Booli: Billigare att köpa nytt än begagnat

Välkommen tillbaka från USA, Petra. 2019 – hur känns det?

Tackar. Jag känner mig heltaggad.

Vi är på gång nu, 2019. Huka!

Härligt! Vi har ett fullspäckat program i dag.

Vi tar temperaturen på bostadsmarknaden i början av året–

–och pratar lite om den höjda räntan.

Ja. Rulla vinjetten.

2019 har ju precis dragit i gång.

Kommer det fortsätta att vara köparens marknad?

Ett tag framöver, ja.

Vi lär fortfarande se ett stort utbud i början av året.

Jag håller med. Jag instämmer i den bedömningen.

Vi har ett stort utbud och färdigställandet toppar i år.

Åtminstone i början av året kan det vara köparens marknad.

Spännande. Det kom alldeles nyss siffror–

–från Valueguard, som har det viktiga Hox-indexet–

–som presenterades under förmiddagen.

De siffrorna diskuterar vi i dag–

–med dig, Helena Bornevall från Handelsbanken.

Vad har du för titel?

Makroekonom funkar.

Det är flott. Och så Matilda Adelborg–

–pressansvarig på bostadssajten Booli.

Välkomna hit.

Om vi börjar med Helena och dyker ner i Hox-siffrorna–

–över december månad – hur ser det ut?

Vi såg att bostadspriserna föll tillbaka–

–med 0,8 % jämfört med november.

Om man rensar för säsongsvariation–

–var det ändå en liten uppgång. Lite starkare än väntat.

Men ganska i linje med tidigare månader.

Om man läste Dagens Industri i morse–

–så har de tagit fram statistik–

–för januaris första två veckor–

–som visar på att en något dyster utveckling under hösten–

–är på väg att vända–

–om man ser på de första två veckorna–

–i Stockholm och Göteborg. Hur ser du på det?

Jag vet inte hur man ska tolka det. Valueguard skrev ju–

–om de första två veckorna i Stockholm–

–och skrev att det var nära oförändrade priser–

–men bara täckte en mindre del av månadens transaktioner.

Svårtolkat. Men den stabila trenden fortsätter nog.

De citerade en mäklare. Det kanske var hans förhoppning–

–om att det äntligen hade släppt igen.

Men det är svårt att tolka så lite statistik.

Hur ser ni på Booli på marknaden?

Två veckor är kort tid att prata om.

Det är upp från december, som är en ganska konstig månad.

Folk firar jul. Det görs inte så många affärer.

Man tänker på annat.

Man hur är början på året?

Är folk ute och söker efter bostäder?

Ja, det är de. Men man är lite osäker.

Det har vi sett under nästan hela 2018.

Det är inte samma fart som tidigare.

Det kanske är sunt egentligen.

Att man är mer eftertänksam.

Men Helena, du blev överraskad av siffrorna.

Vad är det som har drivit på?

Det handlar om tiondelar. Ingen större överraskning.

Det är ingen chock.

Jag kollade på Svensk Mäklarstatistiks data–

–grunden för Hox-datan–

–tidigare, och trodde att det kunde bli svagare.

Du ska inte se så mycket på de siffrorna.

Det är inget som gör att jag landar i nån annan bedömning.

Siffrorna inkluderar inte nyproduktion–

–men ni på Booli tittar på det. Ser ni nån trend där?

Ja, det gör vi. Vi har nyligen sett–

–att priserna på såld nyproduktion är lägre–

–än på såld succession i Stockholm.

Det är första gången på länge.

Då jämför man inte med att det råkas bygga mycket–

–långt ute i kranskommunerna?

Det är i hela kommunen.

Och det byggs inte på samma ställen som det säljs.

Så det finns skillnader–

–men det har ändå legat över succession ganska länge.

Och det har alltid byggts på andra ställen.

Men det är ändå en intressant nyhet.

För tittare och lyssnare–

–som inte är så insatta i siffrorna...

Vi pratar om att nyproduktion, historiskt sett–

–har haft ett högre pris än det befintliga beståndet.

Det vi har sett under de senaste åren–

–är att nyproduktionen har gått ner i pris–

–och närmat sig kvadratmeterpriset på andrahandsmarknaden.

Nu har det till och med gått under.

Ja, i Stockholm.

Tidigare har de mötts, men nu är de lite under.

Hur ska man tolka det?

Det har varit ett väldigt stort utbud av nyproduktion.

Det kanske har byggts mycket–

–som vanliga människor inte har råd med.

Det är på sålda objekt. Utgångspriserna är fortsatt högre.

Och de sätts ju långt innan inflyttning–

–så man tar höjd för marknadsförändringar.

Det är intressant. Som om det vore billigare att köpa–

–en ny bil än en begagnad bil.

Ja, så kan man se det.

De är två väldigt olika typer av bostäder.

Helt nytt eller nåt som har funnits längre.

Det skiljer också på avgiften.

Intressant. Vi har mycket att prata om i dag.

Vi måste prata om den första höjningen av reporäntan–

–på sju år, som Riksbanken offentliggjorde 20 december.

Höjningen innebär att räntan går från –0,5 % till –0,25 %–

–och att nästa höjning nog kommer under andra halvåret.

Hur påverkar detta bostadsmarknaden?

Är vi nu i ett stigande ränteklimat?

Ja, den nedåtgående trenden är ju därmed bruten.

Det innebär ju några hundralappar mer i räntekostnader.

På marginalen påverkar det ju–

–bostadsmarknad och konsumtion.

Sen är det ganska få räntehöjningar.

Och vi har inkomstskattesänkningar också under 2019–

–som ger några hundralappar extra i plånboken.

Vi tror inte på nån dramatik av detta, i närtid.

Många banker har följt efter och höjt räntor.

Nu har det också blivit en lite ovanlig situation–

–där rörlig ränta ligger lite över kort, bunden ränta.

Hur påverkar det bostadsköparnas köplust?

Att långräntorna har kommit ner?

Det kan påverka beslutet om man ska binda eller inte.

Men det får man se utifrån sin egen ekonomi–

–och sina egna förväntningar på–

–sin privatekonomi och konjunkturen i stort.

Men det är ju svårbedömt, förstås.

Du är inte rådgivare.

Man kan tycka att det är läge att binda räntan...

Jag vet att du inte är rådgivare...

Det överlämnar jag åt experterna på våra kontor.

Standardsvar.

Vi ska prata med några Handelsbankenkontor ute i landet–

–för att känna temperaturen.

Om vi stannar vid räntan... Tittare har hört sig om det.

Är det inte, historiskt sett, en ovanlig situation–

–att bundna räntor är lägre än rörliga hos vissa banker?

Det är väl inte första gången vi har sett det.

Men det stämmer att långräntorna har fallit tillbaka.

Framför allt de längre räntorna, bortanför två, tre år.

De kortare har stigit i samband med räntehöjningen.

Så vi har ju sett en mindre skillnad däremellan.

Det beror på förväntningar, vad som är inprisat–

–och många andra faktorer.

Ska vi ta temperaturen ute i landet?

Jag tänkte det. Om vi börjar med...

Malmoe...?

Malmö. Vi har med oss Anna Klasson–

–Handelsbanken i Malmö, via Skype. – Hallå!

Vad är din bild av bostadsmarknaden i Malmö?

Den fortsätter som tidigare. Den är kanske lite lugnare–

–jämfört med 2016-2017 då det var mycket budgivningar.

Vi märker inte att den har stannat av.

Gäller det både villor och bostadsrätter?

Absolut. Det finns en efterfrågan.

Kunderna kommer med ständiga förfrågningar–

–om lånelöfte. Möjligtvis tar det lite längre tid.

Men det är fortfarande mycket affärer.

Intressant. Det har varit den första räntehöjning på länge–

–av reporäntan i december.

Många banker har följt efter och höjt den rörliga räntan.

Är folk oroliga över sina boendekostnader?

Vad får du för frågor kring räntor och nya lån?

Jag upplever inte att kunderna är oroliga.

Många är väl förberedda och räknar med högre räntor.

Diskussionen om bundna lån kommer oftare nu.

Man märker att fler vill binda delar av lånet–

–där man tidigare kan ha legat med tre månaders bundet.

Vi har pratat om prisfallet på nyproducerade bostadsrätter.

Känner ni igen det i Malmö?

Vi har inte upplevt det.

Det är kanske inte så mycket nyproducerat där jag sitter.

Ser vi på villor och fastigheter är det stor efterfrågan.

Där har inte varit nån nedgång.

Rubrikerna i dagspressen kan ibland vara alarmerande.

Om man tittar på situationen i Malmö–

–känner du igen dig i de rubrikerna och artiklarna–

–i dagspressen om situationen på bostadsmarknaden?

Nej.

Jag tror att mycket av statistiken bygger på Stockholm.

Många kunder upplever nog det.

Jag tycker inte att man märker av det här nere.

Vad bra. Tack så mycket, Anna, för att du var med oss.

Helena och Matilda, när ni lyssnar på det här–

–känner ni igen er i det här?

Att hon inte känner igen sig i bilden för nyproduktion–

–förstår jag. Jag tittade på sifforna–

–för de tio största städerna. De i den nedre halvan–

–har klarat sig bäst prismässigt.

Det är mest i Stockholm, Västerås, Örebro–

–och Uppsala som förändringarna syns.

Jag känner också igen mig. Bostadsbyggandet i Malmö–

–har inte bromsat in som det har gjort i Mellansverige.

Det är en annan konjunktur kanske mer kopplad till Danmark.

Spännande. Vi ska ta oss norr ut också–

–och se om vi får kontakt med Owe Sundin–

–på Handelsbanken i Sundsvall.

Hej, Owe!

Här är Sundsvall.

Trevligt. Jag kommer från Timrå.

Jag är lite extra nyfiken på prisutvecklingen–

–i Sundsvall, Timrå och kringkommunerna.

Bostadspriserna runt omkring har vikt ner lite grand–

–under 2018.

Villapriserna har gått ner cirka 5 %.

Bostadsrätterna har gått ner något mer.

Det har kommit ut en del nyproduktion–

–som har kommit ut i andrahandsdelen.

Det har påverkan på bostadsrättspriserna.

Man har inte fått ut de priser som man gått in med.

Får du frågor kring bolåneräntor–

–efter Riksbankens höjning av räntan i december?

Det får vi, men det är ingen större dramatik i det.

Det kommer från så låga nivåer.

Man har varit förberedd på att räntorna ska gå upp.

Media har pratat om det ganska länge.

Vi har pratat om att det varit mycket rubriker i pressen–

–om kris på bostadsmarknaden.

Känner ni igen er i det?

Det är väl lite psykologi i det som skrivs.

Man blir lite mer försiktig.

Det är inte samma fart i marknaden som det har varit–

–under 2017 och första delen av 2018.

Men en förändring–

–av bolåne- och amorteringsregler spelar också roll.

Bra. Tack så mycket, Owe, för att du var med.

Ha en trevlig dag!

Ja, Matilda och Helena...

Han upplever lite samma situation som i Malmö.

Det Owe säger speglar hur det ser ut i landet.

Det har gått ner lite, det tar lite längre tid–

–och folk är beredda på att räntan går upp.

Jag har sett en tydligare inbromsning i Sundsvall–

–än i Umeå och Malmö.

Men det ökade väldigt snabbt åren före.

Det är spännande att försöka förstå vad det är som driver.

Om man tittar på Sverige som helhet–

–är det inte en homogen marknad.

I Malmö har det varit en prisuppgång på 8 % i årstakt–

–på småhus. I Sundsvall har det gått ner lite grand.

Det har saktat in över hela marknaden.

I Stockholm är det lite av ett ras–

–i alla fall på priserna på nyproduktion.

En blandad situation.

Man måste var lite mer om sig och kring sig som spekulant.

Vad säger du, Matilda?

Man behöver läsa på lite och se vad det säljs för.

De är viktigt i vilken marknad det än är.

Det är ditt bästa råd för 2019.

Läs på. Det tycker jag verkligen.

Helena, när det gäller konjunkturen under 2019–

–vad är dina prognoser för bostadsmarknaden–

–och konjunkturen i sin helhet?

Vi ser en fortsatt god inkomsttillväxt–

–och sysselsättningsökning.

Sen har vi en konjunkturavmattning framför oss.

Produktionstillväxten kommer att sakta in.

Men det ser ut att fortsatt vara ett starkt konjunkturläge–

–och låga räntor.

För bostadsmarknaden spanar vi mycket på nyproduktionen–

–och försöker bedöma om det kan komma en överraskning–

–eftersom mycket färdigställs i år.

Det är svårt att veta hur mycket som är inprisat.

Spännande. Det börjar bli dags att runda av.

I förra veckans avsnitt sa en av gästerna–

–att möjligheterna att göra bostadskarriär–

–att köpa en bostad och vänta på att den stiger i pris–

–och sen kliva av med lite mer pengar på hand...

Nu skulle den perioden var över–

–och att vi får se en mer stabil prisutveckling.

Vad är er bild av det?

Vi har en skev bild av vad det innebär att köpa bostad.

Jag var på en middag när priserna började gå ner.

Då sa en tjej att det var tråkigt att priserna gick ner–

–för hon hade gjort en miljon på sin studentlägenhet–

–och hon vill få ut det på sin lägenhet i Stockholm.

Där har vi ett problem. Det ska man inte förvänta sig.

Men man kan säkert göra bra affärer fortsättningsvis.

Det ligger mycket i bedömningen–

–att det blir svårare att göra bostadskarriär framöver.

Den nedåtgående trenden i räntor är bruten–

–och det byggs mer.

Politiker och myndigheter blir lite snabbar på att införa–

–åtgärder om skuldsättningen ökar för snabbt.

Nu får vi en ny regering, äntligen.

Kommer det att ske några större politiska drag–

–på bostadsmarknaden som påverkar priserna?

Inte i år. Skatterna för året är satta.

Där stöttar inkomstskattesänkningar upp–

–betalningsviljan och bostadsefterfrågan.

Räntebeläggningen på uppskov tas bort.

Men inga omvälvande förändringar i närtid.

Ja... Stort tack till veckans gäster.

Tack så mycket. Kul att vara här.

Helena Bornevall på Handelsbanken–

–och Matilda Adelborg på Booli

Har du planerat nåt för nästa vecka, Joakim?

Då ska vi prata med den mäklare–

–som sålt mest och dyrast i Sverige under 2018.

Vi får hans bästa tips–

–för att lyckas med bostadsaffären.

Det ser vi fram emot. Vi hörs!

Dagsfärska Hox-siffror över prisutvecklingen på den svenska bostadsmarknaden från Valueguard diskuteras samt nyheten att slutpriserna på sålda nyproducerade lägenheter i Stockholms kommun för första gången sjunker till lägre nivåer än slutpriserna på successionsmarknaden, enligt siffror som bostadssajten Booli tagit fram för EFN Kvadrat.

Under fjärde kvartalet 2018 var snittslutpriset 62 700 kr/m2 för nyproducerade bostadsrätter jämfört med 71 000 kr /m2 på andrahandsmarknaden. Kan detta trendbrott i Stockholm sprida sig till resten av landet?

Därtill diskuteras hur den höjda reporäntan påverkar hushållen samt temperaturen på bostadsmarknaden ute i landet genom intervjuer med Anna Claesson, privatrådgivare på Handelsbanken i Malmö samt Owe Sundin, kontorschef, Handelsbanken i Sundsvall. Programmet gästas av Helena Bornevall, makroekonom på Handelsbanken samt Matilda Adelborg, pressansvarig på Booli.

Programledare: Joakim Båge och Petra Bergman

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Här finns jobben om fem år1:05

    Här finns jobben om fem år

    I den senaste arbetsmarknadsprognosen spår Arbetsförmedlingen en avmattning i jobbtillväxten. På fem års sikt blir det svårast att få jobb inom bland annat medieyrken och...

  • Så funkar pensionen för sommarjobbare1:11

    Så funkar pensionen för sommarjobbare

    För de flesta sommarjobbarna ligger pensionen långt fram i tiden, men varje skattad krona bidrar. Den som tjänar över 19 670 kronor per år har rätt till totalt 17,21 procent av lönen avsatt till pensionen. 

  • Röken skingras på svenska uteserveringar1:11

    Röken skingras på svenska uteserveringar

    1 juli träder en ny lag i kraft som bland annat innebär förbud mot rökning på uteserveringar, busshållplatser och allmänna lekplatser. Lagen ska begränsa hälsorisker och besvär relaterade till tobaksanvändning. Förutom hälsan finns det stora ekonomiska fördelar med att fimpa, både för samhället och privatekonomin.