Byggdirektör: ”Kollaps för nyproduktion”

Marknaden för nyproduktion är skakig i år.

Bostadsutvecklarna lockar med sänkt pris-

-för att få igång försäljningen.

Vad är det som pågår? När når vi-

-balans mellan utbud och efterfrågan?

Hur ska potentiella köpare tolka läget?

Det ska vi prata mer om i "Kvadrat" idag.

Min programledarkompanjon Petra-

-är på höstlov, men "Kvadrat" fortsätter.

Och jag har två ovanligt spännande gäster.

Vi har Lennart Weiss här.

Kommersiell direktör på Veidekke.

Och bostadspolitisk debattör.

Det stämmer.

Och John Hassler-

-professor i internationell ekonomi-

-vid Stockholms universitet.

Ofta benämnd "stjärnekonom".

Oj då! Det var det värsta.

Välkomna.

Till att börja med... Hur bor ni?

Bor nån av er i en nyproducerad bostad?

Nej, jag bor i en 80-tals-standardvilla.

Vi investerade i nybyggen för nåt år sen.

Jag bor i bostadsrätt i en kåk från 1895.

Men det är en nyproducerad vind-

-som invigdes 2001.

Det är väl det närmaste nyproduktion.

Lennart, förklara din roll på Veidekke.

Den mystiska titeln kommersiell direktör-

-kan vara nästan vad som helst.

Finns det icke-kommersiella direktörer?

Det är en titel från Norge.

Där betyder det att man är specialistchef.

Veidekke är norskt.

Det är noterat på Oslo börs-

-men vi är ett skandinaviskt företag.

Jag delar min tid mellan företagsledning-

-och den här debatten.

Det beror på min politiska bakgrund.

Jag kan det politiska systemet och har-

-lärt mig byggbranschen sen 90-talet.

Få har den dubbla kompetensen.

Då får jag vikariera i den här debatten.

Då vet vi att "kommersiell direktör"-

-är en norsk titel.

John, kan du berätta lite om hur du-

-är engagerad i bostadsfrågan som ekonom?

Jag är makroekonom i grunden.

Makroekonomi är användbart-

-som analysverktyg-

-för många samhällspolitiska frågor.

Bostadsfrågan är ju viktig.

Jag har bakgrund i finanspolitiska rådet-

-där vi diskuterade bostadsmarknaden-

-ganska mycket.

Jag har inte direkt forskat på området.

Men makroekonomi är nyttigt-

-för den här typen av frågor.

Därför säger jag gärna vad jag tycker.

Bostaden är en stor del av ekonomin-

-från en makroekonomisk synvinkel.

Och från konsumenternas synvinkel-

-är det en viktig faktor.

Ja.

Vi pratar om kapitalstockar i ekonomin.

Det är ju då det totala värdet av det-

-som producerar BNP-

-och andra typer av värden.

Bostäderna är den största delen av den-

-reella förmögenhet vi har i ekonomin.

Just det.

En del av kapitalstocken-

-är de nyproducerade lägenheterna-

-och det som byggföretagen investerar i.

De fem största bostadsförmedlarna-

-sålde 28 % färre bostäder-

-under tredje kvartalet i år-

-jämfört med i fjor enligt en-

-sammanställning från nyhetsbyrån Direkt.

Hur allvarlig är krisen, Lennart?

Den är allvarlig regionalt.

Det är ett kraftigt fall-

-i Stockholm och Mälardalen.

I de försäljningssiffror som branschen-

-redovisar så är försäljningen 75 % lägre-

-jämfört med motsvarande period i fjor.

75 %, det är en kollaps.

Tittar man på statistiken på nya bygglov-

-så är det en minskning på 63 %.

För Stockholm och Mälardalen-

-är det en kraftig förändring.

Den börjar också märkas ute i landet.

Jag jobbar med höstens marknadsanalys.

Det vi ser på regional nivå-

-är att inbromsningen tar fart i landet.

Anmärkningsvärt nog också för hyresrätter.

De marknader där man har ökat utbudet-

-av hyresrätter går efterfrågan ner.

Det är för att hyresrätterna är dyra.

Det är få som vill hyra på de nivåerna.

De vill komma in i hyresrätten.

Den behövs som introduktionsbostad-

-och smörjmedel för bostadsmarknaden.

Sen vill folk till en boendeform-

-med långsiktigt stabila kostnader-

-som minskar i takt med amortering.

Men att man ser en så kraftig inbromsning-

-75 %, hur reagerar ni som byggföretag?

Vad är lösningen? Hur får man igång det?

Det som sker momentant...

Hur får man igång efterfrågan?

Branschen anpassar sig till efterfrågan.

Man säljer av det överskott man har.

Den processen pågår ett år till.

Det tar två år från byggstart till klart.

Om problemet inträdde-

-i september-oktober i fjor så har vi-

-ett år innan man har skakat ur marknaden.

Under tiden ser du prisjusteringar-

-för att tömma lagret.

Sen kommer man tillbaka till balans-

-mellan utbud och efterfrågan.

Då stabiliseras priser. De går nog upp.

Då får vi en bostadsmarknad-

-där det byggs mindre i förhållande till-

-till behovet som finns-

-utifrån befolkningstillväxt.

För Stockholmsregionen är det negativt.

Det blir ännu svårare för företag-

-att rekrytera framledes.

Som konsument, hur ska man tänka?

Vågar man köpa nyproduktion-

-om man ser såna prisfall?

Jag har kompisar-

-som ringer och ber om råd. Jag säger:

"Ska du köpa, så är det köpläge nu."

"Nu kan du förhandla med byggarna."

Vi förhandlar också med konsumenten.

Vi vill inte sitta med osålda lägenheter.

Man rabatterar-

-för att bli av med överskottet.

Men när man har skakat ur det på lagret-

-kommer prisbilden att se annorlunda ut.

Då är det svårare för konsumenten-

-att förhandla. Gör det nu i så fall.

John, hur allvarligt är det här-

-ur makroekonomisk synvinkel-

-ett sånt här ras av nyproduktionen?

Och att det stoppar upp, så att säga-

-stoppar prospektering och investering?

Om man ser det ur konjunkturperspektiv-

-så är det besvärligt.

Det är inte i närheten av det-

-vi har sett i Spanien.

Det drev en kraftig, djup recession.

Det tror jag inte.

Det har en negativ konjunktureffekt-

-som inte är bra, men det stora problemet-

-är att vi behöver fler bostäder.

Det är väldigt synd att det inte byggs.

Men är inte det...?

Lennart, kan ni inte ta på er ansvar?

Det har kanske inte byggts rätt bostäder-

-som har anpassats till den konsumtion-

-och prisnivån där det finns efterfrågan?

Den analysen gör ju företagen-

-när en sån här sättning sker.

Men om man backar ett steg ser man-

-att det ökade utbudet är ett svar.

Dels på den efterfrågestimulans-

-som vi fick i bostadsmarknaden-

-med sjunkande räntor-

-förbättrade reallöner, jobbskatteavdrag-

-och de signaler som myndigheter har gett.

Det säger att bygga fler bostäder.

Boverket menar att vi borde bygga-

-90 000 bostäder fram till 2020. Per år!

Och sen skala ner till 65 000.

Vi färdigställde 45 000 förra året.

Det blir något mer i år.

Som det ser ut nu går vi ner mot 30-35-

-inom ett par år. Då är gapet-

-till det verkliga behovet stort.

Vi måste skilja på behov och efterfrågan.

Det som har hänt med kreditrestriktionen-

-är att det slår, vi har analyserat det...

Kreditrestriktioner har ett samband med-

-en marknad med höga skulder.

Konsumenten som är ute på en marknad-

-med höga priser måste ta höga lån.

Där slår restriktionerna hårt.

Då drabbar det Stockholmsmarknaden.

Då säger man att vi har byggt fel.

Vi har byggt fel utifrån de villkor-

-för finansiering som råder nu.

Utifrån behovsmönster bygger vi rätt.

Jag har svårt att se att det behövs fler-

-väldigt små lägenheter.

Vi har ett enormt utbud av dem-

-i Stockholmsregionen.

Frågan är inte hur vi ska få in-

-familjer i 30-35-årsåldern i små bostäder.

Frågan är hur vi ska få ut dem.

Där är politiken helt utan svar.

Där ser jag med tillfredsställelse-

-att Johan kommer med bra förslag-

-som ligger nära branschens.

Om vi skiljer på behov och efterfrågan-

-har inte branschen tänkt fel.

Om vi utgår från köpkraftig efterfrågan-

-har vi gått in i väggen.

Då tvingas vi tänka om, och det gör vi.

Rapporten ni gör två gånger om året-

-där ni tittar på bostadsmarknaden...

Kan du ge oss ett scoop från den?

Den släpper ni inte förrän i december.

Vad har ni dragit för slutsatser?

Vi kommer att studera hyresmarknaden.

För i debatten finns det-

-en underförstådd slutsats.

Om efterfrågan minskar på ägda bostäder-

-så kompenseras det av fler hyresrätter.

Det är inget vi ser i någon marknad.

De kommuner som har satsat hårt-

-på att öka utbudet av hyresrätter-

-som Uppsala, Växjö, Örebro...

Där störtdyker byggandet.

Man har nått en mättnadsgrad.

Det bekräftar min gamla hypotes.

Tron att det finns-

-efterfrågan på nya hyresrätter-

-är fel.

Folk vill ha gamla billiga hyresrätter.

Men dem får du köa till i 10-15 år.

Så en slutsats i rapporten är-

-att hyresrätter inte efterfrågas-

-på de prisnivåerna där ni bygger.

Om man skulle, med administrativa verktyg-

-forcera fram...

Billigare hyresrätter.

Vi riskerar att få tomma hyreslägenheter.

Det har vi redan i vissa städer.

Norrköping och Uppsala är exempel.

Tittar man på var kriser-

-i fastighetsbranschen har uppstått-

-så är det kommersiella hyresfastigheter.

Man ser på fel del av fastighetssektorn-

-när man varnar för risker-

-på ägda bostäder.

Nästa fastighetskris-

-blir köpcentra och hyresfastigheter.

Håller du med?

En sak som jag funderar på...

Jag har läst internationella studier-

-som ser på produktiviteten i sektorer.

Byggsektorn kommer ut dåligt i Sverige.

Nån studie pekade på-

-att produktiviteten är hälften-

-av länder som Tyskland och Österrike.

Det är nog inte bara branschens fel.

Det kan vara regleringar-

-och att det är oenhetligt.

Men det här bidrar till att det blir dyrt.

Och det blir svårt för folk att köpa.

Vad är er analys av orsaken-

-till att det är dyrt?

Jag antar att ni håller med-

-om grundpremissen.

Det finns en produktivitetsutmaning-

-i branschen, det gör det.

Det är kopplat till att vi bedriver-

-en platsbaserad verksamhet.

Vi bygger i en ny fabrik varje gång.

Vi har regler som styr förutsättningarna-

-och kommunerna lägger på egna regler-

-som gör att vi inte kan standardisera.

Två forskare presenterade en utredning-

-i våras som visar-

-att om man kan nagga lite på reglerna-

-och inte handikappanpassar varje bostad-

-att man mäter buller på insidan etc-

-kan du få 40 % mer byggbar yta i samma hus.

Det bör man göra nåt åt.

Det är en produktivitetstjuv-

-som inte drabbar andra länder.

När det gäller produktivitetsdebatten-

-vill vi ha analyshjälp av er ekonomer.

Den här debatten bygger på en jämförelse-

-mellan den fasta industrin-

-och byggindustrin i USA.

Vi tittade på det här 2014-

-och bad högskolor att analysera-

-produktivitetsproblemet i byggbranschen.

De såg att man mäter på olika sätt.

I bilindustrin har de expertgrupper som-

-analyserar värdestegringen i varje bil-

-till följd av ny teknologi och features.

När SEB mäter vår produktivitet-

-mäter man arbetade timmar på produkten.

Man räknar inte in när vi ersätter-

-ett energislukande kylskåp med nytt.

Eller när vi gör klimatsmarta anläggningar-

-som gör att vi minskar energiförbrukningen.

Det finns också mätfel.

Med det sagt så har vi en utmaning.

Vi skulle välkomna fördjupade studier-

-om den problematiken-

-så vi vet vad vi pratar om.

Men kan man inte hitta...?

Studien som jag tittade på-

-relaterade produktiviteten i byggsektorn-

-i olika länder.

En del av mätproblem är inte lika stora.

Jo, men de finns ändå.

Vi tittar också på det.

Hur bygger de i Slovakien eller Tyskland?

Vi bygger helt olika produkter.

Skillnaden mellan en svensk bostad-

-och en tysk har ökat sen 90-talet.

Då byggde vi betongskal med självdrag.

Vi hade energislukande kylskåp.

Vi hade plastmattor i lägenheterna.

Idag bygger vi hermetiskt tätt-

-med elektroniskt styrd ventilation.

Det ger energiförbrukning på 50-60kW-

-per kvadratmeter och år.

Då byggde vi på 200.

Ett tyskt hus bygger fortfarande-

-på 200 kW per år.

Här har skett en tyst revolution i Sverige-

-som inte mätningarna beaktar.

Måste ni inte anpassa er efter regelverket-

-för att driva en kommersiell verksamhet-

-även utan att det sker regeländringar?

Ni borde kunna titta på byggsidan, prefab...

...import av arbetskraft.

Allt det gör vi.

Tillverkning i lågkostnadsländer...

Alla större företag-

-har ett standardiserat byggkoncept idag-

-både på storhus och småhus.

Alla jobbar med utlandsinköp.

Alla introducerar digitalisering.

Mitt företag är ledande på VDC.

"Virtual Design in Construction."

Och ett samarbete med Stanford.

Där pågår ett oerhört arbete.

Det sker inom ramen för ett regelverk-

-som myndigheter har satt.

Jag får frågan:

"Varför bygger ni inte en Skoda"?

Det går inte med det regelverk vi har.

Boverkets regler tvingar oss-

-att bygga Volvo V70.

Då blir det en politisk fråga.

Ska vi göra avkall på regelverket-

-och öka differentieringen?

Det är en politisk fråga.

Kommer en sån avreglering bygger vi Skodor.

Med de här reglerna effektiviserar vi-

-inom ramen för det ramverk som gäller idag.

...en helhetssyn på produktivitet.

Mätning är viktigt.

Jag föreslog en produktivitetsdelegation-

-som tittar på hur det faktiskt ser ut-

-så att vi får kunskaper.

Det behövs för att studierna visar också-

-att svensk exportindustri är världsledande.

Jag tror att det beror på att-

-där märks produktiviteten direkt-

-i marknadsandelar.

Det gör att alla krafter drar åt samma håll.

Producenter i näringslivet-

-fackliga organisationer-

-och de som stiftar regler är medvetna om-

-att vi måste jobba för hög produktivitet.

Så är det inte i de mer skyddade sektorerna-

-i Sverige, dit man får räkna byggandet.

Där kan myndigheterna införa regler-

-som slår kraftigt på produktiviteten-

-utan att någon reagerar omedelbart.

Vi måste vara mer noggranna-

-med att bevaka produktiviteten i sektorer-

-som inte utsätts för utländsk konkurrens.

Där är vi jättebra. Vad sa du?

Vilka är "vi"?

Vi i samhället.

Där får vi försöka bidra allihopa.

Det är politiker och folk från näringslivet-

-på båda sidor, och vi akademiker.

Får jag belysa det med ett exempel?

Vi har ett småhuskoncept på 100 m2. 102.

Väldigt hög standard.

Vi kan leverera till en halv miljon lägre pris-

-mot konsument än BoKlok.

Vi presenterar det för kommunerna-

-som ett riktpris.

Här har vi en villa för olika typer av familjer-

-som vi kan sälja för upp till 2,8 miljoner.

Perfekt produkt.

Kommunerna säger: "Utmärkt."

"Vi vill ha 5 000kr/m2 BTA i markersättning."

Då spricker ju kalkylen.

Kommunerna...

Vad är BTA?

Total byggyta på utsidan av huset.

Man skiljer på BTA och BOA.

Kostnaden att köpa marken.

Kostnaden att bygga huset ovan mark.

Det här belyser det Johan säger.

Hela kedjan måste vara med.

John, förlåt. John.

Du kan bara bygga billiga hus på billig mark.

Om kommunen agerar som ett företag-

-och det gör i stort sett alla kommuner-

-blåa som röda.

Då ökar de underliggande kostnaderna.

John har helt rätt.

Här krävs ett omtag i hela kedjan.

Vi lämnar produktivitetsdebatten-

-och går in på finansiering-

-som du har varit ute och pratat om mycket-

-på senare tid, John.

Du har tagit fram några åtgärder-

-som du tycker sprider bolåneriskerna.

Vi har några av dem här.

Det handlar om att mildra bolånetaket-

-amorteringskraven och bankernas krav.

Räntekrav och kvar att leva på-kalkyler.

Och ett antal saker att införa.

Till exempel marknadshyror-

-och att få pensionsfonder-

-att investera i bostadsbyggande.

Vad är slutsatsen om du vill sammanfatta det?

Av de förslagen-

-som du tror skulle förbättra situationen?

Låt mig börja i grundutgångspunkten.

Människor, särskilt när man ska köpa-

-sitt första boende behöver finansieringshjälp.

Man har behov av att sprida riskerna.

Det är vad finansmarknaden är för.

Att hjälpa människor i en sån situation.

De åtgärder som har vidtagits-

-i syfte att, åtminstone officiellt-

-att minska finansiella risker i samhället-

-handlar om att utestänga människor-

-från finansmarknaden. Det är fel.

Självklart måste banker göra en kreditprövning.

Man ska inte få ta lån som man inte-

-har förutsättningar att kunna hantera-

-vad gäller räntor och amortering.

Det är bankernas skyldighet.

Men det har handlat om att stänga ute folk-

-som egentligen kan finansiera sitt boende.

Det är stora kostnader förenat med det-

-för individen och för samhället.

Jag har pekat på att man borde-

-låta bankerna göra en rimlig kreditprövning-

-och utgå från en rimlig bedömning-

-av framtida räntor.

Låser man räntor på tio år-

-är det vansinnigt att räkna på 7 % ränta-

-i kvar att leva på-kalkyler.

Även om man inte har det-

-så är det osannolikt att vi når såna nivåer.

Vem är det som sätter de här reglerna?

Vi har haft lite olika gäster.

De har pratat om finansinspektionen.

Bankerna säger: "Vi sätter inte kraven."

"Vi gör vad vi måste göra."

Vem är det egentligen som bestämmer?

Finansinspektionen ligger bakom det här.

Sen finns det väl nåt allmänt politiskt krav-

-på bankerna att vara försiktiga.

Men det har de alltid varit.

Även under den djupaste kris vi har haft-

-under efterkrigstiden, alltså 90-talskrisen.

När vi hade bankkris-

-förlorade bankerna inga pengar på hushållen.

Ingen säger idag att det finns nån risk-

-att bankerna ska förlora på sina bolån.

Man säger då att-

-blir det en sättning i marknaden-

-kan konsumtionen gå ner-

-och det kan förvärra en lågkonjunktur.

Det ligger nåt i det.

Men där har vi instrument.

Man får hjälpa till med finanspolitik då.

Sammanfattningsvis menar du att-

-att bankerna och hela systemet-

-har lämpat över för mycket av riskerna-

-på konsumenterna och att det bör delas.

Och för ekonomin, makroekonomiskt i övrigt-

-så är vi kanske lite för...?

Det är en annan grej, riskfördelning.

Det jag pratade om är tillgång till marknaden.

Många hushåll-

-som kan betala räntor och amorteringar-

-på de priser vi har i storstäderna-

-stängs ute ifall inte föräldrarna skriver på.

Det har en fördelningspolitisk konsekvens.

Det är det ena. Den andra grejen är att-

-jag tror att vi kommer att leva kvar-

-i ett lågräntesamhälle under överskådlig tid.

Vi kan diskutera det också-

-men mycket talar för att de låga räntorna-

-kommer att finnas kvar. Det går upp lite.

Men vi kommer inte tillbaka till 90-talsräntor.

Då får vi större finansiella risker-

-också för hushåll.

Så, konsekvensen av att missbedöma-

-hipphetsfaktorn vid Telefonplan-

-om man köper en lägenhet där-

-eller nåt annat område är mycket större.

Om det inte blir så hippt att bo där-

-som man trodde-

-kan man förlora flera årslöner.

Så är det inte i ett högräntesamhälle.

Det är svårt att slippa i ett lågräntesamhälle.

Också där skulle man-

-försöka använda finansmarknaden.

En del kanske ska hyra.

Då tas risken av fastighetsägaren.

Man borde införa andra typer av riskfördelning-

-via finansmarknaden.

En del av risken-

-tas av banker eller andra finansinstitut.

Man kan införa nån sorts finansiella-

-derivat där en del av risken lämpas över.

Så ska vi tänka om vi tycker-

-att riskfördelningen inte är optimal.

Det är de större lösningarna.

Lennart, kortfattad kommentar till det här?

Det är ljuv musik.

Det är sällan vi hör en sån klockren analys.

Jag vill säga i tillägg att man har gått in-

-i debatten med fel premisser på flera punkter-

-som jag inte hinner utveckla nu.

Jämför Sverige med andra länder.

Här har man riktat in-

-åtgärderna mot förstagångsköpare-

-som ska in i bostadsmarknaden.

Vi och Litauen är de enda i Europa-

-som inte har särkrav om bolånetaket-

-startlån, subventionerat bosparande-

-eller eget kapitaltillskott.

Det är märkligt att systemet är designat så.

Tittar man på skulduppbyggnadernas profil-

-så utgörs den av att vi byter bostäder-

-inom befintligt bestånd.

Alltså, de tillkommande skulderna-

-växer i liten utsträckning av nya konsumenter.

Men det är mot dem man sätter in åtgärder.

Jag kan bara hoppas att Johns synsätt-

-får fotfäste i debatten-

-för här förekommer så mycket felaktigheter-

-att det är alldeles besvärande-

-att navigera sig till en politisk lösning.

Det påverkar politiker när-

-myndigheter sänder information som de gör.

John gör helt rätt analys.

Det som är intressant, jag vill ta ett exempel:

Norska, tyska och holländska bostadsköpare-

-får stödprogram-

-som Sveriges unga får klara sig utan.

Hur ser stödprogrammen ut?

Varför har vi inte kunnat införa såna?

För vi avvecklade bostadspolitiken på 90-talet.

Vi ersatte den inte med nåt nytt.

Andra länder som aldrig byggde upp-

-den statligt finansierade bostadsmarknaden-

-hittade lösningar inom en-

-marknadsstyrd bostadsmarknad.

Man byggde system för att stötta hushållen-

-på den ägda marknaden.

Eller så byggde man en hyresmarknad-

-med helt andra inslag än den svenska.

Det vi i Sverige kallar "social housing".

Man har aldrig valt väg i Sverige.

Det är dags att göra det.

Jag är inte anhängare av social housing-

-och att byta hyresmarknad på det sättet.

Jag konstaterar bara följande:

Om man stänger den ägda marknaden-

-för nästa generation-

-måste man hjälpa den in på hyresmarknaden.

Då måste det göras reformer där.

Det har John varit inne på.

Då måste man dela hyresmarknaden-

-så att ena sidan har marknadshyror.

Och i andra delen en subventionerade hyror-

-och lägenheter fördelas efter behov.

Men det finns inget stöd för.

Svensk politik tar inte till såna lösningar.

Då finns det bara ett alternativ.

Norge har skapat en social ägarmarknad-

-med bosparande, startlån, egenkapitaltillskott.

Och det finns andra inslag.

Norsk bostadspolitik är ett under-

-av effektivitet och social hänsyn-

-jämfört med den svenska.

Nu jobbar du för ett norskt företag.

Det med Norge är ett intressant exempel.

John, håller du med-

-ur makroekonomisk synpunkt?

Är det inte ett problem i Stockholm-

-att vi har en ekonomi som går jättebra-

-och företagen vill anställa-

-men de unga har inte någonstans att bo.

Det är ett jättestort problem.

Det absurda är att det inte är så dyrt-

-att bo i Stockholm idag.

När jag kom till Stockholm för 25 år sen-

-fick man lägga halva lönen på boendet.

Det behöver man inte idag.

Men man stängs ute.

Och du, Lennart, tillsammans med-

-en partikollega...

Du är ju socialdemokrat.

Stefan Attefall, tidigare bostadsminister.

Ni gav förslag på att lösa politiska låsningar-

-i somras under Almedalsveckan.

Kortfattat, vad har du fått för feedback-

-från politiker?

Du syftar på Attefalls blåröda valmanifest.

Vi kan göra om det till en blåröd vägkarta.

Det har sin poäng att folk från båda blocken-

-gör ett arbete ihop.

Det tog inte lång tid, det tog två dagar.

Jag tror inte ditt program tog lång tid heller.

Det är inte "rocket science".

Du måste våga attackera politiska lösningar.

Sen behövs en helhetssyn.

Politiken måste reda ut tre saker.

Ett: Hur får man bostadsmarknaden att funka?

Du är inne på det med rörlighet-

-i det ägda och hyrda beståndet.

Den frågan måste lösas.

Då måste du in i skattesystemet.

Du måste veta hur bostäder ska finansieras.

Det är en finansieringsbransch.

Om vi ska bygga 500 000 bostäder till 2025-

-krävs det 2 000 miljarder i finansiering.

Investeringsbidragen är ett tomtebloss-

-för att lösa det problemet.

Med pensionspengar...

Det kan man tänka sig.

Men det krävs en ekonomisk analys-

-av bostadsbyggandet som saknas idag.

Den tredje punkten var John inne på.

Hur ska du lösa bostadsefterfrågan-

-för unga förstagångsköpare?

Det är märkligt för ett välfärdsland-

-med välutbyggda sociala system-

-att ha helt tomt i påsen för den gruppen.

Ur ett generationspolitiskt perspektiv-

-är det märkligt att politiken är så passiv-

-när det gäller unga och förstagångsköpare.

John? Kommentarer?

Det är sorgligt att se-

-att ungas röst inte kommer fram.

Det är väldigt mycket som fokuseras-

-på intresset hos såna som mig.

Jag ska inte behöva betala fastighetsskatt-

-för det kan drabba min balansräkning.

Såna som jag får jättemycket-

-för den typen av intresse.

Men ungas behov-

-av att komma in på marknaden och bo-

-för att kunna jobba i Stockholm hörs inte.

Det måste vara så att politiska de partierna-

-säger att det är en avvägning vi måste göra.

Vi måste gå åt det här hållet nu.

Jag har ett visst hopp om att man kan det.

Jag tror man inser problemen på båda sidorna-

-om blockgränsen.

Men det finns en ängslighet-

-att utmana vissa intressen-

-som kanske inte skulle tjäna på det.

Eller, inte i det korta perspektivet.

Jag tror att det som är bra-

-för ungdomars etablering-

-så de kan bo och jobba i Stockholm-

-det är bra för alla på sikt.

Det krävs nån som vågar säga det.

I tillägg rekommenderar man fel medicin.

Man säger att unga som ska bilda familj-

-ska sätta sig i en hyresrätt. Det är dyrast.

Det kostar 30%-50% mer i en ny hyresrätt-

-än i en villa eller bostadsrätt.

Det blir ett märkligt recept för resurssvaga.

Vi behöver hyreslägenheter för studenter-

-för äldre och de som snabbt behöver boende.

Men då ska de nya hyresrätterna vara dyra.

Då får du hög omsättning i beståndet.

Det är politiskt förbjudet att säga det.

Men du ska ha en idé-

-om hur du ska till den ägda marknaden.

Då måste du ha den här typen av system-

-som John pekar på.

Vad det här smälter ner till är att-

-bostadsdebatten saknar helhetssyn.

Men jag ser några ljuspunkter i mörkret.

Några ekonomisk-politiska talespersoner-

-framförallt på allianssidan-

-intresserar sig för problemen.

De börjar göra den analys John gör här.

Lite hopp har jag trots allt.

Media och myndigheterna-

-har blockerat en förnuftig diskussion-

-kring de här frågorna.

Hur har media blockerat det?

Man har köpt en analys.

Man har köpt hushållens skuldsättning-

-och beskrivningen av problemet okritiskt.

Det är obegripligt hur det kan vara ett problem-

-att ett par i 30-årsåldern med 35-

-yrkesverksamma år framför sig...

Att det är ett problem att de tar lån.

Det kan det inte vara.

Man jämför, när det gäller hushållens skulder...

Man beaktar inte Sveriges stora ägarmarknad.

Det gör de aggregerade skulderna högre.

Man beaktar inte vårt välfärdssystem.

Vi får mycket mer välfärd efter skatt-

-för vi har höga skatter och social försäkring.

Det måste tyska hushåll spara till.

Jämförelserna i diskussionen är dåliga-

-och analysen är svag.

Men tyvärr utgår debatten från det.

Intressant. Det här kan man prata om länge.

För att sammanfatta diskussionen lite:

Om jag har förstått rätt-

-så ser situationen dyster ut för byggandet.

Du är lite frustrerad över avsaknaden av-

-finansiering och politiska lösningar-

-för att låsa upp situationen vi är i.

Du tycker att förutom-

-det kommersiella företagstänket som ni har-

-att det är ett samhällsproblem-

-att nybyggnationen har avstannat-

-när vi har en bostadskris, eller i alla fall...

...går väldigt mycket långsammare-

-än vad den skulle behöva.

John, du har pratat lite om-

-problemen med finansiering-

-och kraven som ställs där.

Vi behöver en reform och titta på hur-

-vi bättre kan finansiera bostadsbyggande.

Men också pratat lite om ekonomiska problem-

-som detta orsakar för hela ekonomin.

Har du nån slutkommentar på-

-hur vi ser på bostadsmarknaden just nu?

Är du positiv till att nåt kommer att hända?

Den svenska ekonomin är annars bra.

Jag pratar med politiker och man börjar inse-

-att det här kan inte fortsätta.

Det här är en av de allra viktigaste frågorna-

-för att få långsiktig tillväxt i ekonomin-

-med juste fördelning mellan generationerna.

Jag tror att man inser detta.

Nu har det varit lite ängsligt-

-och man bevakar varje röst inför valet.

Men kanske det kan släppa-

-om vi får en fungerande regering.

Jag tror inte att det en nackdel-

-med en lite svagare regering-

-som får förhandla i en bredare grupp.

Jag tror inte att det är kört.

Lennart? Nån slutkommentar från dig?

Vad ska bostadsköpare som lyssnar-

-och är oroliga... Vågar man köpa nybyggt?

Vad kommer att hända med bostadspriserna?

Nåt som de ska ta med sig?

Jag blir nog inte populär på säljavdelningen.

Utnyttja det faktum att det är ett överutbud.

Förhandla med företagen.

De som gick in-

-i Hammarby Sjöstad 2001 gjorde bra affärer.

De som förhandlar nu gör bra affärer.

Men skaffa en bostad du behöver långsiktigt.

Det är inget spekulationsobjekt så.

Det är en nyttoprodukt.

Sök den bostad du behöver.

Det är köparnas marknad nu.

Det är det ett år till.

Sen kommer situationen att förändras-

-för det kommer att byggas mindre-

-framförallt i storstäderna.

Det är ett samhällsekonomiskt problem-

-men konsumenten kan shoppa runt i butiken.

Bra. Tack så mycket för att ni kom hit idag.

Tack.

Vi ses nästa vecka i "Kvadrat".

Då blir det praktiska tips om köp-

och försäljning av bostadsrätter och villor.

Är det nåt ni vill att vi tar upp?

Mejla oss på kvadrat@efn.se. Tack.

En kraftig inbromsning i försäljningen av nyproducerade lägenheter och ungas problem att komma in på bostadsmarknaden. Det diskuterar Veidekkes kommersiella direktör Lennart Weiss och John Hassler, professor på Stockholms universitet, i bostadspodden Kvadrat.

Lennart Weiss säger att branschsiffror på försäljningen av nyproduktion av bostadsrätter i Stockholm och Mälardalen visar att tappet är 75 % jämfört med i fjol. Weiss kallar det för ”en kollaps”.

Byggloven för nya lägenhetsprojekt i regionen har samtidigt minskat med 63 %, enligt Weiss.

”Inbromsningen tar nu också fart ute i landet, anmärkningsvärt också på byggnationen av hyresrätter. Det beror på att de nyproducerade hyresrätter som kommer ut på marknaden är väldigt dyra. Det finns få konsumenter som vill hyra på de nivåerna och i vissa städer blir lägenheterna stående tomma”, säger Lennart Weiss.
”Nästa fastighetskris kommer inte komma bland bostadsrätter utan bland kommersiella fastigheter, specifikt köpcentrum och hyresrätter”, fortsätter han.

Lennart Weiss spår att vi har ett år kvar med prisjusteringar nedåt för nyproducerade bostäder.
”Nu kan man förhandla om priserna som konsument, det är vi väldigt öppna med. Det kommer att vara köparens marknad i ett år till” säger Lennart Weiss.

 

”Ungas röst kommer inte fram i bostadsdebatten”

John Hassler är orolig för hur nästa generation ska komma in på bostadsmarknaden.

”Det är en av de absolut viktigaste frågorna för att skapa fundament för en bra långsiktig tillväxt i ekonomin”, säger John Hassler.

”Det är sorgligt att se att ungas röst inte kommer fram i debatten”, fortsätter han.

Bland de största problemen, tycker Hassler, är att det är svårt för unga att låna pengar till en bostad.

”Självklart ska bankerna göra en kreditprövning. Men även folk som egentligen har möjlighet att finansiera sitt boende stängs ute från finansmarknaden. Och det är i grund och botten finansinspektionen som ligger bakom det här.”

I Norge hjälper staten unga att komma in på bostadsmarknaden genom subventioner och andra stimulansprogram. Lennart Weiss, kommersiell direktör på det norska byggföretaget Veidekke, anser att Sverige sticker ut med sina höga trösklar för att finansiera ett bostadsköp.

”Dessutom rekommenderar man fel medicin när man säger att unga ska bo i en hyresrätt. Det är den absolut dyraste bostadsformen”, säger Weiss.

Men det finns lösningar. I detta avsnitt av Kvadrat diskuteras några av dem.

Programledare: Joakim Båge.

 

 

  • 1:44

    "Tar hem vinsten efter lång uppgång"

    Under oktober månad svajade börsen och många fondsparare valde bort aktiefonder till förmån för räntefonder och andra alternativ. Gustav Sjöholm från Fondbolagens förening menar att det handlar om en ombalansering i portföljerna.

  • Aptitlig avkastning i restaurangaktier21:35

    Aptitlig avkastning i restaurangaktier

    Nicklas Andersson och Albin Kjellberg dyker ner i en buffé av restauranger, snabbmat och kaféer. Trender, avkastning och nyckeltal gås igenom med hjälp av åtta...

  • Snart blir det dyrare att bo – här är råden22:13

    Snart blir det dyrare att bo – här är råden

    Stillastående priser för oktober månad – det visar den senaste rapporten från Mäklarstatistik. Samtidigt indikerar Handelsbankens färska konjunkturrapport att vi från nästa år är på väg in i en bred konjunkturavmattning. Hur ska man agera på en sådan marknad om man går i bostadsbytartankar?

  • Byggdirektör: ”Kollaps för nyproduktion38:50

    Byggdirektör: ”Kollaps för nyproduktion"

    En kraftig inbromsning i försäljningen av nyproducerade lägenheter och ungas problem att komma in på bostadsmarknaden. Det diskuterar Veidekkes kommersiella direktör Lennart Weiss och John Hassler, professor på Stockholms universitet, i bostadspodden Kvadrat.

  • Högre boendekostnader att vänta1:21

    Högre boendekostnader att vänta

    Riksbanken har indikerat att styrräntan höjs i december eller februari. Det innebär med stor sannolikhet att bolåneräntorna också är på väg upp. Hur skulle du...

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -1.2%
NASDAQ-100 -0.6%
NASDAQ Composite -0.7%

Vinnare & förlorare

THQ Nordic 14%
Swedish Orphan Biovi… 7.6%
Hansa Medical 7.3%
Lifco -2.8%
Ericsson -4.2%
Alfa Laval -4.3%
Uppdaterad ons 17:35
Fördröjning 15 min