelsbankens chefekonom Jan Häggström.

 

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.9%
NASDAQ-100 -0.1%
NASDAQ Composite 0%

Vinnare & förlorare

Uppdaterad ons 17:35
Fördröjning 15 min
  • Nya lagar som påverkar ekonomin1:53

    Nya lagar som påverkar ekonomin

    Flera nya lagar träder i kraft 1 juli. Studiebidraget och inkomsttaket för sjukförsäkring höjs och det blir en karensdag mindre för att få arbetslöshetsersättning. Skatter...

  • Pensionen blir kanske inte så hög som du tror6:22

    Pensionen blir kanske inte så hög som du tror

    Louise Sander, vd på Handelsbanken Liv, menar att pensionssystemet är starkt jämfört med många andra länders. Däremot har kompensationsgraden, alltså den andel av lönen som betalas ut i pension, gått ner för de allra flesta.

  • Så ska du tänka kring softs6:49

    Så ska du tänka kring softs

    Att investera handlar inte bara om att handla bolagsaktier. Anna Svahn berättar om mjuka råvaror, eller "softs", som ett alternativ. Några av de vanligaste är jordbruksvaror som bomull, kaffe, kakao och socker.

  • De bästa tipsen för bättre parekonomi4:30

    De bästa tipsen för bättre parekonomi

    Det sista många par tänker på när de träffas och flyttar ihop är ekonomin. Men pengar kan lätt bli en källa till bråk, så det är bra att tidigt hitta en lösning som passar bägge parter.