Bostäderna 2016 – ”Ett svek från politikerna”

Det har varit ett spännande privatekonomiskt år.

Amorteringskravet infördes–

–Brexit och USA-valet skapade osäkerhet för småspararna–

–en stor skandal i pensionssystemet uppdagades–

–bara för att nämna en del.

Vad kan vi dra för lärdomar av årets händelser–

–och vad har vi att vänta av nästa år?

Annika, Kaj och Ylva, varmt välkomna hit.

Vi börjar med att summera 2016.

Det var ofta ett yrvaket uppvaknande. "Vad hände nu?"

Och ett ifrågasättande av tidigare sanningar.

En stark aktiemarknad trots jobbig inledning på året–

–och mycket osäkerhet under resten av året.

En mycket märklig räntesituation–

–som ställer till problem för våra pensionspengar.

Spännande. Många olika varianter.

Bostadsmarknaden är ett av 2016 års mest händelserika områden.

Året började med att regeringen drog igång samtal–

–mellan bostadsmarknadens parter–

–för att komma till rätta med krisen. Så här lät det då:

Regeringen är beredd att vidta åtgärder för att få upp bostadsbyggandet.

Vi tror att det kan skapas mer långsiktighet i byggandet–

–om vi kan komma överens lite bredare.

Men det kunde de alltså inte. Samtalen havererade.

Det blev en hel de turbulens när bostadsminister Kaplan–

–avgick mitt i alltihop.

Annika, vad hade du hoppats på av samtalen?

En bred parlamentarisk uppgörelse–

–som gav tydliga spelregler över valen.

Det behövs för bostadsmarknaden. Byggande planeras–

–och byggs under många år.

Då kan man inte ha tvära kast.

Det gäller skattepolitiken, vid köp och försäljning.

Det gäller byggregler, markanvisningar–

–en hel lång rad saker som de skulle kunna betat av.

Jag ser inte så stora politiska skillnader.

Det är för mycket prestige och för lite vilja–

–att ge avkall i några hjärtefrågor.

Kommer man att dra igång nya samtal? – Ylva?

Båda sidor säger att de har räckt ut en hand–

–och bjudit in till samtal.

Men det ligger prestige i det här.

Ingen vill vara den som kommer till den andra–

–utan vill bjuda in.

Det behövs verkligen en bred uppgörelse.

Ett mindre parti kanske kommer med en förlösande lösning.

Det behövs.

Priset är högt för att inte komma överens.

Det är ett jättestort problem för unga hushåll.

Det är ett svek av politikerna att inte ta tag i frågan.

Det man gjort gynnar de som är inne på bostadsmarknaden–

–och gör det ännu svårare att komma in.

De unga får betala.

Årets stora nyhet var att amorteringskravet infördes.

Ett måste enligt Finansinspektionen–

–som försökt få igenom kravet tidigare.

Vi bygger risker i svensk samhällsekonomi. Skulderna ökar mycket mer än inkomsterna.

Därför måste vi lägga in bromsar i systemet.

Det har gått ett halvår sen amorteringskravet infördes.

Vad har hänt med bostadspriserna?

Det har kommit ut färre bostäder på marknaden.

Det var inte det som skulle ske.

Vi behöver få äldre att lämna för stora villor–

–så att barnfamiljer kan komma dit.

Och att äldre får bra, funktionella bostäder–

–som de kan åldras i på ett bra sätt.

Det har blivit tufft för de som kommer in som nyköpare.

Finansinspektionen pratar om problemet–

–med att skulderna är så stora. Ja, i kronor.

Men tittar vi på hushållens skuldkostnader–

–så är ökningen av blankolån långt mer oroande.

Det är ofta de som leder till Kronofogden.

Hur bra sparform är det att amortera?

Den positiva faktorn i det här–

–är att vi får igång amorteringstänk i det hela.

I takt med att man måste amortera–

–vilket alla inte gjort fullt ut–

–så kan det slå en del på sparandet också.

Det är klokt att amortera–

–och ännu klokare att amortera på lån med höga räntor.

Det kan till och med vara bundna lån–

–som man nu kan börja amortera på istället för–

–att ha pengarna på ett konto med 0 i avkastning.

Vi behöver en amorteringskultur–

–för att inte skena i lågräntemiljön.

Och passa på nu när räntorna är låga.

Jag är för sparande, men det är klokt att amortera.

Sparandet har ju också ökat.

Det ökar mycket på lågräntealternativ.

Vi ser inga dramatiska uppgångar i fondsparandet.

Vi är inne i en lågräntemiljö.

Vad händer om räntorna går upp?

Som hushåll med lån måste man vara beredd på–

–att räntorna kan stiga mer så småningom.

När räntorna stiger beror det på att inflationen är högre.

Inflation är låntagarens bästa vän.

Det är bra med inflation för en låntagare–

–även om man inte vill ha för mycket.

Men en låntagare bör fundera över–

–att passa på att amortera extra–

–om man inte omfattas av det nya amorteringskravet.

Man kanske kan dra ner på sparutrymmet–

–istället för att dra ner på amorteringen–

–så att man kan balansera utgifterna på ett annat sätt.

Man kan minska amorteringen om ränteutgiften ökar.

Ytterligare en åtgärd som diskuterats–

–är att införa ett skuldkvotstak–

–där inkomsten reglerar hur mycket man får låna.

Hur kan det påverka unga som vill köpa bostad?

De som är mest drabbade är unga hushåll–

–som ska flytta till storstäderna. Skenande bostadspriser– –gör det svårare för unga att flytta till storstäder.

Åtgärderna är till för att skapa lugn på bostadsmarknaden–

–och därmed öka möjligheten för unga att flytta in.

Men det kan slå mot vissa hushåll.

Det är en del av regleringens effekter.

Hur mycket kan ett skuldkvotstak påverka unga?

Det kan påverka en del. Det är redan ganska hög höjd–

–i en kreditprövning.

Men ta ett par där båda har 30 000 kronor i lön båda två–

–kan idag kanske låna bortåt 4 miljoner–

–så kan det bli 1 miljon mindre med de nya kraven.

Men det här är storstadsfenomen.

Lönerna i storstäderna matchar inte bostadspriserna.

Så det är större problem för dem som söker bostad där.

Skuldkvotstaket kan hindra planeringen för ålderdomen.

Ett sätt är att ha lite större bostad och hyra ut.

Vill man låna lite mer till ett objekt–

–som man kan göra en minilägenhet i, så vill man kunna köpa den.

Skuldkvotstaket kan hindra en sån planering.

Vi kommer nog att få mycket mer andrahandsuthyrningar.

Det är ett sätt för de unga att få bostäder.

Det finns nackdelar med taket också.

Men som ungt hushåll måste man tänka om lite grand.

Man kanske måste ha en bostad längre ifrån centrum–

–en lite mindre bostad eller i en helt annan ort.

Det finns en hel del frågor att ställa sig som ung.

Hur ska man göra för att få ihop till kontantinsatsen?

Man måste få ihop 150 000 per miljon.

Det är lättare sagt än gjort.

Man får börja spara i tid eller ha generösa föräldrar–

–som kan hjälpa till genom att låna på befintlig bostad.

I storstadsregionerna är det rejäla slantar som ska in–

–för att man över huvud taget ska kunna få lån.

Det krävs att börja i tid.

Samtidigt är skuldkvotstaket redan infört hos bankerna.

Hur stor effekt kan det få?

Det finns ändå en viss flexibilitet.

De kan bedöma varför och hur man ska låna.

Man kan styra lite bättre själv–

–även om konsumentkreditlagen är väldigt strikt på–

–att man ska ha betalningsförmåga för det lån man tar–

–inte att panten är värd jättemycket.

Det är synd att reglera för hårt.

Det är inte de som sitter tryggt som först drabbas.

Det är ett problem att man åtgärder symtom–

–och inte orsaken – bostadsbristen.

Vi fortsätter med en bostadsfråga till.

I höstbudgeten presenterades ett förslag om slopad–

–uppskovstak för vinst vid försäljning av bostad.

Här är tanken att fler, framför allt äldre–

–ska kunna flytta till ett mindre boende.

Vi har det som ett fönster under fyra år för att få upp rörligheten.

Kommer det att få igång flyttkarusellen?

Nej.

Nej. Det är bara att man får låna dyrt av staten.

Det är absurt att uppskovsskatten är fix–

–oavsett vilken räntemarknad vi lever i.

Idag är uppskovet väldigt dyrt. Det motsvarar–

–en bolåneränta på 3,25.

Vi vet att marknaden ligger på hälften.

Det blir människor som är desperata som utnyttjar det här–

–inte de som planerar sin ekonomi väl.

Hur bra avkastning har bostaden som investering gett?

Jättebra avkastning–

–men det är inte så lätt att realisera.

Om bostaden säljs måste man köpa nåt annat.

Om man inte ska flytta från landet eller köpa ett tält.

Den andra delen har hängt med hela tiden.

Man har inte haft så stor glädje av det–

–så länge man vill bo likadant eller större.

Byter man ner sig är det trevligt att realisera vinst.

Det är inte som på aktiemarknaden–

–där man kan ligga likvid och kliva in när det fallit.

Så enkelt är det inte på bostadsmarknaden.

Vad säger ni om värderingarna?

Bostadspriserna. Ser vi en bubbla?

Vid bubblor brukar det ha varit en stark skuldökning–

–för de flesta hushåll. En sån bild finns här i Sverige–

–och man kan vara orolig för att priset kan sjunka kraftigt.

Priserna har stigit otroligt mycket.

I Storstockholm är det en fördubbling på tio år.

Och i hela landet har det ökat 70 %.

Den fråga man borde ställa sig är:

Om priserna faller kraftigt vad händer då med min ekonomi?

Det är ointressant om det är en bubbla eller inte–

–utan hur man klarar sig om priserna faller.

Nu är det också den största urbaniseringen på årtionden.

Det är en enorm inflyttning till storstäder och universitetsorter.

När efterfrågan ökar, ökar priset.

Det är kanske...

I förhållande till utbud och efterfrågan–

–så kan man nog dra rätt raka kurvor just nu.

När det däremot följer med på mer känsliga orter–

–där det finns en arbetsgivare och konjunkturen slår hårt–

–på priserna, ser jag större bubbelrisk än i storstäderna.

2016 började med en turbulent börs.

Men det var inte bara i början av året som spararna drabbades av börsoro.

Samtidigt som många förberedde sillbuffén–

–för midsommarafton, röstade britterna–

–för ett utträde ur EU.

Först ska vi göra en analys av vad det innebär.

Det är framför allt allvarligt för Storbritannien.

Sverige måste nu vara aktiva i förhandlingarna.

Vi måste ha en fortsatt god relation med Storbritannien.

Det är viktigt för jobben–

–inte minst skogsnäringen och jobben på landsbygden.

Många blev överraskade av beskedet.

Då brukar marknaden reagera med en viss oro.

Vi kan nog få se en del turbulens framför oss.

Ylva, många sålde av sina aktiefonder inför det här.

Hur förhastat var det?

Det är ett problem om det är förhastat.

När man spar i aktiefonder och aktier–

–så är det långsiktigt och man bör ha ett mål–

–för när man ska ta hem en värdestegring.

Vi är kanske lite dåliga på att göra slag i saken–

–och sälja när det har gått bra.

Att reagera på händelser så här är sällan en bra idé.

Har man kanske fel viktning mellan aktier och räntor–

–eftersom man reagerar förhastat.

Det är bra att ha en strategi för sitt sparande.

Och hålla fast vid den.

Vad tänker ni?

Det är konstigt att det blir den typen av reaktioner–

–för aktiesparandet är långsiktigt.

Man ska bestämma sig för att oavsett vad som händer...

Man kände till omröstningen och det kunde bli två utfall.

Då borde man tänkt att pengarna skulle ligga länge.

Eller så är man spekulativ och handlar ofta på börsen.

Då kan det vara intressant även om det rör sig om timmar.

Det fanns nog en del som också gjorde bra affärer.

Det gick ner kraftigt för att sen gå upp kraftigt.

Oerhört svårt att tajma det, dock.

Det är därför man bör ha en mer långsiktig strategi.

I alla fall som småsparare. Man går in stegvis–

–och ur stegvis. Man bestämmer vilken nivå det räcker på–

–och tar hem vinsterna.

Man sa ta ut i god tid innan pengarna ska användas.

Det kan ha gått åt andra hållet–

–och då är det kraftigt ner på kontot. Inte så kul–

–om man står inför att göra nåt för pengarna.

Stegvis in, stegvis ut och långsiktighet för de flesta.

Från en politisk världshändelse som påverkade spararna–

–till en annan – presidentvalet i USA.

Till alla republikaner, demokrater och oberoende–

–det är dags för oss att enas som ett folk.

Jag vet hur besvikna ni är. Jag känner likadant.

Jag hoppas att alla amerikaner får uppleva honom som en framgångsrik president.

Nu gäller det att se framåt–

–och se hur Trump kan använda sin presidentroll–

–för att få konstruktiva relationer med resten av världen.

Många känner nog att det var ett oväntat resultat.

Många känner också osäkerhet inför resultatet.

Vi märker det hos enskilda människor och på marknaden.

Kaj, Brexitchocken varade bara en dag–

–sen blev det en riktigt bra börssommar.

Trumpchocken varade bara ett par timmar.

Sen dess har aktiesparandet gått rätt bra.

Spelar politiska händelser en liten roll numera?

Det spelar roll om det får betydelse för ekonomin.

Vi har nog inte sett det sista av Brexit.

Blir förhandlingarna stökiga–

–så får vi nog se en hel del marknadsreaktioner.

Sista ordet är absolut inte sagt.

Trump har haft lite mjukare profil efter segern.

Men om han ska köra en finanspolitik–

–med satsningar på infrastruktur och skattesänkningar–

–så är det positivt för marknaden.

Men vi har inte sett det än. Blir det stökigt kring annat–

–så får vi nog höra att det är på grund av Trump–

–eller Brexit, om vi ser reaktioner på marknaden.

Vi ska inte ropa hej än.

Så politiska händelser har effekt.

Sen beror det på vilket perspektiv man har på händelserna.

Om man vill jobba med snabba affärer–

–har det varit väldigt roligt under den här tiden.

Men om Trump pumpar ut en massa pengar–

–och det blir tvärnit i budgeten–

–eller att det händer nånting annat–

–är det väldigt riskfyllt.

Ur det långa perspektivet och slänga sig hit och dit i politiken–

–brukar inte vara så bra för vanliga sparare.

Vi får väl se vad som händer.

Det finns mer som gör 2017 lite läskigt.

Den europeiska bankmarknaden...

Det är val i Frankrike och Tyskland.

Det kommer nog hoppa och skutta en hel del 2017.

Det är verkligen så att tiden får utvisa–

–vad som blir av och vad som händer efter Brexit.

Osäkerhet är något marknaden inte gillar.

Vi får inte glömma bort att tittar vi från 2000–

–så har vi upplevt en otrolig it-krasch–

–en utav de mest dramatiska finanskrascherna nånsin–

–och stora problem i Europa med Sydeuropakris.

Nuvarande politiska händelser kan stöka till det–

–men vi har redan upplevt dramatiska saker–

–och börsen har fortsatt gå starkt. Det handlar om–

–hur våra företag går och hur tillväxten i världen är.

Till syvende och sist är det det som skapar avkastning.

Vi har också sett välståndsökningar över hela klotet.

Inte för alla, men i snitt har standarden höjts–

–under de senaste tio åren ganska kraftigt.

Trump tillträder först i januari.

Är det redan inprisat för 2017?

Det är inprisat utifrån vad han har sagt till dags dato.

Det händer säkert en del tills han kliver in i matchen.

Vad som händer därefter med alla beslut i kongressen.

Inprisat eller inte...? Utifrån vad han hittills har sagt–

–är det inprisat. Vad han säger i morgon vet vi inte.

Vad har ni för tips till småsparare?

I och med att kronan är undervärderad mot dollarn–

–så ska man vara vaksam om man har pengar i USA-fonder.

Vi har tjänat på det. 10 % av uppgången är valutastyrd.

Det kan bli backlash på det även om USA:s ekonomi går bra.

Lite valutavarning, skulle jag säga.

Svenska aktiefonder är egentligen globalfonder–

–för det är så många världsomspännande företag på börsen.

Det gör att man inte behöver gå över ån efter vatten.

Här har vi bra tillväxt.

Om kronan börjar... Blir Norden lite hett–

–så kan det bli lite bättre.

Jag är inte lika säker på att kronan stärks mot dollarn.

De aviserade räntehöjningarna i USA under 2017–

–och som redan påbörjats, kan bidra till att dollarn stärks.

Till att börja med i alla fall.

Om satsningarna genomförs–

–så borde de gynna det amerikanska näringslivet.

Jag är inte alls så negativ till den amerikanska börsen.

Det är bra att det finns olika sätt att se på det.

Det kan bero på om man är inne eller ska gå in.

Men man ska fundera över hur de långa räntorna påverkas–

–och att man är försiktig med långa räntefonder.

Man kanske till och med behöver gå ur dem man har.

Där ligger nog den största faran.

Det är ett otroligt viktigt budskap.

Långräntefonder...

...kan ge negativ avkastning.

Men det har vi nästan aldrig upplevt. 1994 och 1999–

–som vi hade negativ avkastning på obligationsfonder.

De flesta har inte får uppleva det. När det sker–

–kommer många att undra vad det var som hände.

Varför får man negativ avkastning på en icke aktierelaterad placering?

Där är det viktigt att inte titta på historisk avkastning.

Det har sett bra ut när ränteläget har varit sjunkande.

Då har obligationsfonder varit bra att ha.

Om man resonerar: "De här har gått bra, dem ska jag spara i"–

–är man illa ute.

Mycket viktigt att tänka på.

2016 var året då det privata pensionssparandet–

–slopades helt.

Men det var inte självklart att sluta sätta in pengar.

Så här lät det från Pensionsmyndigheten–

–innan avdragsrätten togs bort:

Det handlar om att folk får betala dubbel skatt–

–på sina sparpengar och det helt i onödan.

Det kan handla om flera tusentals kronor. Det är viktigt att ta tag i före årsskiftet.

Kaj, hur pensionssparar man bäst utan avdragsrätt?

Man har möjlighet via investeringssparkonto–

–och via en kapitalförsäkring med premiebefrielse och utbetalningsplan.

Det viktigaste av allt är att man sparar–

–och inte är låst av det som tidigare var avdragsgillt.

Man bör nog tänka i lite större summor–

–för att bli nöjd med den framtida pensionen.

Vad är bäst investeringssparkonto (ISK) eller kapitalförsäkring?

ISK är billigast och enklast.

Kapitalförsäkring kan vara bra när man spar åt nån annan.

Åt ett barnbarn, om man tycker att 18 år är för tidigt–

–så kan man skriva in det i kapitalförsäkringen. Viktigt–

–att jämföra olika bankers kapitalförsäkringar.

Det är viktigt att man sparar.

Att man sparar på ett ISK–

–eller i en kapitalförsäkring och skiljer det från annat sparande–

–och väljer en bra struktur på det man sparar i.

Och att man funderar på vad man fyller det med.

ISK och kapitalförsäkring är bara ett skal.

Man kan ha fonder, aktier eller annat i de här skalen.

Nästa steg är att fundera på hur man får bra avkastning.

Där måste man våga. Det är en årlig liten skatt på allt.

Har man det i korta räntefonder eller kontanter är det en förlustaffär.

Man måste ta lite mer risk.

Det är bra att göra det är ett långsiktigt sparande.

För 2017 ligger nivån på 1,25.

Om man inte förväntar sig högre avkastning än så–

–ska man inte ha ett ISK och verkligen inte–

–en kapitalförsäkring, där kan finnas fler kostnader.

En bra tumregel.

Vissa kan fortfarande spara med avdragsrätt.

Det är de som inte har tjänstepension via jobbet–

–och företagare.

Vilken är den smartaste strategin för småföretagare?

Det är viktigt att ha ett sparande–

–som tjänstepensionen normalt står för.

Som egenföretagare är det viktigt att först ta ut lön–

–så att man når högsta pensionsgrundande inkomst för allmän pension.

Det är tokigt att spara avdragsgillt–

–och dra ner på inkomsten–

–så att man tappar avsättning till den allmänna pensionen.

Om man har högre inkomster kan man spara avdragsgillt–

–privat, eller ta utdelning och spara på ISK eller i kapitalförsäkring.

Man har också möjlighet att löneväxla eller spara i direktpension–

–som erbjuder stor valfrihet i hur pengarna tas ut.

Det finns alternativ som egenföretagare.

Men se till att ta ut lön i första hand.

Man bör sätta sig in i det. Många vill ha ens pengar–

–när man är småföretagare. Det finns många dyra lösningar.

Man tjänar på att lägga lite arbetstid på pensionstänk.

Det är värt mycket pengar idag.

Det finns en risk med–

–att vara försiktig med att ta ut lön när man startar.

Då sänker man den allmänna pensionen.

Det är lite farligt.

Och andra socialförsäkringar. Man får inte full sjukpenning–

–föräldrapenning eller a-kassa.

Det kan ju hända nåt med företaget. Det är en risk att driva företag.

En rolig risk.

Då är det bra om landets politik stöttar småföretag.

Nu höjer man en del skatter för småföretagare–

–som förändrar situationen. Där finns det mycket att göra.

En stor nyhet gällande våra pensioner var–

–att den senaste premiepensionsutredningen presenterades.

Ett förslag gick ut på att pensionsspararna ska bli mer aktiva.

Pensionsspararna ska vart sjunde år kunna välja–

–om han eller hon vill behålla sina nuvarande fonder–

–eller byta fonder.

Jag säger varken ja eller nej, nu går det ut på remiss.

Det blir intressant att ta del av remissynpunkterna.

Annika, AP7 har gett soffliggarna bättre avkastning–

–än vad många som gjort aktiva val har fått.

Är det viktigt att vara aktiv med så här långsiktigt sparande?

Det behöver man inte. AP7 är ett bra alternativ.

Hävstången är sänkt.

Den är inte lika riskfylld vid en börsnedgång.

Men det är roligt. Det är kul att se fonderna växa.

Det finns många bra fonder på fondtorget.

I och med rabattsystemet...

Där kan man satsa i en dyr fond till en vettig kostnad.

Jag tycker att det är kul att vara aktiv–

–med pensionspengarna.

Men man behöver inte vara det.

Ibland kan man behöva en knuff. Om man valde tokigt från början–

–och inte har gjort nåt. Då kan en påminnelse vara bra.

Det jag vänder mig emot i förslaget–

–är att om man inte gör nåt när man blir påmind–

–så ska pengarna flyttas in AP7 Såfa.

Då inkräktar man för mycket på ägandet.

Det är negativ avtalsbindning och liknande.

Där tror jag det kommer reaktioner på remissvaren.

Vad säger ni?

Remissvaren kommer kanske att såga den delen i det hela.

Det har varit en del diskussioner redan.

Däremot att det skickas ut påminnelser–

–så att man ser över sitt val.

Många ligger säkert kvar med samma som från början–

–och har aldrig valt om.

Många gjorde ett aktivt val första gången–

–vi fick placera våra pengar.

Det behöver säkert ses över.

Bland de som gick in då –

–var det många som låg nära eller i pensionsåldern.

Där behöver avkastningen vara väldigt stor–

–för att det överhuvudtaget ska påverka–

–eftersom utbetalningen delas upp på så många år.

Men för de som har legat ett tag men har lång tid kvar.

Ligger man fel i 25-30 år framåt, så...

Man sparar inte fram till 65-årsdagen.

Fonderna töms successivt under återstoden av livet.

Är man 40 år och kvinna–

–så handlar det om en 50-årig placering.

Det är viktigt att ha i minnet när man funderar över det.

Man kan flytta över till den traditionella försäkringen.

Men gör man ingenting så fortsätter man med sina fonder.

Tydliggör hur det går för mina fonder–

–gentemot kollektivet. Får jag en uppmaning–

–att fonderna inte har gått så bra och att jag bör skifta till nåt bättre.

Problemet är att många inte ens öppnar kuvertet.

Och om man väl öppnar det förstår man inte vad som står.

Man har inte riktigt kolla på vad det innebär den dagen man går i pension.

Fundera över det som om det vore dina egna pengar.

Försök göra en bra placering utifrån de råd man kan få.

Men det vore klokt att få veta lite tydligare hur det går–

–och inte flytta över pengar till Såfa bara för att inget hörts på sju år.

En och annan har medvetet har lagt sig i en fond–

–och räknar med att den är bra på 40 år.

Man är aktivt passiv också.

Då ska man godkänna att man vill ha det så.

Man måste vara aktiv i att inte få det flyttat.

Det kan finnas en positiv tanke–

–med att man skulle göra en tvångsöverflyttning.

Det kan finnas de som behöver hjälp med–

–att hamna i nåt som hittills har varit ett bra alternativ.

Den kanske största pensionsskandalen genom tiderna–

–uppdagades när det visade sig att tio tusentals pensionssparare–

–lurats att investera i Falcon Funds.

Drygt 1 miljard kronor har gått förlorade.

Pensionsmyndigheten har både stoppat och polisanmält–

–Faclon Funds.

När vi vidtog den här åtgärden i juni–

–var det första gången vi agerade på det sättet.

Vi fick oroande uppgifter om att allt inte stod rätt till–

–i fonderna som Falcon Funds registrerat på vårt fondtorg.

Efter en utredning kunde vi konstatera–

–att de inte levde upp till våra krav på de fonder–

–som ska finnas med på fondtorget.

Det har fått stora konsekvenser för pensionsspararna.

Falcon är nu avregistrerat från deras fondkonton.

En hel del sparare har fått se sina fondvärden minska–

–med upp till nästan 60 %.

Hur säkerställer man att fonderna man väljer är seriösa?

Utgå från att det är dina pengar.

Skulle du sätta pengar i ett litet fondbolag på Malta?

Tveksamt.

Lägg pengarna hos den aktör du har förtroende för–

–och som har Finansinspektionen bakom sig.

Man kan tycka att myndigheten i sig borde ha bättre koll–

–på bolagen som tas in på fondtorgen.

Kan man som fondsparare vara lite extra aktiv?

Du kan läsa om allt. Hittar du inte information–

–ska du vara skeptisk direkt.

Men de bolag och fonder som är seriösa–

–kan du läsa hur mycket som helst om–

–bara genom att googla.

Är du osäker, så stoppa inte pengar hos de aktörerna.

Det var lagstiftningen som sa att alla fonder skulle godkännas–

–om de blivit godkända av andra länder finansinspektioner.

Pensionsmyndigheten kan inte avvisa nån fond bara för att den var registrerad på Malta.

Men för den enskilde placeraren...

...är det en varningssignal. Det är även varning för–

–om fonden bara verkar på premiepensionstorget–

–och om man inte känner igen namnet helt enkelt.

Man kan alltid prata med sin bank och med andra.

Det finns bra jämförelsesajter för fonder.

Där ser man hur länge de har hållit på–

–vad har de haft för rating under åren, vad placerar de i?

Det är lätt att skaffa sig information.

Fondspara.se är en bra sajt.

De som har blivit lurade att flytta över sitt sparande–

–i Falcon Funds. Vad kan de göra?

Just nu kan man inte gör nånting.

Man inväntar den rättsprocess som Pensionsmyndigheten har startat.

Det har kommit en del pengar som fördelats på pensionsspararna.

Men skulle det komma mer, vilket inte är så troligt–

–så ska det också fördelas.

2017 kommer säkert precis som 2016–

–ha en hel del privatekonomiska nyheter att bjuda på.

Vi börjar med räntorna. Riksbankschef Ingves–

–lämnade reporäntan oförändrad vid senaste räntebeskedet.

Vad betyder det för oss?

Egentligen inte så mycket.

Det är 3-månders boränta som påverkas av reporäntan.

Reporäntan är den ränta som bankerna betalar till Riksbanken när de lånar pengar där.

Det kommer inte att märkas så mycket.

Men på räntemarknaden, där man handlar med papper–

–går de långa räntorna upp.

Vi har redan har sett ett och annat bolåneföretag–

–som har börjat höja på 5- och 10-åriga.

Där kan vi få en diskussion om att binda eller inte–

–under 2017.

Jag tycke att det borde vara mer debatt–

–kring de väldigt höga räntorna på en del blankolån.

Det har kommit en del lagstiftning för snabblånen.

Men vi ska se att den lagstiftningen också fungerar–

–och att man tar snabblåneföretagen i örat när det behövs.

När kan vi vänta oss att räntorna går upp?

Det tredje kvartalet 2018.

Nånstans i de krokarna. Halvårsskiftet 2018.

Reporäntan?

Det har skjutits fram och skjutits fram.

Jag tror, med dina spekulationer om USA–

–så kan det komma tidigare. Första kvartalet 2018.

Vad bra, intressant. Vi får se vem som vann.

Var hittar man avkastning på sitt sparande nästa år?

Jag tror att aktiemarknaden kan skapa avkastning.

Det har till stor del att göra med att räntorna är låga.

Alternativen är relativt få.

Aktiemarknaden får in en hel del pengar den vägen.

Tittar man på enskilda aktiemarknader–

–ur ett kortsiktigt perspektiv–

–tror jag att det finns mer att hämta i tillväxtmarknader.

Jag tror att USA kan ha en helt okej utveckling.

Även vi i Norden kan ha en helt okej utveckling.

Däremot är jag inte lika positiv till Europa eller Japan.

Europa har fondsparare dragit öronen åt sig inför.

Det har varit tufft under många år i Europa–

–med kriser i Sydeuropa.

Det som framför allt har gjort att gemene man–

–inte har varit så sugen på Europa–

–är att man fått bättre avkastning på andra ställen.

Europa har inte stuckit ut i positiv mening på senare år.

Andra ställen har gett bättre avkastning.

Min favorit är Norden.

Man minskar valutariskerna–

–och sen har vi en fantastisk mix av företag–

–både råvaror och toppteknologi.

Olja och vindkraft. Allting finns i Norden.

Det är idealområdet. – Vad kul att du håller med mig.

Vad ska man tro om småbolag under nästa år?

Småbolag generellt...

Om vi nu har en god ekonomisk utveckling i Sverige–

–så gynnar det småbolagssektorn.

De stora svenska bolagen är mer globala–

–och struntar lite i Sverige för andra marknader.

Men småbolagssektorn mår bra när det går bra i Sverige.

Så resonerar man just nu i USA.

Det som har gått bäst efter Trump-valet–

–så har småbolagen gått starkast.

Om ekonomin kommer igång och BNP-tillväxten ökar–

–så gynnar det de inhemska bolagen.

Han har sagt att den egna ekonomin ska gynnas.

Och om han bygger upp de handelshinder han har talat om–

–gynnas inte de globala amerikanska företagen.

Om jag måste välja mellan stora och små bolag i Norden och USA–

–väljer jag småbolag.

Nya RUT-regler införs från årsskiftet igen.

Det kom ett utökat RUT-avdrag under 2016–

–vad händer nu, Ylva?

Från årsskiftet kan vi få RUT-avdrag på reparationer och underhåll av vitvaror.

Det gäller köket och tvättstugan.

Det gäller även för den som bor i hyresrätt–

–om man själv bekostar reparationer.

Det gäller inte för installation.

Det är en hållbarhetsfråga helt enkelt.

Är det nåt annat som kan påverka privatekonomin 2017?

På marknaden kommer det att hända jättemycket.

Det är val i Tyskland, Frankrike och Nederländerna.

Brexitförhandlingarna ska starta–

–Trump kliver in i sin roll.

Det händer supermycket spännande 2017.

Vi får inget problem att följa vad som händer på marknaden.

Mycket om hur kommunala sektorns och landstingens–

–ekonomi kommer att utvecklas.

Vad kommer att påverka kommunalskatterna–

–och även avgifterna inom välfärdssektorn?

Och hur gör man med frågan om vinster i välfärden?

Hur påverkas valfriheten?

Under 2016 har vi sett hur arbetslösheten har gått ner–

–kraftigt. Det är väldigt positivt.

Det största privatekonomiska lyftet–

–att gå från arbetslöshet till arbetsinkomst.

Samtidigt kommer nya grupper som har fått uppehållstillstånd–

–och ska ha jobb.

Väldigt mycket kommer att hända på arbetsmarknaden.

Här gäller det att Arbetsförmedlingen kommer igång–

–med alla saker man sagt sig vilja göra.

För den enskilde, som investering–

–ska man investera i sig själv.

Se till att man är anställningsbar.

Vidareutbildning. Har man ett slitigt jobb–

–försök byta till ett lättare jobb och orka jobba längre.

Att man som ung och ska välja utbildning–

–väljer nåt som ger jobb.

Det kommer att vara avgörande för den egna ekonomin.

Vi har en enorm strukturomvandling på arbetsmarknaden.

Jobb där det inte krävs utbildning blir allt färre.

Som ung måste man vara beredd på–

–att sälja sina tjänster.

Det går mot ett F-skattesedelsamhälle.

Man måste vara beredd på att stå på en bra bas–

–så att man kan sälja in sig själv–

–och även förstå vad det innebär att ha eget företag.

Förstå det privatekonomiska kring det.

Man måste vara duktig på att räkna.

Avslutningsvis: ert bästa tips inför det nya året?

Lev inte över dina tillgångar!

Och har du möjlighet investera i resor och roliga saker.

Att bara spara blir inte så roligt i slutänden.

Det var intressant från placeringsexperten.

Man får inte glömma att sparande handlar om att förverkliga drömmar.

Man har en bild av vad man vill göra.

Jag hoppas att många har sparat–

–och att 2017 blir ett år när många får förverkliga sin drömmar.

Vi har klimatproblem–

–och frågar oss vad som händer i USA.

Tänk hållbarhet nästa år.

Både i det lilla. Köp inte saker som du slänger–

–och fundera över hållbara placeringar.

Spar i hållbara bolag och fonder.

Det blir mer och mer diskussion kring det. Positivt.

Med det tackar jag er för i år.

Tack till alla er som har tittat på våra program.

Vi är tillbaka i januari. Gott nytt år!

Det hände mycket runt bostadsmarknaden 2016. Året började i förhoppningens tecken när regeringen drog igång samtal mellan bostadsmarknadens parter för att komma tillrätta med bostadskrisen.

Men samtalen havererade vilket var ett ”svek av politikerna”. Det är de privatekonomiska experterna Ylva Yngveson och Annika Creutzer och placeringsexperten Kaj Kärki överens om när de diskuterar bostadsmarknaden.

Årets stora bostadsnyhet var annars att amorteringskravet till slut infördes. Men även skuldkvotstak och slopade uppskov var på tapeten.

Programledare: Tina Halldén.

  • Så håller du sparångan uppe10:23

    Så håller du sparångan uppe

    Varför det är så svårt att ställa in hjärnan på att spara? Och vilken är den bästa lösningen på problemet? Stina Söderqvist, doktor i kognitiv neurovetenskap, reder ut.

  • Uppesittarkväll - Tema Akademi2:00:20

    Uppesittarkväll - Tema Akademi

    Nu trillar snart lönen in och vi väntar in den med dig. I #Uppesittarkväll är det back to basics som gäller. Allt du någonsin velat lära dig om sparande och aktier.

  • Intresset för gröna obligationer växer4:44

    Intresset för gröna obligationer växer

    Att investera i gröna obligationer innebär kort förklarat att låna ut pengar till gröna projekt. Den första gröna obligationen kom 2007, och sedan dess har intresset - och utbudet - bara ökat. 

  • Så blir du kryptoproffs2:07

    Så blir du kryptoproffs

    Eric Wall, expert på kryptovalutor, ger fyra tips som du bör tänka på när du investerar i digitala valutor.

  • Ekonomiskt att ta cykeln1:32

    Ekonomiskt att ta cykeln

    Att cykla ger bättre hälsa och bättre miljö jämfört med bilkörning. De ekonomiska fördelarna syns tydligt på kontot, men också i samhällsekonomin blir skillnaden väsentlig.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 1.1%
NASDAQ-100 2.1%
NASDAQ Composite 1.6%

Vinnare & förlorare

Swedish Orphan Biovi… 12.2%
Dometic Group 9.9%
Latour 8%
Saab -3.8%
Getinge -6.2%
Holmen -8.1%
Uppdaterad tor 17:35
Fördröjning 15 min
  • Så funkar jämställda investeringar6:16

    Så funkar jämställda investeringar

    Jämställda investeringar betyder inte sämre avkastning. Och bolag med lika delar män och kvinnor i styrelsen fattar bättre beslut. Sara Ellsäter från Jämställda Fonder visar...

  • Dags för däckbyte1:19

    Dags för däckbyte

    Efter den 15 april är det inte längre tillåtet att köra med dubbdäck, om inte väglaget kräver det. Den som sölar med däckbytet åker på en böteslapp på 500 kronor. 

  • E-sporten erövrar arenorna1:06

    E-sporten erövrar arenorna

    Fenomenet e-sport växer så det knakar och stora arenor fylls för tävlingar och event. Tävlingarnas totala prispotter för 2017 uppgick i 121 miljoner dollar.