Allt du behöver veta inför brf-stämman

Välkommen till det 33:e avsnittet av Kvadrat.

Så här i maj månad är det högsäsong för årsstämmor–

–i bostadsrättsföreningar.

Vad bör en medlem i en sådan ha koll på inför stämman?

Och hur kan besluten som röstas fram–

–komma att påverka värderingen på din bostadsrätt?

Det ska vi snacka om i dag. Nu drar vi i gång.

Jag välkomnar veckans gäster.

Det är Kerstin Frykberg Andersson–

–utbildningschef på organisationen Bostadsrätterna–

–och Sanna Treijs, fastighetsmäklare på Notar.

På Södermalm. Eller hur?

Välkomna.

Vad är en stämma i en bostadsrättsförening, Kerstin?

Du är ett proffs.

Ja, jag har suttit på en del stämmor.

Man måste ha stämman enligt lag–

–för att då gå igenom årsredovisningen.

Där måste tre beslut tas, annars gäller inte stämman.

Det är beslut om resultat- och balansräkning–

–och dispositionsförslaget, som man måste ta med sig–

–det vill säga vinst eller förlust till året efter–

–och, där styrelsen kanske är lite skakig, ansvarsfrihet.

Det är de beslut som krävs för att det ska gälla.

Annars gäller inte stämman.

Två är ekonomiska, resultatet och balansräkningen–

–och det har oftast en revisor tittat igenom–

–så där behöver man inte vara så oroad.

Det här med ansvarsfrihet handlar i de flesta fall–

–om att styrelsen har gjort sitt jobb.

Förklara lite mer vad det är som kan hända där.

Vilka fall i den frågan är intressanta?

Tyvärr har vi på bostadsrätterna de senaste åren märkt–

–att man ofta tycker att styrelsen är dum–

–och därför säger nej till ansvarsfrihet.

Men det handlar ju om ekonomiska saker–

–som styrelsen kan ha gjort.

Då ska man säga nej till ansvarsfrihet.

Det är ett minoritetsbeslut.

Om man misstänker att nåt inte gått rätt till–

–så säger man nej till ansvarsfrihet.

Det finns exempel på det. Det kan vara nåt ekonomiskt...

...brottsligt. Styrelsen kan ha förskingrat pengar.

Det har funnits såna exempel, men det är väldigt sällan.

Det är sällan, men det har hänt.

Det är det att man, enligt årsredovisningens uppgifter–

–säger ja eller nej till ansvarsfrihet.

Sen kan en ny styrelse upptäcka att nåt hänt–

–och då kan man fortfarande polisanmäla, och så vidare.

Men det är mer en formsak på stämman.

För det mesta säger man ja till ansvarsfrihet.

Så om man är sur för ett nej till andrahandsuthyrning...

Att komma till stämman och inte första för ansvarsfrihet–

–är inte...

Nej, det är inte lösningen.

Sanna, du som är mäklare:

Frågar förstagångsköpare vad en stämma egentligen är?

Nej, egentligen inte. Vi får sällan frågor om stämman.

Frågorna som vi som mäklare ofta får–

–är mer angående årsredovisningen–

–och hur ser ekonomin i föreningen ut.

Vi behöver inte svara på så mycket frågor om stämman.

Men det är nog framför allt förstagångsköpare–

–som inte riktigt har jättebra koll på stämman–

–och vad man också har för möjligheter–

–och att man faktiskt kan vara med och påverka beslut.

Inte så mycket frågor om det, då.

Hur man läser årsredovisning–

–har vi gått igenom i tidigare avsnitt av Kvadrat.

Men, Kerstin, vad är det då som sker på en stämma?

Höjdpunkten är just årsredovisningen naturligtvis.

Man går igenom den. Jag brukar ta sida för sida.

De har fått den och har gått igenom den förhoppningsvis.

Det är mer att man får ställa frågor.

Styrelsen kanske måste förklara nåt–

–eller säga nåt extra om vad som har hänt förra året.

Annars är det motioner och propositioner om det finns.

Det är ju där man kan påverka:

Som medlem med en motion–

–och som styrelse med en proposition.

Det är intressant om det kommer motioner.

Jag brukar göra lite reklam för motioner också–

–och berätta att de kan påverka saker–

–om det inte finns nån. Det är viktigt.

De måste vara inskickade i god tid annan.

Ja, absolut.

Ibland står det i stadgarna när de senast måste lämnas.

Ibland måste styrelsen gå ut med–

–att det här är sista datum för motioner.

De ska ju in, och sen tittas igenom av styrelsen–

–och kanske besvaras också–

–för att ge vägledning för medlemmarna som läser dem–

–om att nåt redan är gjort eller är för dyrt.

Man måste lägga om taket, eller vad det kan vara.

Det är en bra vägledning att styrelsen ger sin syn.

Om man som medlem är lite orolig för taket–

–och man vill se till att det här ses över–

–så är det bra att skicka in en motion till stämman.

Absolut. Nu brukar det inte vara de frågorna.

Det är mer cykelställ och såna saker.

Innergården.

Ja, såna där myspysgrejer.

Då får man det protokollfört. Det är det som är vitsen.

Det tror jag att få känner till–

–att man faktiskt kan påverka på det sättet.

Sen går inte alltid de motionerna igenom–

–men man har möjlighet att lägga fram och påverka.

Vanligtvis dyker bara en tredjedel av medlemmarna upp–

–på årsstämman och tar möjligheten att rösta.

Jag tänkte vända mig till Sanna.

Detta är väl ett sätt att påverka värdet på bostadsrätten?

Man kan till exempel motionera om–

–att det ska målas om i trapphusen för att det är fult–

–eller att det ska köpas en ny port. Den gamla är risig.

Absolut. Andra vanliga frågor om man inte har balkong–

–är bygglov för balkong. Det påverkar värdet mycket.

Vi var inne på innergårdar.

Man kan vilja snygga till en takterrass.

Sånt kan påverka värdet i det långa loppet.

Vad kan påverka värdet mest?

Vad gör man om man köpt en bostadsrätt och vill tänka:

"Okej, här finns det potential."

"Detta är en icke förädlad pärla som vi har kommit över."

"Nu ska vi ta tag i det här." Vad ska man motionera om?

Det är såna saker som du nämnde:

Föreningens hus och trapphus ska se schyst ut.

Det är givetvis värdehöjande.

Säkerhetsdörrar, enhetlighet i trapphusen–

–innergårdar... Den ska inte vara igenväxt.

Man kanske har sittgrupp, grillplatser och trevligheter.

Och man kan ha balkongbygge, sälja vindarna–

–och få in pengar i kassan, om det är aktuellt.

Det finns ju jättemycket man kan påverka.

Vad är det som påverkar värdet mest?

Är det ett balkongbygge eller att sälja av vindarna–

–så att man får en lägre avgift? Vad är det som du ser?

Det beror på.

En balkong, till exempel, kan vara värd så olika–

–beroende på om du bor högst upp–

–och i söderläge eller västläge...

Det är en väldigt bra investering–

–för den kommer att ge ett väldigt bra slutpris.

Men en balkong i norrläge–

–eller längst ner, påverkar inte din lägenhet lika mycket.

Sen är det så att om man säljer vindar–

–som är vanligt i dag–

–så får man in pengar och kan amortera.

En låg belåningsgrad i föreningen är attraktivt–

–så det är lite olika.

Såna grejer är viktiga.

Balkong och uteplats höjer värdet–

–och även belåningsgraden per kvadratmeter.

Om den är låg–

–så märker man att spekulanterna blir mer angelägna–

–om att känna att det är en säker investering.

Finns det några dumma grejer att göra–

–och som påverkar värdet negativt?

Nej, egentligen inte.

Det är om man inte tar hand om huset, som styrelse.

Det kan vara låga avgifter, men huset ser ut som skräp.

Exakt, till exempel.

Men vilken typ av beslut måste man ta på stämman–

–om man vill göra om i trapphuset?

Måste man ta ett sånt beslut på stämman?

Renoveringar är styrelsens. Det är det löpande.

Det är förvaltningsdelen.

Det man måste ta är om-, till- och nybyggnation–

–till exempel balkonger.

Det måste tas på stämman om det är utanför lägenheten–

–de allmänna utrymmena, och mark.

Man kanske vill bygga ett soprum eller nåt–

–eller nåt sophus eller nånting sånt. Sen är det stadgar.

Där krävs det två på varandra följande stämmor–

–om inte alla är på plats på första och alla säger ja.

Det är exempel på sånt man måste ta på stämman.

Jag läste nån artikel som du hade skrivit, som var bra–

–om att det finns två sätt som man kan påverka–

–hur det går för ens bostadsrättsförening.

Det är att komma på stämman och att sitta i styrelsen.

Men jag känner i min bekantskapskrets–

–att det blivit mindre populärt att sitta i styrelsen.

Man känner att det får nån annan ta. Man har inte tid.

Förklara hur det fungerar i en bostadsrättsförening.

Varför har man en styrelse av frivilliga personer–

–även om de ibland kan vara avlönade.

En del är frivilliga och en del tvingas sitta i styrelsen.

Ibland blir en del tvingade.

Det är viktigt. Man måste ha en styrelse enligt lag.

Annars får man likvidera föreningen–

–och sälja huset som en hyresfastighet.

Banken vill ha tillbaka pengarna direkt.

Det är viktigt att ha ett styre–

–och någon som förvaltar och förädlar fastigheten.

Om man inte tycker att styrelsen gör det–

–väljer man en annan. Man kanske måste sätta sig själv–

–för att få nånting att hända. Men det är ett lagkrav.

Sen beror det på hur styrelsen är.

Jag har suttit i två styrelser. En var tungrodd.

Jag hoppade av. Sen kom jag igen till en ny styrelse.

Vi hade så himla roligt. Det var högt i tak.

Det är viktigt med en bra stämning i en styrelse.

Jobbet är tungt. Det kan jag inte sticka under stol med.

Men om man har en bra kommunikation–

–så kommer man igenom och kan skratta åt eländet.

Det är viktigt att man har den här anspråkslösheten–

–och att man lyssnar på varann och inte har lågt i tak–

–för då blir det inte roligt.

Då är inget jobb över huvud taget roligt–

–att komma fram med.

Det skulle jag säga som ett tips: Ha roligt.

Och ju fler man blir i styrelsen–

–desto mindre jobb blir det givetvis per person.

Då kan man nischa sig.

Om man tycker att innergården är en viktig del–

–så kan man ansvara för innergårdsskötsel och det.

När man blir få i styrelsen får man ta sig an saker–

–som man inte alls tycker är kul.

Sen är det jättebra om man söker jobb.

Att sitta i en styrelse vars förening omsatt miljoner–

–är ett stort ansvar och det är viktigt.

Jag kan lägga till att jag sitter i en börsbolagsstyrelse.

Erfarenheten av en bostadsrättsföreningsstyrelse–

–var viktigt där. I grund och botten är det samma rutiner–

–när man sitter i en styrelse och går igenom protokoll–

–och har ansvar för en budget.

Man får mötesvana–

–och vet hur man ska bete sig på ett styrelsemöte.

Kerstin, du jobbar som styrelserådgivare–

–och har hoppat in i en mängd olika styrelsemöten...

Nej, inte möten, utan stämmor.

Man blir nyfiken på anekdoter och roliga historier.

Jag gissar att det har hänt ett och annat sen 2005.

Ja, då började jag. Ja, det har det. Det är högt och lågt.

Ibland sitter man och fryser i en källare.

Man sitter på små dagisstolar ibland–

–till att man sitter på ett flådigt hotell.

Jag satt i en trappuppgång en gång–

–och det var ett väldigt långt möte, sex timmar.

Till slut fick nån sitta och trycka på ljusknappen.

Det är högt och lågt, och hur folk beter sig.

Det var mycket det jag hade läst om de här stämmorna.

Du sitter i intresseorganisationen Bostadsrätterna.

Ibland är det en medlemsförmån–

–att du kommer ut om det är infekterat–

–och är en neutral mötesordförande.

Du ser till att folk håller sig till det de ska diskutera.

Ja. Det brukar ordna sig ganska väl–

–när vi kommer ut från Bostadsrätterna.

Vi kommer med svaren. Vi vet vad som står i lagen.

Vi har läst in oss på stadgarna som föreningen har–

–och då behöver man inte spekulera–

–som man brukar göra på en del föreningsmöten:

"Det här kan man väl göra. Nu kör vi."

Vi stadgar upp det.

Det ger nog en trygghet för dem som är på mötet.

Ibland är det väldigt tysta möten.

Då försöker jag piska i gång och ställer dumma frågor–

–för att få folk att börja titta på... "Jaha..."

Jag får i gång folk, helt enkelt.

Det här är medlemmarnas viktigaste möte.

Det är det enda mötet där man kan diskutera föreningen.

Då sumpar de det genom att inte ställa frågor.

Det är lite tråkigt och ledsamt att se.

På Petras fråga... Kan du ge exempel på såna?

Säg att man är förstagångsköpare–

–och aldrig har varit på en stämma.

Kan du ge exempel på infekterade situationer–

–som du kommer in och försöker hjälpa till att lösa?

Om man inte har varit med om en stämma–

–kanske man chockeras av vissa beteenden och frågor.

Som medlem får man bara titta på.

Det beror mycket på vem som är ordförande.

Att ordföranden tar tag i situationen:

"Nu får du sitta ner och vara tyst."

"Du får tala nu."

Om man vet med sig att stämman blir råddig kan man säga:

"Kan vi ha ordningsregler på stämman?"

Jag börjar alltid med att berätta vad jag tycker.

"Är det okej att vi gör så här?"

Alla säger ja, och jag får påminna folk när det bryts.

Det är enkelt och bra att göra så i början.

Men Kerstin, tillbaka till min fråga. Handgemäng–

–fula ord, osämja...

På en stämma började de slåss.

Jag var ännu inte vald, så jag kunde inte göra nåt.

Jag blev vald och sen klingade det av.

Vad handlade det om?

Det var infekterat från början, så en liten grej–

–fick det att ske.

Men...

Vad är det för typ av frågor?

Nån som vill bygga balkong...?

Jag tar hand om, och försöker medla i konflikter.

En del av jobbet...

Ofta handlar det om osäkerhet.

Man vet inte vad en bostadsrättsförening är.

Vem bestämmer? Var får jag göra saker?

Vad får styrelsen göra? Mycket osäkerhet–

–och brist på kunskap om vad det handlar om.

Jag var med i styrelsen i en bostadsrättsförening–

–där beslut skulle fattas om elstolpar–

–på parkeringsplatserna. En riktig het potatis.

Vissa ville...

För att ladda elbilar?

Ja, det skulle tas nya lån...

...tillsammans med lite annat som skulle göras.

Styrelsen var riktigt oense.

Ena lägret ville ha det, men det andra–

–tyckte att investeringen var onödig.

Vi hyrde in extern hjälp som redde ut frågan.

Så här går det till...

Man kan inte tro att det finns så starka känslor.

Folk var mycket upprörda.

Nåt som kan orsaka upprörda känslor är avgiften.

Ska den höjas eller sänkas?

Finns det nån speciell...?

Det bestämmer styrelsen, tack och lov.

Det ska man inte ta på stämman.

Jag skulle inte våga sitta i styrelsen–

–om stämman bestämde. De vill alltid sänka.

Kostnaderna ska täckas med avgiften.

Man måste kanske höja ibland.

Och kanske vara försiktigare med att sänka.

Om det inte verkligen är så att det går.

I min egen förening var jag restriktiv med sänkningar.

Men när vi fick svart på vitt att vi kunde sänka–

–10 eller 20 % och då gjorde vi det.

Efter att jag hade slutat i styrelsen sänkte de ännu mer.

Och det höll. Ekonomin var väldigt bra.

Folk blir så glada när man sänker, men inte när man höjer.

Därför ska man vara försiktig med sänkningar.

Men styrelsen bestämmer.

Jag vill ändå gräva djupare.

Vilka frågor kan orsaka konflikter?

Och hur kan man undvika dem?

Oavsett om man bott i hyreshus eller bostadsrätt–

–vet man att gemensamma lokaler, som tvättstugan–

–kan orsaka tjafs.

Jag har varit i många intervjuer med tvättstugan...

Mitt område.

Vad sker och hur kan det undvikas?

Lappar...

Det kommer upp... "Varför har du inte tagit bort luddet?"

Jag tar med mig Batras bok–

–när jag har kurs: "Den som inte tar bort luddet ska dö!"

Jag förstår att konflikter uppstår där.

Det intimaste läggs ut för allmän beskådan.

Nån kommer in och ser trosor och kalsonger...

Det är min tvättid, jag har bokat, ingen ska komma här–

–och titta eller göra nåt...

Folk har olika nivå på städning.

Typisk tvättstugegrej...

Men även på gården förekommer sånt.

Nån har lämnat fimpar...

Man tycker olika om vad som är okej.

Fast städning...

Där går man ofta i klinch.

Jag är livrädd för gemensamma tvättstugor.

Jag installerar alltid tvättmaskin i mina lägenheter.

Så starka känslor...

"Luddet är inte borttaget på rätt sätt..." Ja...

Men när köpare frågar dig som mäklare–

–om bostadsrättsföreningen. Vad undrar de–

–när de ska köpa en bostadsrätt? De förälskar sig–

–i lägenheten, men vad vill de veta om föreningen–

–förutom avgiften och skuldsättningen?

Belåningsgrad.

Främst årsredovisningen. Belåningsgrad–

–vilka renoveringar är gjorda, vilka kommer?

Sällan kommer frågor om styrelsens sammansättning...

Nån gång har jag fått frågor som:

"Är de sams i föreningen?

Men väldigt sällan.

Svårt för dig att svara på...

I vissa fall...

Jag jobbar i innerstan och säljer ofta i samma föreningar.

Vet jag att föreningen är bra, jag får svar på frågor–

–före försäljningen när jag förbereder den...

Jag märker att personerna i styrelsen är bra.

Då lyfter jag fram det till spekulanterna–

–men de frågar sällan.

Men årsredovisningen brukar ligga framme–

–under en visning.

Kerstin, du ger rådet att pimpa årsredovisningen.

Den ska se bra ut, så att föreningen ser välskött ut.

Det är ju en broschyr för bland annat köpare–

–och även för bank.

Men banken tittar väl mer på siffrorna.

Men som köpare är det väl trevligt att se–

–om de har några gårdsfester osv.

Det är sånt styrelsen ska vara generös med–

–när man skriver sin verksamhetsberättelse.

Med lite foto, då...?

En del har jättetrevliga årsredovisningar med bilder.

Och sen kanske också en hemsida.

Absolut. Man ska vara generös som förening–

–att visa upp hur fint man har det.

Är det nånting du uppskattar som mäklare, Sanna?

Absolut.

När den sen ligger på visningen är det sällan–

–nån säger: "Det var en fin årsredovisning. Vi slår till!"

Men att det är ordning och reda...

Men att ha en hemsida nämner många spekulanter.

Om hemsidan är välskött tar man med det i text.

Det är en väldigt bra grej.

Där kan man måla ut med bilder och så.

Spekulanter uppskattar att den är uppdaterad.

Om man går i försäljningstankar och går till stämman.

Vad ska man då tänka på?

Om det beslutas att de ska ske en fasadrenovering–

–bör man då lägga ut till försäljning före eller efter...

Eller försöka bromsa den?

Då blir man inte omtyckt.

Vid fasadrenovering blir det byggställningar utanför.

Givetvis försöka sälja innan. Fota och försök–

–ha visning innan. Det blir ofta mörkt av byggställningar.

Sen kan fasadrenoveringen ske från kontrakt till tillträde.

Det tar ofta några månader.

Går inte det, så vänta tills renoveringen är klar.

Stambyte, då?

Det är kanske ännu jobbigare.

Det är sällan att det går att tajma precis.

Vid stambyte behöver man välja nya ytskikt–

–och göra val i badrum.

Kan man sälja före stambytet–

–men informera om att det ska ske stambyte–

–och att köparen får vara med i den processen–

–är det väldigt uppskattat.

De flesta vill att stambytet sker mellan kontrakt–

–och tillträde, så att de slipper bo i det.

,Men det är ändå bra att som köpare–

–vara med och påverka sitt framtida badrum.

Så ett stambyte kan till och med vara positivt?

När mäklaren berättar om stambytet är det positivt.

Men om man är pensionär kanske man inte vill–

–höra talas om stambyte, för det låter väldigt jobbigt.

Precis. Vad är det för lägenhet?

Är det en liten lägenhet för en förstagångsköpare–

–är det förmodligen en fördel att vara med och påverka.

Framför allt om badrummet är gammalt.

Då har köparen förmodligen ändå tänkt göra om det.

Gör man det i samband med stambyte–

–betalar ofta föreningen en viss del.

Är det en större lägenhet till barnfamiljer–

–kanske det är värt att vänta ut ett stambyte.

Att ha det klart och kunna attrahera fler spekulanter–

–och på så vis få ett högre slutpris.

Det beror lite på vilket objekt man har.

Kerstin, nu börjar ju stämmorna snart.

Hur ska jag som bostadsrättsinnehavare–

–förbereda mig inför stämman?

Framför allt läsa igenom årsredovisningen–

–och sätta frågetecken vid det man undrar över.

På stämman är det inget korsförhör.

Men att man visar intresse för–

–varför nåt gick bättre eller sämre.

Man ser hela tiden jämförelseåren.

Det ska man definitivt sätta sig in i.

Och sen naturligtvis skriva motioner.

Var nånstans i ett flerfamiljshus kan man påverka?

Som hyresgäst har man inte så stor påverkan–

–som man har som medlem.

Därför hoppas jag att man väljer att bo i bostadsrätt–

–just för att man har inflytandet.

Om man har missat deadline för att skicka en motion.

Kan man räcka upp handen under mötet–

–och säga: "Jag tycker att vi ska bygga balkonger."

Vad gäller för övriga frågor?

Jag skulle säga att den frågan kan vi inte ta upp nu–

–men motionera gärna till nästa stämma.

Det är bara det som är aviserat i kallelsen–

–som kan tas upp. Övriga frågor finns inte.

Efteråt kan man ha en diskussionsstund om framtiden.

Man kan ge den nyvalda styrelsen lite idéer om–

–vad man kan jobba med.

Det är stor risk att man kanske tar ett beslut–

–i nånting som inte är aviserat.

Då kanske man måste ta om hela stämman.

Ja, spännande...

Det är en tillställning man inte ska missa.

Nej. Du nämnde att bara en tredjedel går på stämmorna.

Det är dålig uppslutning.

Vi brukar gå ut med att man ska bjuda på mat.

Minst kaffe och kaka.

Mat är ju väldigt trevligt.

Man dukar upp en buffé längst bak i lokalen.

För det första kommer det nog fler.

För det andra blir det ett ganska smidigt möte.

Man känner doften av buffén längst bak i salen.

Det är ett av få tillfällen–

–när man pratar med sina grannar och inte bara morsar.

Man kanske hamnar bredvid nån som man tycker är–

–en surgubbe eller surtant.

Så visar det sig att det är en trevlig person.

Efter det morsar man.

Det här blir kittet i föreningen–

–när man har umgåtts på mötet.

Stämmofest.

Stämma med stämmofest.

Förutom att ta beslut kan det vara en viktig tillställning–

–rent socialt för att lära känna sina grannar.

Det kanske inte är så mycket annat om man smiter–

–från höst- och vårstädningen.

Exakt. Man hoppas på två utgångar så att man klarar sig.

Det här är superviktigt.

Det är nog lätt att sälja i en sån förening.

Man känner att det är en god atmosfär.

Vi ska återkomma till att det är en del av–

–att vara med i en bostadsrättsförening att delta–

–på stämmorna, vårstädningar och annat trevligt–

–som ordnas i en förening.

Bra läge att avrunda här.

Ja, med det ber jag–

–att få tacka Kerstin Frykberg Andersson–

–utbildningschef på Bostadsrätterna–

–och Sanna Treijs, fastighetsmäklare på Notar–

–på Södermalm, för att ni kom hit.

Jag vill också passa på att puffa för Kvadrat nästa vecka.

Då gästas vi av en av Sveriges stjärnarkitekter–

–Monica von Schmalensee–

–och pratar om framtidens boende–

–och vem som avgör vad som är snygga och fula hus.

Det ser vi fram emot.

Och så nyheter i korthet.

Stort utbud och tuffare amorteringskrav–

–färgar av sig på april när det gäller bostadsmarknaden.

I Stockholm finns risk för boprisfall under våren–

–och sommaren, säger Bjurfors vd till Dagens industri.

En av tre svenskar i åldern 18-24–

–skulle vilja flytta hemifrån, men har inte råd.

Det visar en undersökning från Sifo–

–på uppdrag av Swedbank och sparbankerna.

Det är fortsatt svårt att sälja bostäder på ritning.

Det handlar både om att ta risken–

–att köpa på risken–

–och att det är svårt–

–att finansiera köp längre in i framtiden.

Det säger fastighetsmäklare–

–som nyhetsbyrån Direkt har pratat med.

I detta avsnitt av bostadspodden Kvadrat avhandlas mycket av det du som medlem i en bostadsrättsförening bör ha koll på inför föreningsstämman. Du får veta hur beslut som du förväntas rösta på kan påverka värderingen på just din bostadsrätt. Vi pratar också om hur du bör tajma en försäljning bäst beroende på vilka renoveringsprojekt som kan vara på gång i din förening.

Slutligen så får du höra historien om den gången då det bröt ut slagsmål mellan medlemmarna redan innan stämman dragit igång och vad som kan göras för att förebygga sådana situationer och skapa en trevlig stämning i föreningen. Gäster är Kerstin Frykberg Andersson, utbildningschef på intresseorganisationen Bostadsrätterna och Sanna Treijs, fastighetsmäklare på Notar på Södermalm i Stockholm.

Programledare: Petra Bergman och Joakim Båge

  • Hemnet bemöter kritiken från utmanaren17:59

    Hemnet bemöter kritiken från utmanaren

    Hemnet bemöter kritiken de fått och Well Fastigheter berättar om BRF 2.0, konceptet som ska gynna förstagångsköpare genom att bostadsrättsföreningen tar på sig en större del av lånen.

  • Så investerar du i bitcoin1:43

    Så investerar du i bitcoin

    Det finns två sätt att investera i bitcoin: Antingen skaffar du en digital plånbok och köper riktiga bitcoin, eller så investerar du i värdepapper som...

  • Allt du behöver veta om Hemnets utmanare19:25

    Allt du behöver veta om Hemnets utmanare

    I säsongspremiären av Kvadrat får du veta mer om Boneo, sajten som vill utmana Blocket. Dessutom går vi igenom den senaste försäljningsstatistiken och faktorerna som kan påverka höstens bopriser.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Så gör du om ditt resebolag går i konkurs1:39

    Så gör du om ditt resebolag går i konkurs

    Många resor påverkas efter konkursen av brittiska resebolaget Thomas Cook. I Sverige finns regler för hur resenärer ska ersättas om så kallade paketresor avbryts eller ställs in. 

  • Så skapar du en budget som fungerar2:47

    Så skapar du en budget som fungerar

    En budget kan kännas komplicerad och det avskräcker många från att ens försöka. Men det behöver det inte vara! Albin Kjellberg tar dig igenom grunderna...