”Vi ska ha 30 procent i nästa kommunval”

Här är EFN från studion i Göteborg.

I dag talar vi om politik och samhällsbyggnad med Jan Jörnmark–

–grundare av partiet Demokraterna och docent i ekonomisk historia.

För ett års sen fick Demokraterna ett sensationellt bra valresultat–

–och en framskjuten position i Göteborgs politik.

Hur har ni förvaltat väljarnas förtroende?

För att vara ett nytt parti med många viljor och många som inte varit politiker tidigare–

–tycker jag att vi har klarat oss bra.

I alla styrelser har vi fått en hel del...

Jag är medveten om att jag är part i målet.

Men vi har fått beröm för hur vi drivit frågor–

–vi har nog tillfört mycket för att vi kommer utifrån–

–har tagit frågorna på stort allvar och lärt oss mycket under året.

En av Demokraternas hjärtefrågor är att stoppa Västlänken.

Går det att stoppa den?

Vi arbetar för målet–

–att Hagastationen ska skjutas upp eller försvinna.

Vi måste fortsätta tro på det.

Med kostnadsökningarna som kommer–

–och de befintliga fördröjningarna, måste vi tro på det.

Att stoppa Hagastationen är en sak, men Västlänken...

Jag talar konsekvent om Västlänken som Hagastationen.

Jag jämför med Stockholm.

Tänk om de hade dragit nya Citybanan, pendeltågslinjen som är så bra–

–i en omväg över Fridhemsplan bort mot Marieberg och DN-huset...

Den hade blivit långsammare och det hade debatterats i Stockholm.

Många hade tyckt att det var onödigt att gräva upp Fleminggatan.

Som ansvarskännande politiker måste vi arbeta mot det här.

Vi får se vad som sker.

Västlänken fick politiker från höger och vänster att lämna sina partier–

–och gå med i Demokraterna. Henrik Munck från Miljöpartiet–

–toppnamnet Martin Wannholt från Moderaterna och Jahja Zeqiraj från Socialdemokraterna.

Nu har Jahja Zeqiraj lämnat politiken helt.

Hans starka vilja ihop med de andras... Var Demokraterna för optimistiska–

–när man satte en moderat, en socialdemokrat och en miljöpartist i toppen?

Det förefaller så, men det är också naturligt att ett sånt parti har starka ledare–

–och starka ambitioner. Då drar folk åt olika håll.

Jahja var en fantastisk person, en tillgång för partiet.

Sen valde han att ta en annan väg, det har jag all respekt för.

Jag ser det som nåt självklart.

Den där natten för ett år var jag så ledsen för att partiet inte blev störst.

Det här året har jag lärt mig att ett nytt parti bör konsolidera sig.

Alla ska vara överens och dra åt samma håll. Vi behöver lära känna varann.

Det har vi gjort nu och vi har klarat det bra–

–jämfört med andra partier i samma situation.

Var det bra att ni bara fick 17 %?

Det hade varit bättre...

Min fru säger att jag är en obotlig optimist, men det tror ingen som läser det jag skriver.

Jag brukar kunna se det positiva.

Det har haft en konsoliderande inverkan. Ibland behövs en samling–

–efter en stark tillväxt.

Veteranen Per Anders Örtendahl tar över Jahjas plats i kommunfullmäktige.

1976 satt han där senast. Hans drivkraft är att stoppa Västlänken.

Men vem är han?

Han verkar komma direkt ur en bok av Selma Lagerlöf.

Jag har en enorm respekt för Per Anders.

Jag betraktar honom som en levande legendar. Han var hockeymålvakt–

–och kommer tillsammans med två grannar till Göteborg–

–och tog Västra Frölunda till elitnivå. Grannen Ulf Sterner blir världsstjärna–

–Ove Sterner blir stjärna i Frölunda och en profil i Göteborg.

Och Per Anders är målvakt. På lagbilder från 1960-61 ser vi alla tre.

"Jag kanske inte är nån stor talang i hockey, men jag kan bli professor i nationalekonomi"–

–tänker Per Anders, läser på Handels och blir professor i nationalekonomi.

Som centerpartist kommer han in i fullmäktige–

–och blir sen statssekreterare i regeringen Fälldin 1976.

Och sen generaldirektör för Vägverket. Vd för samhällsbyggnadsföretag...

-Och sen återvänder han till Göteborg. -Hur viktig är Per Anders för partiet?

Han har varit enormt viktig.

Ibland tänker jag att partiet kanske inte funnits utan honom.

Det hade funnits, men Per Anders har varit en tillgång. Han är ordförande–

–på våra årsmöten fortfarande. Är man så vid 80 kan man vara glad.

I EFN-studion i fjol talade du och jag om din rapport om slöseri med skattepengar–

–som du tog fram på uppdrag av Skattebetalarna.

Du har skrivit många böcker, en heter "Övergivna platser".

Nu sitter du i byggnadsnämnden i Göteborg–

–och är ledamot i fyra kommunala fastighetsbolag.

På vilket sätt vill du förändra stadens samhällsbyggnation?

Det var ännu viktigare än Västlänken för mig.

Jag hade jobbat med folk på stadsledningskontoret, såg segregationen–

–och hur folk som fick arbete flyttade bort.

Jag såg det i den bästa tänkbara statistik.

Folk på stadsledningskontoret var frustrerade för att de inte nådde fram till politikerna.

Jag skrev om det i min kolumn i GT och sen på ledarsidan i GP.

Jag skrev en bok om det. Och det här drev mig in i politiken.

Jag känner mig besjälad av det.

Vi måste klara segregationen. Problemet är större än nånsin i stan.

Göteborg har ett inflöde av 8 000 personer per år.

Men vi har också ett utflöde netto på 4 000 till Kransen, Kungsbacka...

Så vi förlorar ständigt skattebetalare, men ännu värre:

Vi förlorar dem som precis fått arbete, som stabiliserats, ställer krav på skolan–

–och får in folk som... Nationaliteten kvittar för mig.

Men de som kommer behöver stora resurser.

Språkinlärning, förskolor...

Det går bra, men då måste vi ha kvar dem som får jobb. Vi kan inte förlora dem–

–till Kransen. Och då måste vi bygga ett bättre samhälle.

På vilket sätt kan du, i de här bolagen, hjälpa till med det?

Vid ett tillfälle fick jag fram ett planbesked för 45 radhus i Bergsjön–

–som annars inte byggts. Och jag arbetar mycket med översiktsplanen–

–för att systematiskt släppa fram villor och radhus på ett helt annat sätt.

Och minst lika viktigt är det att släppa fram ombildningar i problemområden.

Hjällbo, Gårdsten... Där behöver vi ett blandat bestånd.

Och folk som precis stabiliserats och bor i hyresrätt där–

–har sparat pengar och köper en villa i Lerum.

Att de i stället kan stanna tre, fyra, fem år i sin lägenhet–

–och köpa loss den. De kan ställa krav på skolan, ringa polisen när nåt pågår...

De två delarna är viktigast för mig.

Om vi blickar framåt till nästa val:

Hur många procent får Demokraterna i kommunvalet?

30 %, annars har vi misslyckats. Dit ska vi.

Tack, Jan Jörnmark, för att du kom till EFN.

Tack från Göteborg. Gå gärna in på EFN.se/nyhetsbrev–

–och prenumerera på det regionala nyhetsbrevet från västra Sverige. Tack.

För nära ett år sedan gjorde det nya partiet Demokraterna ett starkt valresultat och tog plats i Göteborgspolitiken. Under året som gått har partiet utvecklats.

”Vi har tagit det här på väldigt stort allvar och lärt oss ruskigt mycket”, säger Jan Jörnmark, grundare av Demokraterna.

En av partiets viktigaste valfrågor gällde hindrandet av Västlänken och stationen i Haga. Frågan var, och är, en vattendelare som fick politiker att lämna sina partier och gå med i Demokraterna.

Enligt Jörnmark är det naturligt att ett sådant parti har behov av konsolidering och menar att Demokraterna har lyckats bra med det över tid.

”Vi ska ha 30 procent i nästa kommunval, annars har vi misslyckats”, säger han vidare. I 2018 års val fick partiet 17 procent av rösterna.

Programledare: Anders Frick

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 1.1%
NASDAQ-100 1.1%
NASDAQ Composite 1%

Vinnare & förlorare

FastPartner 4%
Electrolux 3.5%
Bure 3.4%
Paradox Interactive -0.6%
Fagerhult -0.7%
Swedish Orphan Biovi… -0.9%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min