Ägarlägenheter – så funkar det

Petra, känner du nån som bor i en ägarlägenhet?

Ägarlägenhet? Jag tror inte det.

Det är lite...inte riktigt känt i mitt huvud...

...vad en ägarlägenhet är.

Före det här programmet. Jag har läst på lite.

Det ska vi ta reda på mer om i dagens avsnitt av Kvadrat.

Ser fram emot det.

Välkommen Liza Nyberg, vd för Svensk Fastighetsförmedling.

Och välkommen Olof Pettersson Herold, projektledare på JM.

Vilken slags projektledare?

Projektledare jobbar med bostadsprojekt–

–utveckling av bostäder.

Jag har fått jobba med stora projekt–

–både i Stockholm och Oslo.

Nu har jag även konceptansvar för ägarlägenheter.

Så det passar väl bra?

Temat i dag–

–är att ta reda på mer om ägarlägenheter.

Olof, vad är en ägarlägenhet?

En ägarlägenhet är en bostad–

–i ett flerbostadshus som ägs direkt.

Ett privat ägande av en egen fastighet.

Lägenheten är en egen fastighet i ett flerbostadshus.

Är det nån byggnadsteknisk skillnad från en bostadsrätt?

Eller är skillnaden juridisk?

Jag brukar jämföra med radhus.

Det finns ägda radhus och bostadsrätter.

Är det då nån skillnad på dem?

Egentligen inte. Men skillnaden i ägandet är stor.

Vem äger den enskilda bostaden?

Om den ägs privat eller kollektivt.

Liza, vet du varför det inte är så vanligt i Sverige?

Utomlands är det vanligare.

Min son bor i en ägarlägenhet i Köpenhamn.

Där är det betydligt vanligare.

Vi har inte den traditionen i Sverige.

Utanför Sverige tycker man–

–att ägandeformen bostadsrätt är konstig.

Men vi är vana vid det. Det handlar nog om det.

Jag letade ägarlägenheter i statistiken.

Hur många är sålda och hur många finns?

Vi har rätt lite statistik om det.

Man tror att det finns runt 1 000 ägarlägenheter.

I hela Sverige?

Ja.

Det stämmer. SCB för statistik–

–över nyproduktion av bostäder. Upplåtelseformen–

–har bara varit möjlig sen 2009 i Sverige–

–då kom ny lagstiftning.

Jag sa att den funnits länge, i tio år.

Ditt perspektiv är ett annat.

I byggbranschen är tio år lagom länge–

–att jobba med en fråga.

Varför har bostadsformen inte blivit populärare?

Hur trodde ni på JM att utvecklingen skulle gå?

Du har ju konceptansvar för det här.

Menar du att jag har misslyckats?

Nej, men har ni behövt revidera...?

Nej, men om vi backar bandet...

2009 när lagstiftningen kom–

–levde vi i efterdyningarna av en kris.

Att då få kapital med sig i nya typer av projekt–

–var inte så lätt.

Vi parkerade och lät frågan bero.

Du kan inte göra om en befintlig bostad–

–till ägandelägenhet. Regelkrav hejdar det.

Vi byggde inte mycket när lagen kom.

Det måste vara lite speciellt.

Det kopplades till nyproduktion–

–för att utöka bostadsutbudet–

–och påskynda byggandet av bostäder i Sverige.

Men 2009 var situationen speciell.

2011 började JM titta på det här.

Bolaget är kundorienterat–

–så vi tog reda på vad kunderna tyckte.

Vi ställde frågor och testade också myndigheterna–

–och övriga aktörer i branschen.

För Lantmäteriet var det inga problem–

–de var ju med på "myndighetståget".

Men med banker och försäkringsbolag var det svårare.

De hade sina system–

–och kanske annat att fundera på den perioden.

Det är nog därför det tar sån tid.

Det kräver att nån visar vägen–

–och tar tag i alla delar som krävs i byggprocessen.

Lite förvånande att banken tyckte att det var svårare–

–för egentligen är det säkrare–

–att pantsätta nåt man äger än en nyttjanderätt.

Traditioner och erfarenhet.

Skiljer sig den här ägarformen–

–skattemässigt eller på nåt annat sätt–

–som kan få privatekonomiska konsekvenser?

Ja, jämfört med bostadsrätt–

–men inte jämfört med villa eller radhus.

Det är precis samma sak.

Vad skiljer sig från en bostadsrätt?

För en fastighetsägare tillkommer...

Ägarlägenheten är en fastighet.

Inteckningar tillkommer. Pantbrev om jag belånar den–

–riktiga pantbrev som banken borde föredra.

Även en lagfartskostnad tillkommer.

Precis som i våra småhus, det är inte så betungande.

Inga stora belopp.

Privatekonomiskt finns en fördel.

Rörligheten kan öka, du kan lättare hyra ut i andra hand–

–än i många bostadsrättsföreningar.

Där är möjligheterna ofta begränsade.

Och även företag kan förvärva den här typen av lägenheter.

Så det finns andra fördelar med ägarlägenheter–

–jämfört med bostadsrätter.

Prismässigt, då?

Svårt att säga med bara 1 000 lägenheter–

–som inte funnits så länge.

Jag vet inte om det finns andra kostnader. Vet du?

2011 började vi titta på det och utreda frågan.

I mars 2013 fattade vi ett beslut om att göra det.

I utbyggnadsområdet Dalénum på Lidingö–

–hade vi tidigare identifierat–

–en lämplig volym för testet.

Det som sen döptes till Ägarlägenheter Dalénum.

Då kunde man ta namnet och kalla det för ägarlägenheter.

Inte kalla det för Strandpromenaden eller nåt annat...

Ägarlägenheter Dalénum. 36 lägenheter.

Då testade vi på marknaden för första gången.

Hur gick det?

Projektet produktionsstartades 2014–

–och stod helt klart 2016.

Men redan vid försäljningssläppet 2014–

–sålde vi slut på alla 36 lägenheter.

500 stod i kö för 36 lägenheter.

De såldes slut i vår VIP-kö.

De kom aldrig ut på öppna marknaden.

Kanske hade det blivit så även med bostadsrätter?

Försäljningen var gynnsam överlag vid den tiden–

–men många valde det för upplåtelseformen.

Möjligheten att hyra ut, inte med avsikt att hyra ut.

Möjligheten lockar.

Det kan nog vara en viktig aspekt.

Svenskar som har ett utlandsboende–

–och exempelvis väljer att bo i Spanien på vintern.

Det kan bli problem för att det finns vissa regler–

–i bostadsrättsföreningen om andrahandsuthyrning.

Även för tjänster som Airbnb.

En av fördelarna med ägarlägenheter–

–är att man kan göra som man vill.

Så är det ju med fritidshus, att möjligheten finns.

Man kanske inte utnyttjar den, men det är skönt att veta–

–att möjligheten finns.

En positiv del också för att få rörlighet i marknaden.

Man kan säga att jag talar i egen sak–

–för Svensk Fastighetsförmedling–

–men det gynnar rörligheten i marknaden.

Många tvingas bo kvar för att de inte har råd–

–att flytta till nåt större eller mindre.

Flera procent tvingas vara kvar i en dålig relation–

–för att de inte har råd att flytta.

Ökar rörligheten för att man kan hyra ut är det positivt.

Hur är det med efterfrågan?

Marknaden har inte förståelse. Det måste bli vanligare–

–för att man aktivt ska söka en ägarlägenhet.

Så är det inte i dag.

Men när det finns ägarlägenheter backar folk inte för det.

Snarare handlar det om att de är för få.

Hur har omsättningen varit på era 36 lägenheter?

Andrahandsförsäljningar har förekommit.

Vi får förlita oss på mäklarstatistik–

–för ingen förening samlar in transaktionerna.

I projektet med 36 lägenheter har värdeutvecklingen–

–varit bättre än i motsvarande bostadsrätter.

Det kan ju kopplas till ursprungspriset...

Och under vilken period.

Men i Stockholm finns nu–

–44 färdigproducerade ägarlägenheter.

Men efterfrågan är betydligt större än så.

Finns de i hela Sverige?

1 000 lägenheter... Varav 44 i Stockholm...

De finns i hela Sverige.

Men inte många. Vi får hoppas–

–att det fortsätter att byggas ägarlägenheter.

Utanför Sveriges gränser...

Jag har bott i USA i många år. Där är det vanligt–

–med "condominiums", "condos", den amerikanska versionen–

–som även är populär i England och Tyskland.

Olof, finns boendeformen i Norge?

JM är verksamt i Norge och Finland.

Redan i dag bygger koncernen 20 % av all produktion–

–som ägarlägenheter. De ligger huvudsakligen i Oslo.

För oss är det ingen ny företeelse.

Blickar vi ut över världen–

–är ägarlägenheter vanligast.

Bostadsrätten är det som är annorlunda.

Bostadsrätten är rätt svår att förklara utomlands.

En svensk modell för ett kollektivt ägande.

Att äga en fastighet tillsammans.

Varför är de så många fler i Norge?

Är marknadskännedomen större? Regler?

En kombination. Formen har funnits längre–

–och regelverket...

Vi talade om möjligheten att hyra ut–

–i Norge är det vanligt att man gör det.

Man kan investera i en extra bostad–

–som används för uthyrning.

I Sverige köper vi bostad för att bo–

–men utomlands köper många en andra bostad–

–som en investering. Då måste möjligheten–

–att hyra ut finnas.

Kanske en långsiktig investering–

–för att nån gång i framtiden flytta dit.

Just nu klarar jag av huset också–

–men småningom flyttar jag till lägenheten. Jag köper nu–

–för erbjudandet var bra.

Och så hyr jag ut den under tiden.

Behöver man nåt speciellt lånelöfte från bankens håll?

Ur ett bankperspektiv är det lättare att titta på–

–hur man ska finansiera en ägarlägenhet än en bostadsrätt.

Med bostadsrätter glömmer många bort att titta–

–på hur ekonomin ser ut de facto.

Hur mycket lån har jag på min del–

–av fastigheten och föreningen?

Så det är mindre komplicerat...

Man äger vissa anläggningstillgångar tillsammans–

–och lite av den delen i en samfällighet.

Men det blir betydligt lättare om man kan säga:

<"Avgiften till föreningen är så här mycket pengar"–

–"men skulden som jag måste betala tillbaka"–

–"är den som jag har på min specifika lägenhet."

Så egentligen är det ju...

Och pantbrev kan banken. Det är säkrare.

Det är liksom inte nån glad amatör i föreningen–

–som har skrivit under att den är pantsatt–

–utan det finns ett system som hanterar det.

Om vi kikar in i framtiden–

–för de som är i bostadsbytartankar.

Läser man tidningarna kan man få bilden–

–av att det är skakigt vad gäller nyproduktionen.

Det är skakigt för vissa företag–

–men även skakigt vad gäller prisutvecklingen.

Hur ska man tänka när det gäller nyproduktion i allmänhet–

–och ägarlägenheter i synnerhet?

Oavsett om det är nyproduktion eller inte är det viktigt–

–att förstå vad det är för ekonomi i föreningen.

Det är avgörande om man bestämmer sig för att köpa.

Är det en ny bostadsrätt kanske det är högre finansiering.

Att föreningen har mer lån?

Ja, det bör man ta hänsyn till.

Men då är också fastighetens skick ganska bra?

Absolut.

Det är många delar, när man köper en ägarlägenhet–

–bostadsrätt eller fastighet, som man måste fundera över.

Är det nyproduktion kan den vara bättre än en gammal.

Men man behöver få bilden av hela ekonomin i föreningen.

Det är det viktigaste.

Vi sålde väl ungefär 1000 färre nyproduktioner–

–under 2018 än vad vi gjorde 2017.

Visst har vi sett att omsättningen har gått ner.

Men vi sålde ungefär lika många fastigheter under 2018–

–som vi gjorde 2017, bara färre nyproduktioner.

Kommer ägarlägenheter drabbas annorlunda än bostadsrätter–

–om det här fortsätter?

Så man inte har så mycket lån i föreningen...

Det är svårt att säga generellt.

Nu är det en attraktiv form som det finns ganska lite av–

–så det kommer att bli intressant att förvärva dem.

Jag tror att utbud och efterfrågan kommer att styra det.

Men att köpa en bostadsrätt eller en ägarlägenhet–

–handlar om ekonomin i de olika fastigheterna.

Det är det som blir avgörande.

Om du köper en bostadsrätt är det inte givet–

–att den är dålig eller bra–

–utan frågan är hur föreningen och ekonomin är skött.

Och hur väl har man tagit hand om–

–och investerat i fastigheten?

Olof, du jobbar på byggföretag, läser pressen varje dag.

Det här är din chans att korrigera nånting–

–som har varit en missuppfattad bild av nyproduktion.

Om vi håller oss till ägarlägenheter vill jag påstå–

–att vi ser ett annat mönster.

Vi har två stycken pågående produktioner–

–med ägarlägenheter i JM.

Den ena är i Kvarnparken i Luthagen i Uppsala.

Den andra är en fortsättning i Dalénum–

–med projektet Ypsilon, där vi bygger 101 ägarlägenheter.

Den släpptes till försäljning så sent som i september.

Där känner jag inte alls igen mig i skriverierna–

–för det har varit en enorm framgång...igen.

Är de slutsålda?

Vi har släppt 71 av de 101.

I dagsläget är 55 av dem bokade.

Det gick på väldigt kort tid.

De har inte legat ute så länge–

–och initialt legat enkom för våra VIP-kunder.

Men vi kan konstatera en mycket stor efterfrågan.

Vad beror det på då? Jo, där har vi kunnat tänka till–

–ännu mer i produkten, utifrån våra pilotprojekt.

Och anpassat en produkt som också lämpar sig för den–

–som inte ska sälja nånting, utan köpa en till bostad.

En lite mindre bostad, mycket troligt till sina barn–

–nån gång i framtiden. Barnen kanske är 15 år idag.

Men man vill kunna checka av...

Och hyra ut den under tiden?

Ja. Många Stockholmsföräldrar har det bra–

–men har ett bekymmer:

Hur ska man göra med bostad till barnen?

Den frågan kommer när barnen fyller 15-16 år.

Här har vi erbjudit en möjlighet att checka av den rutan.

Då känner jag inte igen mig i statistiken–

–kopplad till avmattad försäljning.

Jag ser ett jättetryck på den typen av nyproduktion.

Om man tar den övriga nyproduktionen då?

Nu är ändå ägarlägenheter en liten del av er produktion.

Visst finns det en avmattning på marknaden.

Den backar ju ganska långt bak i tiden nu.

Samtidigt finns det tecken på att utbud och efterfrågan–

–möter varandra på ett helt annat sätt nu.

Det finns en osäkerhet i marknaden som gör–

–att man tvekar lite. "Vågar vi gå in nu? Hur ser det ut?"

Kommer det bli räntehöjningar?

Och regeringsbildningen som håller på att bli klar.

Vad blir skattekonsekvenserna? Vad händer?

Det är stora frågor.

Kommer vi tillbaka till en fastighetsskatt?

Vad händer med ägarlägenheterna då?

Ja, vad händer med dem då?

De ses som en fastighet. Då får man skatta på dem.

Är det det som är ett alternativ...

Skatta mer än i en bostadsrätt?

Precis, för där skattar bostadsrättsföreningen...

Förr var det så. Nu vet man inte vad det är för regler.

Det finns även osäkerhet i vad som sker–

–med transaktionsskatterna som idag är höga.

Det är också en konsekvens av "vad händer på marknaden?"

Ägarlägenheterna som byggs idag är skattebefriade i 15 år.

Det är en fråga som ligger en bit bort.

De som är byggda. Men man vet ju inte.

Det är inte bra att det är så mycket osäkerhet.

Tidigare gäster har sagt att tiden för–

–att göra bostadskarriär är över.

Håller ni med om det?

Du verkar se ett bra tryck, Olof.

Ja, med ägarlägenheter.

Om vi tänker oss det begränsade utbudet...

Där finns en lucka.

Där finns det en möjlighet att...

Men vad är en bra bostadsaffär?

Bra bostäder kan man alltid göra bra affärer på.

Jag håller med om det.

Attraktiva lägen är det aldrig några problem att sälja.

Det är i svårare och mindre attraktiva bostäder–

–som vi ser effekterna.

Men kommer man att kunna göra en bostadskarriär?

Vi gjorde precis en undersökning på hur mycket–

–bostadsrätterna har ökat de senaste 20 åren.

Det är otroligt mycket.

Avmattningen på bostadsmarknaden kom ju egentligen 2017.

Sen har det varit ganska stabilt 2018.

Men människor kommer alltid att få förändringar i livet–

–och ha behov av att byta bostad.

Det kommer alltid vara fortsatt tillväxt–

–för vi blir fler och fler.

Just urbaniseringen som vi har sett mycket av på sistone–

–gör att det fortfarande finns en stor efterfrågan–

–på det utbud vi har i storstäderna.

Så länge det inte blir några stora förändringar–

–och oro om vad som ska hända–

–tror jag att vi ser en utveckling i priserna på bostäder.

Vi har till slut fått en regering.

Vänsterpartiet har skrivit debattartiklar och kritiserat–

–just ägarlägenheter och den formen.

De kallar lanseringen för ett fiasko–

–och vill att byggbolagen ska bygga hyresrätter istället.

Vad säger ni om det?

Förvånande att det kommer från dem.

Inte förvånande, tycker du?

Nej, det tycker jag inte.

Jag tycker att de borde titta på Öckerö Fastigheter–

–ett allmännyttigt bolag som har byggt ägarlägenheter–

–och gjort det på ett föredömligt sätt.

Öckerö är en liten kommun utanför Göteborg.

De har förstås svårt att jobba med nyproduktion–

–men hade ett behov av bostäder.

De ville förse sin befolkning med hyresrätter–

–men hade svårt att få ihop ekonomin.

Då valde man att bygga ägarlägenheter.

Och på Öckerö finns det tryck från semesterboenden–

–som vill köpa och kan betala bra för lägenheter.

De bor inte där permanent, men de kanske vill hyra ut–

–eller bo där tillfälligt. Det var det man gjorde.

Man gjorde ägarlägenheter av allting, sålde några stycken–

–hyr nu ut till de som bor i kommunen–

–och kunde hålla nere hyrorna.

Ett strålande sätt att använda upplåtelsereformen på.

Upplåtelsereformer rätt använt...

Det handlar om att skapa bra bostäder och erbjudanden.

Det kan man göra oavsett politisk tillhörighet.

Bostäder som man har råd att hyra–

–och bostäder som man har råd att köpa är viktigt.

Det ska passa för de som behöver en bostad.

Har ni några konkreta tips i dagens läge–

–till en ung person som jagar bostad?

Vi ser att det kommer nya former.

Yngre funderar på att köpa bostad tillsammans.

Generellt ser vi att de yngre allt mindre vill äga saker–

–utan kan tänka sig, inte kollektivformen från 70-talet–

–men en annan typ av kollektivt ägande.

Vi har sett att de i åldern 18-29 år–

–har svårt att komma in på marknaden–

–eftersom det krävs 15 % i kontantinsats.

Sen amorteringskrav på det.

Där börjar de försöka hitta andra former–

–för att ha råd att kliva in. Det kommer vi att få se.

Lite så som vi hyr lokaler.

Kontorslokaler, kontorshotell och liknande.

Andra former är intressant att titta på för de yngre.

Vi måste runda av, men jag vill gärna ha Olofs synpunkt.

Ni måste ju diskutera på JM internt–

–hur man kan bygga för de unga.

Det är ju framtidens målgrupp för er.

Mycket av det vi gör med ägarlägenheter–

–riktar sig till den målgruppen.

De går kanske inte in själva och köper lägenheten.

Men det gör föräldrar eller svärföräldrar som har kapital.

De kan gå in på ett mycket enklare sätt–

–och låta den, som man tycker ska bo där, bo där.

Men du väckte en intressant tanke–

–med det här kollektiva ägandet.

Vi tänker oss kompisgänget som kan tänka sig–

–att köpa en trerummare och bo tillsammans.

Det är problematiskt i bostadsrättsformen–

–när man ska söka medlemskap och, ja...

Med en ägarlägenhet? Inga problem.

Gå ihop ett gäng, köp en ägarlägenhet, dela upp den.

Det sker i fastighetsbildningen–

–hur stor andel av fastigheten man äger.

Vem som bor där kan ni komma överens om tillsammans.

Intressant. Jättespännande.

Ska vi runda av här kanske?

Tack, Liza Nyberg, vd Svensk Fastighetsförmedling–

–för att du kom hit. – Du också, Olof Pettersson Herold–

–projektledare på JM.

Tack så mycket. Kul att få vara här.

Tack så jättemycket.

Nästa vecka gästas vi av Veidekke-chefen Lennart Weiss–

–och förra finansministern Anders Borg.

De ska ge sin syn på bostäder–

–och hur man ska göra för att lösa bostadskrisen för unga.

Vi ses då.

Nu dags för Veckans viktigaste.

Bostadspriserna fortsatte nedåt–

–under sista månaden förra året.

Sen toppnoteringen i september 2017–

–har mellan- och lågprisklassen fallit med 9 % i Stockholm.

En liknande trend kan ses i Göteborg–

–medan priserna i Malmö har stigit–

–enligt analysfirman Valueguard.

Sluta med hyreskontroller–

–höj taket för fastighetsavgiften, avskaffa ränteavdraget.

Det är förslag från den internationella valutafonden–

–för att få en bättre bostadsmarknad i Sverige.

Avslutningsvis har vi tagit en titt på i vilka kommuner–

–man har tjänat mest på att sälja sitt hem under 2017.

Bostadsvinsterna var högst i Ödeshög i Östergötland–

–Lidingö och Danderyd utanför Stockholm–

–och i Grästorp i Västra Götaland–

–enligt Statistiska centralbyrån.

I detta avsnitt av EFN:s bostadsprogram Kvadrat tar vi en titt på en relativt ny bostadsform i Sverige som är väldigt populär i till exempel Tyskland och USA. Det kallas ägarlägenheter, eller ”condos” på engelska.

Vad är skillnaden mellan på en ägarlägenhet och en traditionell bostadsrätt och hur har det gått med försäljningen av de projekt som byggts hittills i Sverige? Var finns klippen nu när försäljningen av nyproducerade bostäder överlag gått betydligt trögare än tidigare? Det tar vi reda på tillsammans med Liza Nyberg, vd på Svensk Fastighetsförmedling och Olof Pettersson Herold, projektledare på JM.

Programledare: Joakim Båge och Petra Bergman

  • ”Återbäringen är inte bonuspengar”2:04

    ”Återbäringen är inte bonuspengar”

    Skatteverket har börjat skicka ut deklarationen till de flesta svenskar och med den kommer besked om den eventuella skatteåterbäringen. Ica Bankens vardagsekonom Magnus Hjelmér förklarar varför skattepengarna inte är ”bonuspengar” och hur du kan tänka kring att spara eller spendera. 

  • Stjärnekonomernas räntetips30:54

    Stjärnekonomernas räntetips

    Kommer reporäntan att fortsätta upp på kort sikt? Tveksamt, anser Maria Landeborn, sparekonom på Danske Bank, och Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken. I detta avsnitt av EFN Kvadrat ligger bolåneräntor i fokus.

  • Detta är blankning1:52

    Detta är blankning

    Blankning innebär att du säljer aktier du inte äger, och sedan hoppas du att aktiekursen sjunker. Då kan du köpa tillbaka aktierna till ett lägre pris än vad du sålde dem för.

  • Laddhybriden svårslagen som tjänstebil3:33

    Laddhybriden svårslagen som tjänstebil

    2018 såldes runt 100 000 nya tjänstebilar i Sverige och trenden ser fortsatt stark ut. Hur ska man egentligen tänka när man väljer bil? EFN frågar experterna.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Bolund lovar billiga hyresrätter till unga28:28

    Bolund lovar billiga hyresrätter till unga

    Bostadsminister Per Bolund avser föra en mer aktiv bostadspolitik än tidigare ministrar. Flera stora reformer ligger på bordet, bland annat ska fastighetsavgiften och ränteavdraget ses över. Han är också positiv till att införa statligt subventionerat bosparande för unga.

  • Stort intresse för aktieägande hos unga1:49

    Stort intresse för aktieägande hos unga

    Ungefär 1,8 miljoner svenskar ägde aktier i svenska aktiebolag vid slutet av 2018. Sedan finanskrisen 2008 har andelen svenskar som äger aktier minskat. Men det finns en grupp som går mot trenden, hos unga har aktieägandet ökat kraftigt de senaste fem åren. 

  • Pensionsspara rätt som egenföretagare1:07

    Pensionsspara rätt som egenföretagare

    Egenföretagare behöver ta större ansvar för sin pension än de flesta anställda, eftersom avsaknaden av tjänstepension är något man måste kompensera för.