Ylva Johansson rensar upp i jobbstödsträsket

Regeringen har ett uttalat mål–

–om att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020.

Det är en bra bit kvar. Arbetslösheten krymper–

–men det går ganska långsamt.

Och den svenska arbetsmarknaden är tudelad–

–där utrikes födda har svårt att få jobb.

Välkommen Ylva Johansson, arbetsmarknadsminister.

Vi ska prata arbetslöshet, subventionerad anställning–

–och kanske lite Arbetsförmedling. Jättekul att ha dig här.

Det kom arbetslöshetssiffror i dag:

6,6 %, säsongsrensat. Vad är dina tankar om det?

Det går neråt, och vi har en stark utveckling–

–på arbetsmarknaden. Arbetskraften ökar–

–och sysselsättningen fortsätter att öka, så det går bra.

Men vi har utmaningar med arbetslösheten.

Inte minst är det de nyanlända som har svårt.

Utrikes födda, generellt, går också bra på arbetsmarknaden.

Men det tar lite tid för nyanlända – för lång tid.

Vi har en graf som belyser det.

Den visar skillnaden mellan utrikes och inrikes födda.

Gapet är bland de största i Europa.

Och det händer inte så mycket. Gapet förblir.

Hur tänker du om det?

Det beror lite på... Jag ska inte förminska problemet–

–men de som har varit lite längre i Sverige...

Av de 200 000 fler som har fått arbete sen vi tillträdde–

–är nästan 70 % utrikes födda.

Sysselsättningsgraden ökar mest där.

Men vi fyller på med personer som är nya i Sverige–

–så i gruppen utrikes födda–

–blir en allt större andel nyanländ.

Det gör det svårt, för det är normalt ganska lång väg–

–in på arbetsmarknaden. Den måste kortas.

Ett sätt är subventionerade anställningsstöd.

Vi har en bild. Det är ett sammelsurium av olika typer.

Ni har gjort nåt i budgeten.

Vi har en graf som visar hur fem olika ska bli ett.

Många tycker nog att det är ett steg i rätt riktning.

Är tanken att göra det enklare?

Ja, precis. Jag lovade i valrörelsen–

–att jag skulle reda upp i det här träsket.

Det var svårare än jag trodde.

Vi fick tillsätta en utredning.

Men nu kommer vi med en stor förändring.

Vi slår samman de olika stöden till ett–

–men vi gör det också enkelt.

Tidigare fick arbetsgivare hålla reda på–

–olika nivåer på subventionsgrad. Nu blir det en.

Vi höjer taket till 20 000–

–vilket gör att man får ut 80 % av lönekostnaden i stödet.

Man behöver inte längre räkna dag för dag–

–utan man får subventionen på lönekostnaden.

Även om lönekostnaden har varierat under månaden.

Man får det utbetalt som en kreditering på skattekontot.

Vi gör det på flera sätt enkelt.

Vi förenklar också de andra stöden som blir kvar–

–som extratjänster, nystartsjobb och lönebidrag.

Också där blir taket 20 000.

Så det blir lika för alla stöd som finns.

Och det blir mycket enklare.

Snårigheten är en kritik mot de här jobben.

Det tar ni tag i, men det finns annan kritik–

–som att det sker undanträngningseffekter–

–då arbetsgivare väljer det här i stället för riktiga jobb–

–och att de utnyttjas av företag.

Hur känner du inför sån kritik?

Det bör man lyssna på. Främst är det nystartsjobben–

–som har mött den kritiken.

När jag tillträdde var det väldigt generöst med dem.

Det fanns inget tak på lönen...

En del hade 40 000 i lön med nystartsjobb.

Man kunde ha det i många år.

IFAU visade då att det fanns mycket dödviktskostnader.

Nu har vi stramat åt det.

De som står nära arbetsmarknaden behöver inte stöden.

Problemet är folk som står långt från arbetsmarknaden.

Därför har vi förändrat i nystartsjobben–

–så de inte är lika generösa och går till dem–

–som behöver det bäst. Vi har tagit tag i den frågan.

Vi kan se på hur många som ingår i programmen.

I de fem som ni nu krymper så har vi siffror här.

Man blir inte så imponerad.

I traineejobben gick ni ut med ett mål på 30 000.

Jämfört med det är det ganska få.

Du får ofta frågan, men varför ingår inte fler i de här?

Målet var inte att ha 30 000 i traineejobb.

Målet var att lösa ungdomsarbetslösheten. Och det gör vi.

Ingen ungdom ska vara arbetslös längre än max 90 dagar–

–innan man får en insats. Vi klarar det–

–utan att de är i subventionerade anställningar.

De har fått vanliga jobb. Det är inget egenvärde–

–att ha nån i subventionerad anställning.

Men man måste se sammantaget.

Vi har många som går på lönebidrag–

–och många som har andra typer.

Man måste se samlat på det.

Jag tror att de kan öka i användning–

–om de blir enklare att förstå för arbetsgivaren–

–och för Arbetsförmedlingen att besluta om–

–när det inte är så krångligt med beslut och utbetalningar.

Det nya stödet kan man ha på olika anställningsgrader.

Det måste inte vara hel- eller halvtid.

Det kan vara 85 % eller 97 %, eller vad du vill.

Man kan också kombinera med utbildning.

Det kan vara olika grader av utbildning:

Ingen, mycket eller lite, och det kan variera över tid.

Det lär göra det enklare–

–att man inte måste ta ett nytt anställningsstöd–

–för att man också behöver utbilda sig–

–och inte kan jobba heltid.

Sen kan man se om de får jobb–

–efter att de har deltagit i programmen.

En bild visar hur många som har jobb–

–efter arbetsmarknadsutbildning.

Det vore intressant att höra din bild.

Får de jobb? Hjälper de här "prefix-jobben" som de kallas?

Ja, det gör de. Det är ganska väl belagt via forskning–

–att subventionerade anställningar är det mest effektiva–

–att få människor i anställning. Så de är effektiva.

Men de måste vara träffsäkra.

Om vi ser på bilden igen, med arbetsmarknadsutbildningar–

–ser man tydligt att styrning spelar roll.

Det som hände 2007 var att den tidigare regeringen–

–lade om styrningen av arbetsmarknadsutbildningen.

2007 bestämde man att det inte skulle vara 70 %–

–som skulle vara i arbete efteråt–

–och att de skulle gå till dem längst från arbeten.

Då faller resultaten dramatiskt.

Då sätter man folk i arbetsmarknadsutbildning–

–som inte är de med störst chans att få jobb efteråt–

–utan de som är längst från arbetsmarknaden.

Arbetsgivaren vill kanske inte anställa dem.

Vi har påbörjat en förändring av det.

Arbetsmarknadsutbildning ska gå till den–

–som behöver hjälp att få jobb.

Men den ska också leda till arbete.

Annars är det att kasta pengarna i sjön.

Det syns tydligt när man lade om det 2007.

Nu ställer vi om, och nu stiger det igen.

Häromveckan hade vi Lars Calmfors här som gäst–

–för att prata arbetsmarknad och subventionerade stöd.

Han är professor i nationalekonomi–

–och ordförande i Arbetsmarknadsekonomiska rådet.

En sak han sa var intressant.

Vi har så stora problem. Inte minst de nyanlända...

...lågutbildade över huvud taget...

Ingen enskild åtgärd kan lösa allting–

–utan vi behöver göra allt på en gång.

Det ska vara utbildningssatsningar, subventionerade jobb–

–och vi måste tillåta lägre minimilöner.

De är extremt höga i Sverige, jämfört med andra länder.

Jag vill komma in på det sista han sa–

–med behovet av låglönejobb. Den frågan får du ofta.

Inte bara dina politiska motståndare vill ha det–

–utan även en professor i nationalekonomi.

Det finns inte ett grepp som löser alla utmaningar.

För att komma in på sitt första jobb spelar lönenivån roll.

Så jag är glad att LO tar initiativ till–

–att förhandla om "utbildningsjobb"–

–på lägre lönenivåer, som en väg in på arbetsmarknaden.

Jag tror att parterna kan komma överens om bra lösningar.

Vi behöver titta på tillfälliga lösningar i läget just nu.

Men långsiktigt, om vi har många nyanlända i Sverige–

–ska då arbetsmarknaden anpassa sig till dem–

–eller ska de anpassa sig till den?

Jag är benägen att gå på det sistnämnda som huvudspår.

Men jag är glad att vi har ansvarstagande parter–

–och man hittar säkert vägar som gör det enklare–

–även utan Arbetsförmedlingen–

–att sänka lönekostnaden för arbetsgivare.

Kommer Sverige att nå EU:s lägsta arbetslöshet till 2020?

Det är ett jättetufft mål, men vi styr mot det.

När vi tog emot många fler nyanlända och asylsökande–

–än vad andra länder gjorde, försvårade vi läget lite–

–men det går väldigt bra för Sverige.

Det har överraskat när vi gör nya prognoser.

Varje gång vi visar prognoserna–

–är de bättre än förra gången, när det gäller ekonomi–

–tillväxt, sysselsättning och arbetslöshet.

Så det ska vi klara.

Stort tack, Ylva Johansson.

Enligt SCB sjunker arbetslösheten i Sverige. Samtidigt är det vanligt med subventionerade anställningar. Hur stor roll spelar dessa och är det en bra och effektiv lösning? Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) intervjuas av Pontus Herin.

Ylva Johansson säger att det har varit för rörigt och som ett resultat av detta slår man nu ihop fem subventionerade anställningsformer till en. Men det innebär inte ett slut för subventionerade anställningar, för de är fortfarande effektiva menar arbetsmarknadsministern.

Ylva Johansson öppnar även upp för låglönejobb som en lösning för att få fler i arbete.

  • Sverige bland de sämsta på AI2:00

    Sverige bland de sämsta på AI

    Ishtar Touailat, innovationschef på Tieto, menar att Sverige ligger efter i utvecklingen av artificiell intelligens och att många inte har möjlighet att ta del av de framsteg som görs.

  • Nu är bensinen rekorddyr1:43

    Nu är bensinen rekorddyr

    Ledande bensinbolag höjer priset på bensin med 20 öre per liter. Det innebär att en liter 95-oktanig bensin nu för första gången kostar över 16 kronor.

  • Så mycket mer än ett varv1:44

    Så mycket mer än ett varv

    Göteborgsvarvet är världens största halvmaratontävling med omkring 60 000 anmälda löpare. Och loppet omsätter stora summor.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -1.3%
NASDAQ-100 -0.2%
NASDAQ Composite -0.2%

Vinnare & förlorare

Saab 2.5%
Beijer Ref 1.4%
Kungsleden 1.2%
NetEnt -2.5%
SSAB -3%
Lundin Petroleum -3.3%
Uppdaterad ons 10:38
Fördröjning 15 min