Bostäder för unga – hur svårt kan det vara?

Petra, har du bott på studentkorridor nån gång?

Nej.

Jag pluggade i min hemstad, hade kontakter–

–och fick tag på en lägenhet.

Det är inte alla som har den turen.

Hur ska man göra som ung för att hitta en billig bostad–

–där man vill plugga eller jobba?

Hur ska man lösa bostadskrisen för unga?

Det är ämnet för veckans Kvadrat.

Välkommen till veckans gäster.

André Johansson, chef för Press och Public Affairs på HSB.

Och Anton Hjelm, vice ordförande–

–för Stockholms universitets studentkår. Välkomna.

Tack så mycket.

Hur hittade ni era första boenden utanför föräldrahemmet?

Anton, du kanske bor kvar hemma?

Jag flyttade hemifrån så fort jag kunde.

Jag flyttade till Uppsala ett kort tag–

–där jag bodde i andra hand genom kontakter.

Den bostaden jag har nu är en tidigare HSB-lägenhet

I den finns bosparande, en trygghet som jag har–

–men långt ifrån alla studenter.

Och André...?

Det är förhållandevis länge sen.

Jag började studera vid Örebro universitet.

På den tiden fanns det bostadsgaranti där för studenter.

Då var man säker på att få ett förstahandskontrakt.

Då bodde jag i miljonprogrammet i Brickebacken.

Det var toppen då för min del.

Det kanske borde införas igen.

Anton Hjelm, dina kollegor och vänner i studentkåren–

–hur ser situationen ut? Är det helt omöjligt–

–att få tag på en studentbostad i dag?

Vi kan börja med att konstatera att Stockholm–

–är en av Sveriges rödmärkta städer.

Sveriges förenade studentkårer gör varje år en rapport–

–om situationen baserad på hur lätt det är att få bostad–

–och då främst studentbostad.

Där ligger Stockholm värst till i hela Sverige.

Det är långa kötider och många studenter–

–får ingen bostad varken första eller andra terminen.

Det skapar jättestora problem om man är inflyttad.

Vad gör de som inte har nånstans att bo?

De bor i andra hand, flyttar in med varandra...

I början av varje termin finns det tältsituationer.

Områden utanför campus blir tältstäder i några veckor.

Det är långt ifrån lyckat. Det är riktigt allvarligt.

Hur gör de sen när de är klara med studierna...?

Måste de som har haft tur att få en studentlägenhet–

–slussas ut ur den och hitta ett annat boende?

Den situationen är absurd.

Nu är kötiderna för studentbostäder så långa–

–att man får en bostad först när man är färdig.

Då vill man inte ge upp den.

Jag skämtade lite om–

–att i studentstäderna finns danskurser.

Plugga några poäng för att komma in på nation och dansa.

I Stockholm har vi bostadskurser.

Man pluggar för att få ha kvar studentbostaden.

Vi har ingen statistik, men anekdotiskt förekommer det.

Man pluggar på halvtid för att få ihop poäng–

–för att bo kvar.

André, gör du några reflektioner när du hör det här?

Man kan gå till sig själv. När jag hade pluggat klart–

–flyttade jag till Stockholm för att jobba.

Det är 15 år sen. Då fick jag först–

–ett andrahandskontrakt i Flemingsberg. Det funkade fint.

Sen köpte jag en bostadsrätt, trots begränsat kapital.

Sen tog jag mig fram på den marknaden.

Hade jag varit i samma situation i dag 15 år senare–

–hade det inte gått.

Möjligen hade jag fått ett fjärdehandskontrakt.

Men jag hade inte kunnat köpa en bostadsrätt.

Jag hade inte fått lån.

Har du barn?

Två.

Hur tänker du lösa det här för dem?

Eftersom jag vet ganska mycket om bostadsmarknaden–

–då jag jobbar med den–

–så spar vi en rejäl slant åt dem–

–som de kan köpa bostad för sen.

Vi har sparat sen de var 0 år–

–så att de kan köpa när de är 20.

Det är inte en helt unik situation för Stockholm–

–även om det ställs på sin spets här.

En undersökning visar–

–att alla 17 större högskolekommuner–

–med över 75 000 invånare, uppger att de har underskott–

–på bostäder för unga och studenter.

André Johansson på HSB, pratar ni om det på jobbet?

Absolut. HSB finns ju över hela landet.

Vi pratar ofta om att vi inte bara får prata om Stockholm.

Bostadsbristen finns överallt, inte bara för unga–

–och i nästan alla kommuner.

Hur kan alla de stora kommunerna ha bostadsbrist för unga?

Med tanke på att ekonomin går så bra–

–borde Sverige kunna lösa den frågan.

Det har helt kört fast ända sen 90-talet och framåt–

–för en fungerande bostadspolitik–

–som fångar upp det marknaden inte klarar av.

Det är den övergripande förklaringen.

Men att man inte kan flytta till studentstäder...

Det är en kostnad för samhället.

Det kom en rapport från Stockholms handelskammare om–

–att det kostar 100 miljoner om dagen i utebliven tillväxt.

Det är en sak. Men det mänskliga är mer sorgligt.

De som verkligen vill flytta till en studieort–

–men saknar bakgrund och erfarenhet som gör det självklart.

Det blir ett tufft hinder och man kanske inte gör det–

–för det verkar krångligt med bostad.

Då stannar man kvar i sin hemort–

–och lever ett liv som man kanske inte önskat sig.

Det krossar drömmar. Det är det mest sorgliga.

Det blir extra anmärkningsvärt för dem–

–som försöker ta sig in till en stad. De saknar kontaktnät–

–och trygghetssystem...

De har inte stått i bostads- eller sparköer.

Hur skulle föräldrarna kunna veta att de skulle flytta dit.

Det gör det helt hopplöst att försöka ta sig in.

Kötiderna för bostäder blir bara längre och längre.

Inkomsten från studielån och -bidrag–

–räcker knappt till att betala dyra andrahandshyror.

Vi har haft många gäster som har sagt–

–att det är sorgligt att de ungas röst inte blir hörd.

Bostadsmarknaden för unga förstagångsköpare–

–liknar lite av ett föräldralotteri.

Bara två av tio sparar till sitt första bostadsköp.

Fyra av tio uppger att ett skattegynnat bosparande–

–skulle få dem att spara mer.

Har ni på HSB tittat på det?

Hur får man folk att spara mer och bättre?

Sparandet går upp generellt.

Sammantaget spar man betydligt mer nu–

–än för en tid sen, men det är ojämnt fördelat.

De som är duktiga och spar medvetet gör det bra.

Men det är ganska många som inte gör det alls.

De kanske mest skulle behöva det.

Vi frågade unga hur de såg på ett stöd till bospar.

Det har man i Norge. Där funkar det bra.

Vi såg att de som inte spar i dag säger–

–att om man hade ett stöd skulle de spara mer än de andra.

Det skulle vara den morot som krävdes.

Man pratar mycket om lån och skulder i debatten.

Allt från kreditrestriktioner... Finansinspektionen–

–Stefan Ingves och Riksbanken som är oroliga för skulder...

Det är bra, för det måste vara sunt–

–med en bra amorteringskultur.

Men att stimulera sparandet på andra sidan saknas.

Det skulle hjälpa den här gruppen en hel del.

Nu låter det som om att bara vi sparar–

–löser vi bostadsproblemet för unga.

Utbudet är fortfarande väldigt risigt.

Om vi går tillbaka till det du var inne på tidigare–

–att det har byggts för lite sen 90-talet.

Vad skulle man kunna göra nu på 2000-talet?

Vi bygger betydligt mer nu än då.

De senaste åren...

Men kanske inte så små lägenheter?

Alla bostadsutvecklare har nog spänt bågen rejält.

Trycket från politiken och kommunerna har varit starkt.

Vi måste bygga mycket.

Med facit i hand kan man diskutera vad som byggts.

Branschen, även HSB, ska nog vara självkritisk.

Vi byggde mycket och det var bra på många sätt.

Men det är lätt i såna lägen att bygga lite för mycket–

–av de delar som är mest attraktiva.

Anton, känner du att studentlägenheterna–

–eller lägenheterna för unga är fler nu?

Det blir bättre jämfört med dagens situation.

Vi är medlemmar i SSCO, en organisation–

–som har jobbat i hela länet–

–tillsammans med många aktörer i projektet 7000+.

Det skulle byggas 7 000 bostäder för studenter.

Bostäder med rimlig hyra och storlek.

Projektet håller på att nå målet.

7 000 nya bostäder på ett tiotal år–

–är ett stort steg framåt.

Men fortfarande kan kötiden vara 300 dagar–

–för ett korridorsrum i Stockholm.

Då blir "bättre" ett tunt begrepp. Inte så kul att höra:

"Bostadssituationen blir bättre"–

–när man ännu inte har nån bostad.

Vi är glada över utvecklingen, men vi är långt från målet.

Är det bara studentbostäder som är intressanta för er?

Stockholms universitet har studenter i alla åldrar.

Studentkårens äldsta medlem är över 100 år.

Det är klart...

Hoppas att han har hittat bostad.

Ja, jag hoppas att hen har gjort det.

Vi får se. Vi stirrar oss inte blinda på en åtgärd.

Det finns studentbostäder som är för dyra för unga.

Men studenter som är 40 år och sadlar om–

–med lärande mitt i livet, är frågan snarare:

"Har jag råd med mina boendekostnader"–

–"när jag slutar jobba eller jobbar mindre"–

–"för att plugga?"

Lösningen kanske är att börja plugga när man är 100–

–då har man köat rätt länge...

Är det svenska regelsystemet för avancerat?

För höga krav för att få bostadslån och bygglov.

Kanske studentbostäder, som är mer kortsiktiga–

–boende bara för nåt år...

Kanske kan standarden vara lägre?

Skulle studenter gilla det?

Det beror väl på slutresultatet.

Lite bättre än tältet...

Många väljer att plugga deltid för att bo kvar–

–i studentlägenheten. Då blir det inte ett år eller två–

–utan den bostad du har tills du är 35–

–och har chansen att få nåt annat.

Att alla i stora åldersgrupper ska ha sämre boende–

–är ett stort steg bakåt, inte bara för unga–

–men för halva samhället.

Regelfrågan har dominerat–

–den bostadspolitiska dagordningen de senaste åtta åren.

Det finns nog inte mycket kvar att göra där.

Ett av de få områden som är rätt färdigt–

–inom bostadspolitiken. Men tittar man på standarden–

–i Sveriges bostadsbestånd generellt, är den hög.

Det är bra. Vi har råd med den nivån.

Men en så hög lägsta nivå passar kanske inte alla grupper.

Vi har ett experimentboende: HSB Living Lab.

Forskning sker på personer som bor i ett hyreshus–

–på Campus i Göteborg. 2 000 sensorer–

–mäter det mesta som sker i huset.

Det låter hemskt. Vill man verkligen veta allt?

Inte allt, men mönster som är kopplade till boendet.

De boende märker inte av det–

–de tycker inte att det är hemskt...

Man vill titta på olika lösningar.

Mer delningsekonomi i boendet?

Ska tvättstugan komma tillbaka? Tvätten har ju–

–flyttats in i bostäderna, tar plats och kostar...

Kan den finnas, men lite trevligare än förr?

En tvättstudio där man kan träffas.

En semikafékänsla i tvättstugan.

Ett gemensamt kök som i en studentkorridor.

Tvättstugekafé...

Ett gemensamt kök, men modernare. Mindre rum att bo i.

Att bo i kubik- i stället för kvadratmeter.

Kostnaderna sjunker. Gemensamma ytor–

–kan användas på ett nytt sätt tillsammans.

HSB Living Lab jobbar tillsammans med Chalmers–

–Göteborg Energi och andra partner. Tanken är–

–att få ut en del av det här i produktionen.

Inte bara lek, det ska bli verklighet.

Integrerade solceller på fasaden, inte bara på taket.

Det kan komma ut.

Anton, vad säger du? Vill du ta en kaffe i tvättstugan–

–och göra avkall på boytan?

Det verkar vara bättre tvättstugor än studentbostädernas.

Flera vänner...

...vill knappast tillbringa lång tid i tvättstugan.

Med tanke på råttorna. Den verkligheten lever vi i.

Då handlar lägre kvalitet om nåt annat.

Studentbostädernas lägsta kvalitet är lägre än många tror.

Utvecklingsarbetet är jättebra.

Stiftelsen SSSB som bara sysslar med studentbostäder–

–gör också utvecklingsarbete. Kan vi hitta andra upplägg–

–än lägenhet eller korridor? Gemensamt boende för fyra–

–som undviker korridorsproblemen–

–med studenter som inte tar sitt ansvar–

–och flyttar ut ett halvår senare. En mindre grupp–

–mer kollektivt boende där vi ställer upp för varann.

Såna utvecklingsprojekt är viktiga–

–även för att sänka hyrorna. En viktig fråga.

Vi ska lyssna på Peter Eriksson från ett klipp.

Vi lyssnar kort på bostadsminister Peter Eriksson–

–i övergångsregeringen om skälen till dagens situation.

Historiskt finns det bindningar till olika grupper–

–och olika förmåner knutna till grupper.

Nästan varje parti har låsningar och bindningar–

–som man är rädd för att släppa.

Hyresgästföreningen, villaägarna eller nån annan grupp.

Är starka intressegrupper boven i dramat?

Ni i HSB är problemet...

Kanske, enligt Peter Eriksson.

Sant är att om bostadspolitiken ska förändras–

–en komplex process, finns alltid förlorare.

Hyresgäster, villa- eller bostadsrättsägare.

Förlorare i en fråga och vinnare i en annan.

Därför har det varit svårt att lyfta frågan.

Bostadssamtalen mellan politikerna fungerade inte alls.

Sju av åtta partier meddelade före valet–

–att de vill göra ett nytt försök. En bra början–

–men det blir inte lätt att komma överens.

Väljarna finns i de olika grupperna–

–bortsett från intresseorganisationerna–

–som driver sitt intresse, ett spel som alla känner till.

Ett bra ekosystem. De boende behöver kunskapen–

–som organisationerna har.

Allt från lagar till hur det funkar i praktiken–

–så att smidiga ändringar kan göras.

Även om man säger att man vill göra förändringar–

–och känner till komplikationerna, blir det inte lätt.

Svårare än regeringsbildningen...

Åtminstone i närheten...

Frågan är om alla aktörer är starka i frågan.

De grupper som är förlorare är såna som inte–

–räknas upp när vi redogör för de starka aktörerna.

Studenternas organisering i den här frågan är viktig–

–och nödvändig, men den kommer inte alltid högst på tal.

Det var lite prat om studenters boende i valrörelsen.

Samtidigt är det studenter som har det värst.

Där kan vi göra mer, men politiker kan också göra mer–

–för om de nu vill bredda sina vyer–

–bör de ta in fler röster i debatten.

Det stora genombrottet för bostadspolitiken–

–var ett Aktuellt-inslag i årets valrörelse.

De framhöll att bostadsfrågan var den fråga–

–som inte var med i valrörelsen, men borde ha varit det.

Innan dess var det inte ens det.

Tidigare fick man brottas med frågor som jordbruksstöd.

Nu har man kommit upp i nåt slags mellannivå–

–när det gäller frågor som man tycker är viktiga–

–och som syns i politiken och särskilt i en valrörelse.

Vi är på väg mot rätt håll, men det är långt kvar–

–innan det blir en fråga som många pratar om på riktigt.

Men om politikerna inte vill lyssna på ungdomarna–

–vet vi att näringslivet gör det–

–eftersom ungdomarna är framtidens arbetskraft.

De står också för den framtida konsumtionen.

Vi ska titta på vad företagen kan göra.

Fastighetsutvecklare testar innovativa lösningar–

–på en målgrupp som kanske ännu inte är så kräsen, men...

...som ändå vill ha ett billig tak över huvudet.

Det här skulle kunna skapa en framtida marknad.

Vi har tagit fram bilder från runtom i världen–

–på innovativa studentboenden.

Vi börjar med de här containerbostäderna.

De är uppställda på lite olika områden.

Det här är från olika länder i Europa och utanför Europa.

För de som lyssnar och inte ser bilderna–

–har vi några containrar uppställda i hamnmiljö.

Några ser ut att vara i parkmiljö.

Och några är på en pråm på vattnet.

Vad tror ni om den här typen av lösningar?

Det finns i Sverige, fast i liten skala.

De här "snabba hus" som finns i Stockholm framförallt.

De bygger på moduler som man staplar på varandra.

Lite finare än det här, men samma princip.

HSB Living Lab gör också moduler som kommer färdiga–

–och monteras ovanpå varandra i nåt slags byggpussel.

Men det är inte vanligt i Sverige–

–apropå att vi har en ganska hög standard.

Anton Hjelm, vad säger du?

Man kan koppla in frågor om hur vi utnyttjar områden–

–som ska användas men har långa projekt framöver.

Jag har vänner som har bott–

–i barackbostäder på tre års sikt.

Man vet att det kommer att byggas nåt där–

–men för tillfället står ytorna helt oanvända.

Det är ett sätt att använda sig av ytan optimalt.

Det viktiga här är i så fall att inte göra det permanent–

–eller till det enda alternativet.

Ett bestånd som ser till olika studenters behov–

–utan att för den delen sänka lägstastandarden för alla.

Ett sånt här containerbestånd skulle i teorin–

–kunna flyttas runt på olika ställen och runt universitet.

Vi ska ta en titt på en annan bild.

Petra, berätta vad vi ser.

Det ena är studentlägenhetshus i Holland–

–som är byggt i trä. Det gör det billigare än normalt.

Sen har vi ett tåg från Kina–

–som har byggts om till studentbostäder.

Jag tycker att det ser coolt ut.

Vad säger du, Anton?

När jag ser tåget ser jag rosten och hålet i väggarna.

Jag ser inte hur det kan vara en trygg bostadsmiljö.

Nej, varmt och skönt är det.

Och lite bohemiskt coolt också kanske?

Den globala uppvärmningen har inte nått så långt än.

Kör in tåget på Götgatan och det blir en hipsterhit.

Det stannar nog vid hipsterhit i teorin.

Ja... Vi kan väl gå vidare.

Vi har ett 3D-ritat hus här.

Ett 3D-printat hus som är modulbyggt.

Det tog 12 veckor att bygga det här stora huset.

Är det här nåt för framtiden?

Vi har också 3D-printat ett hus i HSB–

–men det var ett hönshus.

Det är återigen kopplat till HSB Living Lab.

Det fanns höns som bodde i ett 3D-printat hus–

–som skulle hjälpa studenter att tänka på matsvinnet.

Det var bra. De skulle ge maten till hönsen–

–så blev man medveten om hanteringen av överbliven mat.

Nu ska vi prata bostäder här, va.

Jag är nyfiken på liknelsen–

–mellan studentboende och höns.

Det är mycket kackel, tycker jag.

Hur trångt tycker ni att vi kan bo?

Det här var ändå innovativt.

Printa ut och bygga ihop som ett Lego.

Nya former för att effektivisera byggande–

–ser vi inga problem med.

Men kvaliteten måste ligga på en lägstanivå som är rimlig.

Absolut. Nog finns det mycket att göra rent tekniskt–

–med bostadsproduktion i Sverige.

Det har inte gått jättesnabbt framåt i alla avseenden.

Man ska nog välkomna nya tekniker med öppna armar.

Det verkar finns en hel del möjligheter.

Har ni andra tankar på hur studenter–

–och unga kan lösa sitt boende?

Det kan vara att skapa enklare möjligheter för inneboenden–

–och andrahandsboenden. Konverteringar av färjor.

Du pratade tidigare om baracker, Anton.

Sen finns det de här projekten. – Du nämnde ett i Göteborg.

Vi har Kvarteret Forskningen som består av tre hus på KTH.

En sak som vi funderar på som en kår i Stockholmsmiljö–

–är att många av de insatser som görs kan slå snett–

–i den unika bostadssituationen vi har i Stockholm.

Satsningar på att lägga in pengar statligt för byggande–

–blir mycket mindre effektiva–

–när kostnaderna för tomter är så mycket högre.

Nu går jag in i min juriststudentroll här–

–och nördar in mig i lagen om uthyrning i andra hand.

Den är anpassad efter marknadsvärdet.

Hur högt får takhyran vara?

Takhyran för andrahandsuthyrning i Stockholm–

–blir befängd för vissa lägenheter.

Man köper de för så stora summor.

Om man tar en procentsats av det kan man betala hyror–

–långt över vad en student får in i månaden.

Vid reformer gäller det att vara medveten om att det finns–

–olika bostadsbestånd i olika delar av Sverige.

Nåt som funkar jättebra i Gävle–

–behöver inte funka i Stockholm.

Andrahandsuthyrning är en populär politisk fråga–

–för den kostar ingenting. Finansiering är avgörande.

Det måste in mer finansiering i den här frågan.

Det går inte annars.

Det blir bara ett lappande och grejande med byggregler.

Andrahandsfrågan är också knepig på så sätt–

–att de har försökt pilla i bostadsrättens lagtext om–

–att minska möjligheterna för en förening att säga nej.

Det kanske låter sympatiskt, men då petar man–

–i grunden för hur en bostadsrättsförening ska fungera.

Att man ska äga den tillsammans, förvalta den tillsammans.

I nåt extremfall skulle det bli som ett hotell–

–där folk springer in och ut.

Är det den ultimata boendeformen då?

Nu kommer det ägarlägenheter och annat.

Det kanske är dags att gå vidare...

Ägarlägenheter finns ju redan, men det finns få av dem.

Skälet är att det är för likt bostadsrätt.

Den ger inte så mycket extra. Vi har redan nånting–

–som är tillräckligt likt, särskilt juridiskt.

Apropå att nörda ner sig i juridik.

Men absolut kan det komma nåt annat.

Det kommer kollektivboenden, men det slår inte jättebra.

Intresset verkar inte vara så himla stort.

Ja, väldigt klurig fråga. Det får vi ta med oss.

Sammanfattningsvis: Den som väntar på–

–att politikerna ska lösa bostadsfrågan får vänta länge.

Det kan vi väl vara överens om.

Mer lovande är det med bostadsentreprenörer–

–och byggföretag som vill använda studentboendet–

–som en sorts innovationsverkstad.

Får jag lägga till en punkt?

Jag tror att de här bostadsutvecklarna kommer–

–att vända sig till nya marknader nu–

–med tanke på det tuffa läget.

Och sälja bostadsrätter på många håll i landet–

–till en välmående medelklass och hitta nya lösningar där.

Det hjälper inte den här frågan–

–men det ger en viss skjuts där, tror jag.

Vi får börja tillverka hus à la IKEA.

Enkelt, knacka ihop själv...

Man går till IKEA, köper sin bostad, sätter ihop den.

Nu är vi tillbaka vid tälten igen.

Man kan göra det fint.

Nya lösningar. Det är en bra övergång–

–till nästa veckas avsnitt av Kvadrat.

Då ska vi prata mer om framtidens bostäder–

–och titta upp mot rymden för lite inspiration och teknik.

Där behöver de verkligen fundera på compact living.

Med det så tackar vi André Johansson på HSB–

–Press- och Public Affairs-ansvarig, och Anton Hjelm–

–representant från Stockholms Universitets studentkår.

Tack ska ni ha.

Tack.

Ska det vara så svårt att lösa bostadskrisen för unga? Det är ämnet för veckans avsnitt av EFN:s bostadspodd Kvadrat.

Allt fler unga bor kvar hemma hos föräldrarna för att de inte kan hitta en egen bostad de har råd med. Alla större högskolekommuner uppger att de har underskott på bostäder för ungdomar.

“Studenter bor i andra hand, tar till krislösningar, flyttar in till varandra. Det finns tältsituationer i början på varje termin. Det är allvarligt,” säger Anton Hjelm, vice ordförande för Stockholms universitets studentkår.

“Bostadskrisen för unga finns nästan överallt i landet. Det kostar mycket för samhället i utebliven tillväxt. Men sen är det också den mänskliga aspekten. Drömmar krossas eftersom man inte kan flytta dit man vill, och det är det mest sorgliga, säger André Johansson, chef för press och public affairs på HSB.

Kanske behövs lite mer av bostadsutveckling hos bostadsutvecklarna? HSB:s Living Lab i Göteborg är ett exempel på en typ av innovationsverkstad där gemensamhetsytorna är större och sovrummen mindre och delningsekonomin tar plats. Det handlar om att bo i “kubik istället för kvadrat” som André Johansson uttrycker det.

I poddavsnittet tas också exempel på innovativa studentboenden i utlandet upp. Det handlar om experiment med allt från flytande containerpråmar och 3D-printade hus till att konvertering av tåg. Anton Hjelm ser dock problem i att försöka lösa bostadskrisen med att dra ned allt för mycket på standarden och tillåta dåligt genomtänkta bostadsprojekt för studenter.

“Att säga att man ska kunna nöja sig med ett sämre boende, då har vi tagit ett enormt steg bakåt, inte bara för unga utan för halva samhället. Kvalitén måste ligga på någon slags lägsta nivå som är rimlig” säger han.

Gäster: André Johansson, chef för press och public affairs på HSB, samt Anton Hjelm, vice ordförande i Stockholms universitets studentkår.

Programledare: Joakim Båge och Petra Bergman

  • Back to basics med investeringsregler - del 218:24

    Back to basics med investeringsregler - del 2

    Att handla hämningslöst på börsen kan resultera i kaos. Därför kan det vara klokt att sätta upp investeringsregler att följa även när det stormar. Nicklas Andersson har 14 investeringsregler han vill dela med sig av.

  • Småstäder är bäst18:58

    Småstäder är bäst Där hittar flest drömboendet

    Bostadspriserna avmattas mot slutet av året och syftet med bostadsköp är boendekvalitet snarare än spekulation. Detta går hand i hand med att småstadsbor tycker bättre om sin boendesituation än storstadsbor. Catharina Åbjörnsson Lindgren och Per-Arne Sandegren gästar veckans Kvadrat.

  • Så funkar premiepensionen1:38

    Så funkar premiepensionen

    2,5 procent av din pensionsgrundande inkomst avsätts till premiepensionen. Där kan du själv välja hur du vill placera pengarna genom fondval. Men hur fungerar det egentligen?...

  • Bopriserna backar igen3:56

    Bopriserna backar igen

    Färska siffror från Svensk Mäklarstatistik visar sjunkande bopriser i landet. Efter att ha legat still i oktober backar priserna med en procent för både bostadsrätter och villor. Per-Arne Sandegren, analyschef på Svensk Mäklarstatistik kommenterar siffrorna.

  • Back to basics med investeringsregler - del 118:26

    Back to basics med investeringsregler - del 1

    Att handla hämningslöst på börsen kan resultera i kaos. Därför kan det vara klokt att sätta upp investeringsregler att följa även när det stormar. Nicklas Andersson har 14 investeringsregler han vill dela med sig av.

  • Rymdimperiet slår tillbaka – i din bostad28:19

    Rymdimperiet slår tillbaka – i din bostad

    Hur kan digitala applikationer och rymdteknik påverka hur vi bor på jorden i dag? Det är ämnet för veckans avsnitt av bostadspodden Kvadrat. Gäster är Christoffer Börjesson, Chief Digital Officer på Fastighetsägarna och Cecilia Hertz, grundare av Umbilical Design.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Psykologin bakom hysterin i julhandeln5:52

    Psykologin bakom hysterin i julhandeln

    HUI Research spår att julhandeln ska slå rekord i år igen. Albin Kjellberg har pratat med Ica Bankens vardagsekonom Magnus Hjelmér om vad det är med julen som väcker shoppingdemonen inom oss. 

  • Skatten höjs på ISK0:41

    Skatten höjs på ISK

    Statslåneräntan den 30 november bestämmer skatten på investeringssparkonton det kommande året. För 2019 blir skatten marginellt högre men kan ändå bli kostsam efter ränta-på-ränta-effekten.

  • Gemensam organisation för tjänstepension3:46

    Gemensam organisation för tjänstepension

    Tjänstepensionen är den del av pensionen som sätts undan av din arbetsgivare. Systemet har kritiserats för att vara krångligt och nationalekonomen Johannes Hagen håller med, till viss del.