Back to basics med investeringsregler – del 2

Eftersom Niklas inte kan sluta prata–

–har vi delat upp investeringsreglerna på två avsnitt.

Nu är vi inne på avsnitt två.

Vi kommer att börja från regel 8.

Då kan vi pusha för en "dubbeltitt".

Då får du gå tillbaka till det tidigare avsnittet–

–och kika på de sju första investeringsreglerna.

Avsätt 20 minuter och titta på det först.

Kom sen tillbaka till det här avsnittet.

Ni hör att jag har Barry White-röst.

Det kanske går lite saktare än vad ni är vana vid.

Jag ska försöka skynda mig.

Du är lite förkyld, men stämningen runt Utsvävarkvarten–

–får igång dig.

Om du har tur kan du få höra hur min röst lät–

–när jag kom in i målbrottet och började spara i aktier.

Jag tog med den här igen. Det är en härlig bild.

"8. Får portföljen innehålla utländska innehav?"

"Någon bestämd andel av totalen?"

Är det inte bra att diversifiera geografiskt?

Jag köper inte resonemanget att investera utomlands–

–bara för att få diversifiering. Jag köper inte det.

Du behöver inte gå över ån efter vatten.

Vi har tusen aktier i Sverige.

Ungefär 377 på Stockholmsbörsen.

Många av de här bolagen är väldigt internationella.

Tittar du på Sverige under en lång period–

–från 1900 till 2000... Det säger inte så mycket om i dag.

Då var Sverige den börs i världen–

–i de utvecklade länderna som sopade banan med de andra.

Vi har haft högst avkastning: 11 % i nominella termer–

–och 7,6 % i reala. Det säger inget om framtiden–

–men på lite kortare horisont brukar vi komma ut i toppen.

Många av bolagen som bildades runt 1850–

–har tagit sig ut i vida världen. Så är det inte överallt.

När jag var i Sydkorea såg du Samsung och LG...

Det här är en LG-skärm.

De har lyckats bra internationellt.

Många andra har inte lyckats ta sig ut utanför Korea.

Vill du inte äga LG och Samsung, då?

Eventuellt i en globalfond, men poängen är–

–att de svenska bolagen har en stor del av försäljningen–

–på världens sex kontinenter, kan vara sju.

Det ger en utländsk exponering via de svenska bolagen.

Man får även valutaexponering–

–när bolagen räknar hem och redovisar i svenska kronor.

Även om du har intjäning i Brasilien, Kina–

–Sydkorea eller Sydafrika...

När du räknar hem och ser hur mycket du har tjänat–

–gör du det i SEK. Du har valutadimensionen–

–och global försäljning ändå.

För att komma vidare från punkt 8, vill jag säga–

–att skälet att investera i andra marknader–

–är att det finns bolag på marknader–

–som du inte kommer åt i Sverige.

Svenska OMXS30 är ungefär 50 % bank och verkstad.

Lite mindre bank sen Nordea bytte legalt säte till Finland.

Då vill man åt det som inte är bank och verkstad.

I USA är det techbolagen. Vill du åt dem–

–så är jag ledsen, det gör du inte på Stockholmsbörsen.

Inte ens svenska Spotify.

Du vill åt världens största kapitalmarknader–

–där får du medias ögon och du syns.

Därför söker sig många bolag i andra länder till USA.

Alibaba, exempelvis. Jag har hört de som har sagt–

–att man inte fick finansiering i Kina.

Det kan finnas andra skäl, men många söker sig till USA.

"Cherrypicka" om det finns spännande bolag i andra länder–

–där börserna har annan karaktäristika.

Gå till Tyskland som är en bilnation.

Vill du komma åt bilbolagen är det Tyskland som gäller.

Vill du åt techbolagen är det USA. Vill du åt...

...råvaror eller Gud förbjude cannabisaktier–

–så är det Kanada som gäller.

På så vis kan du söka sig utanför Sveriges gränser–

–men inte för att får riskspridningen till olika länder.

Men tittar du på ett globalt världsindex–

–brukar Sverige väga strax under procenten.

Det finns mycket utanför Sveriges gränser.

"9. Hur bygger du upp en position i en aktie?"

"Större engångsköp eller 'buy to build'?"

Ja...

Att vara eller icke vara...

Här känns det svårt att hitta rätt eller fel.

"Buy to build" är finansiell Mulle Meck.

Eller Byggare Bob... Man får bygga upp sin position.

Större engångsköp... Nån som har ärvt pengar–

–eller har en stor påse pengar och vill in på börsen...

Går du in med ett stort kapital vid ett enda tillfälle–

–även om du vill äga aktierna under lång tid–

–blir det ett lite större spekulationsmoment–

–om du lägger allt på ett bräde.

Det du gör, även om du tycker att du inte spekulerar–

–är att du förmodligen hoppas att du går in–

–vid rätt tillfälle och att kursen inte går ner i morgon–

–utan ska gå upp.

Det kan vara så att du vill äga just de aktierna.

Men köp de aktier du vill ha i portföljen–

–det kan vara 10-15 i antal–

–och se dem i portföljen. Det är psykologisk skillnad på–

–att ha en aktie på en bevakningslista–

–kontra att ha en aktie i portföljen och se den i depån.

Köp en liten position och bygg upp den.

Säg att du köper en position och kursen går ner 10 %–

–fördubbla den steken så står du på -5.

Du kan arbeta dig upp till nollan om det går åt fel håll.

Går det åt rätt håll, får du köpa lite dyrare.

Jag menar inte att man ska fånga fallande knivar–

–för det betyder att bolagen har operationella utmaningar.

Men det kan ju skaka till på börsen–

–vilket det har gjort sen vi stod här förra gången.

Då går den ner för risksentimentet är "risk off".

Marknaden är lite orolig och hela börsen går ner.

Fortsätt köp och bygg den positionen.

Gå inte in med hela ditt surt förvärvade kapital–

–vid ett enda tillfälle.

Min bild är att "buy to build" passar nybörjare bättre–

–för man kan inte läsa sig till att vänja sig vid börsen.

Det är som om Zlatan blev bra på fotboll genom att läsa.

Man måste spela fotboll och pröva på börsen på riktigt.

Man får lite ont i magen–

–första gången man upplever en större nedgång eller rekyl.

För att undvika att det gör för ont i magen–

–är det psykologiskt lättare–

–om man jobbat med "buy to build"–

–istället för att ha bränt allt krut när man började.

Man kanske tappar sugen och lägger av.

Det vill man inte göra.

Det är en av de största långsiktiga riskerna–

–att bränna sig och lämna marknaden.

Många oroar sig för börskrascher.

Det är inte den största risken långsiktigt.

Den största risken är att man får ont i magen–

–och lämnar marknaden, kanske när börsen har gått ner.

Då skulle man kanske ha köpt.

Om jag hade lagt om min strategi–

–och fått en stor påse pengar i dag, en påse pengar–

–och fått mandat att placera dem på ett bräde–

–så hade jag agerat annorlunda–

–än vad jag gör i dag och lägger in pengar löpande.

Den här som vi har pratat om i Uppesittarkväll–

–som Kramer i USA också har pratat om, Pyramiden...

Vi ska kanske...

Är det pensionspyramiden du håller på med?

Om börsen går ner lite grand...

Det här kan vara en sättning, från 0 till -5, ungefär...

Ända ner till -10 får det vara. Är det -10 här–

–är vi inne i en korrektionsfas.

En nedgång hit ned... Då är vi inne i en björnmarknad–

–på -20 %.

Det jag vill säga är att om du köper här–

–men inte för hela slanten på en gång–

–utan lite grand och fortsätter sen...

Går det ner lite grand, kan du duttköpa.

Går den ner -10 % kan du köpa lite mer.

Har börsen gått ner mer än -20 %–

–kan du vara ganska "confident"...

Om börsen har gått ner -20 %–

–kan du vara "confident" att de affärer du gör–

–blir ganska bra om du har tiden på din sida–

–och har råd att genomgå en storm.

Det kan lika gärna gå ner -40 %.

Men de affärer man gör i sämre tider tenderar–

–att bli bra, för börsen kommer alltid tillbaka.

Man kan köpa här uppe–

–och köper mer om det går ner och lägger mycket krut–

–i fall börserna har gått ner väldigt mycket.

Nedgången brukar vara lite snabbare än uppgången.

Jag vill inte att man köper allt här och får nedgången.

Därav "buy to build".

"Vilken typ av finansiella instrument får du ha?"

Du kan ha olika typer av derivat och så där...

Håll den rätt kort. Jag kan gissa vad du ska säga.

Är man ny på börsen... Alla möjliga tittar på programmet.

Är man ny kan man börja med–

–att bygga upp en portfölj med aktier, eget kapital–

–ingen belåning, inga konstiga instrument...

Buffett säger–

–att derivat är finansiella massförstörelsevapen.

De kan rätt utnyttjat sänka risken i portföljen.

Men man ska vara försiktig. Ett exempel–

–är hävstångsprodukter med 1 gånger 3.

Om börsen går upp 1 % går den underliggande tillgången...

Ett derivat är nånting–

–som deriveras av en underliggande tillgång.

"Fing" för Fingerprint och ett derivat...

Vi lägger på en turbo på den underliggande tillgången–

–Fingerprint. Sen sätter vi gånger 3 på den.

För en tid sen när Fingerprint öppnade ner 40 %.

Ner 40 % gånger 3... Det gör produkten helt värdelös.

Då är ditt kapital borta.

De här produkterna är ofta lite svåra.

Det är svårt nog att bli riktigt bra på aktier.

Lägg tid på att bli riktigt bra på aktier.

Sen kan man börja lära sig nya saker.

Poängen är att om du i nyktert tillstånd bestämt dig–

–när börsen inte är sur och du inte är under press–

–bestäm dig då för vilka instrument du får ha.

Om en aktie gått ner alldeles för mycket–

–tror man att den måste vända–

–och köper derivat med hävstångsprodukt...

Har du sagt nej tidigare, håll dig till det.

"11. Får du använda belåning?"

Det här hänger ihop för derivat jobbar ofta med belåning–

–för att åstadkomma hävstång.

Om du vill hålla på med derivat–

–kolla om det är daglig eller lång hävstång.

Om man fyller på belåningen varje dag, trycks den ner.

Det är avancerat. Det är så många bitar.

"Får du använda belåning och hur hög skuldsättning?"

Hur hög belåning får du ha? 10, 20 eller 30 %.

När ska du belåna dig?

På toppen när allting har gått upp?

Vi vet ju inte när det vänder och hur djup nedgången blir?

Eller kan man använda belåningen med pyramiden?

När kursen gått ner jättemycket–

–har man lägre belåningsvärde på sina egna tillgångar.

De har fallit i värde så låneutrymmet har blivit mindre.

Är det då man ska belåna lite?

Jag kan belåna 30 % om börsen gått ner 30 %.

30-30-regeln. Den kom jag på nu.

Om du har en belåning på 30 %–

–och portföljen faller 50 %–

–är belåningsgraden 60 %.

Om man ska använda belåning ska man tänka sig för–

–om man vill ha en belåningsgrad över 30 %.

Faller börsen 50 % är det hel plötsligt 60 %.

Ofta säger bolag i sina finansiella mål för skuldsättningen–

–2,5 till 3 gånger ebitda.

Faller rörelseresultatet–

–stiger skuldsättningen väldigt snabbt.

Om man ska belåna sig–

–så kan en aktie gå ner 100 %–

–och då blir man skyldig pengar...

Men om man har haft en bred portfölj–

–med mer diversifiering, är det lite mildare–

–att belåna sig. Index går sällan ner 100 %.

Då måste man inte gå till Kronofogden.

Sannolikheten att index går ner 100 % är nästan obefintlig.

Ju mer diversifierad du är, desto mindre ont i magen–

–får du när du belånar dig.

"12. Vilken strategi passar dig?"

Jag gjorde ett klipp–

–om värde-, tillväxt- och utdelningsbolag.

Man ska hitta sin egen stil.

Och hålla sig till den stilen.

Man ska inte "insourca" nån annans strategi.

När det går ner på börsen och det blir jobbigt–

–står du ganska ensam.

Då är det bra att ha hittat sin strategi–

–och är "confident" med att den passar mig.

Är värdebolagen eller tillväxtbolagen intressanta?

Bolag som kommer att växa till sig.

Eller är det "turnarounds"–

–som har haft operationella utmaningar.

Men jag har erfarenhet kring vad som krävs–

–för att få bolag att vända. Jag pratar inte om mig själv.

Jag vet ungefär vad som krävs.

Jag gillar "turnarounds" där potentialen är enorm.

Kör det då. Försök hitta det som passar dig.

De här får vi gå igenom i ett helt program.

"13. Vilka kostnader kan du exponera din portfölj mot?"

Om man har fonder exempelvis är det–

–fondförvaltningsavgift, årlig avgift...

Courtage kommer på toppen av det.

Det fanns termer som hette TER och TKA–

–Total Expense Ratio, förvaringsinstitut, marknadsföring–

–allt runt omkring. TKA var totalkostnadsandelen–

–där man la till courtaget.

Courtaget är beroende av omsättningshastigheten i en fond.

Det är tajt. Finns det fler avgifter?

Skalavgifter på depåer och vad det kan tänkas vara.

Ränta för belåning.

Strukturerade produkter. Räntan för belåningen...

Finansiella derivat har en finansieringskostnad.

Tänk dig noga för, för det gör stor skillnad över tid.

Avgifter blir det också ränta på ränta på.

"Hur aktiv ska du vara?"

"Genererar ökad transaktionsintensitet alfa?"

Det du försöker säga är att det sällan lönar sig–

–att handla för ofta och för mycket.

Handlar du ofta och mycket–

–kolla då om du har fått överavkastning gentemot börsen.

Om inte, var då ärlig mot dig själv.

Är det värt att vara väldigt aktiv?

Det generar courtagekostnader som gynnar huset.

Om aktiviteten som tar min tid och energi–

–inte genererar en överavkastning–

–är det då värt det? Skulle jag jobba för halva lönen?

Bra fråga. Om jag är ärlig mot mig själv är tiden slut.

Vi måste avsluta programmet.

Otroligt intressanta 14 punkter. Folk får nu–

–gå igenom dem och skriva ner sina egna regler.

Det låter väldigt bra. Och sen hålla sig till dem.

Det är det svåra. Tack så mycket.

Att handla hämningslöst på börsen kan resultera i kaos. Därför kan det vara klokt att sätta upp investeringsregler att följa även när det stormar.

Nicklas Andersson har 14 investeringsregler han vill dela med sig av. De första 7 pratade han om i förra veckans avsnitt och 7 nya kommer här!

Programledare: Albin Kjellberg

  • Booli: Billigare att köpa nytt än begagnat20:31

    Booli: Billigare att köpa nytt än begagnat

    Dagsfärska Hox-siffror över prisutvecklingen på den svenska bostadsmarknaden från Valueguard diskuteras samt nyheten att slutpriserna på sålda nyproducerade lägenheter i Stockholms kommun för första gången sjunker till lägre nivåer än slutpriserna på successionsmarknaden, enligt siffror som bostadssajten Booli tagit fram för EFN Kvadrat.

  • Fler lyxkollektiv på gång i Sverige38:50

    Fler lyxkollektiv på gång i Sverige

    Detta avsnitt av bostadspodden Kvadrat gästas av två aktörer som är verksamma inom den heta trenden co living. Diskussionen handlar om varför det plötsligt blivit intressant att bo i kollektiv igen.

  • Spellicensens konsekvenser för spelarna1:34

    Spellicensens konsekvenser för spelarna

    Nu har regleringen av odds- och kasinospel förändrats och det har flera konsekvenser för konsumenterna. Bland annat kommer spelreklam i sociala medier att bli vanligare...

  • Så minskar du risken för kortbedrägeri0:59

    Så minskar du risken för kortbedrägeri

    Kortbedrägerier blir allt vanligare och är nu det vanligaste brottet i Sverige. Tänk på hur du hanterar personliga uppgifter för att minska risken att drabbas.  

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Så blir bostadsmarknaden 201924:52

    Så blir bostadsmarknaden 2019

    EFN Kvadrat tar fram kristallkulan och blickar framåt, tillsammans med två av de allra bästa experterna, Lena Fahlén, chef för makroanalys på Handelsbanken och Erik Olsson, ordförande för Erik Olsson Fastighetsförmedling.

  • #Uppesittarkväll – Julspecial1:59:55

    #Uppesittarkväll – Julspecial

    I årets sista #Uppesittarkväll pratar Michael Livijn, chefsstrateg för investeringar på Nordea, om portföljteori. Dessutom pratar privatekonomen Emma Persson från Länsförsäkringar och vardagsekonomen Magnus Hjelmér från Ica Banken om ekonomiåret 2019.