Verkligheten bakom kritiken mot Handels

Jag står på trappan vid Handelshögskolan i Stockholm.

En både mytomspunnen och hårt kritiserad institution.

Jag träffar rektor Lars Strannegård–

–för att höra hans tankar om skolan–

–och låta honom bemöta den kritik som har riktats mot den.

Skolan har bara 2 000 elever–

–men är ständigt omdebatterad och omskriven.

Varför finns det så stort allmänintresse–

–för den här lilla handelshögskolan?

Den här lilla skolan har nu funnits i över etthundra år.

Den startades 1909.

Den är, som du säger, väldig liten.

Men det är också så att de studenter som går ut härifrån–

–ofta får inflytelserika positioner i samhället.

De går in i näringsliv och politik, eller startar bolag.

Man kommer ut på många olika positioner–

–och når ofta inflytelserika positioner.

Mikael Holmqvist har skrivit en bok du är kritisk till.

Han belyser att det är en rätt homogen grupp som går här.

Ni utbildar många framtida ledare i näringsliv och politik–

–och då kanske bristen på representation går igen sen.

Hur stort ansvar känner du angående representation?

Jättestort, självklart. Vi har elva utbildningsprogram–

–och av dem är det bara ett som ges på svenska numera.

Och om man tittar på alla övriga program–

–förutom kandidatutbildningen i Business and Economics–

–som Holmqvist främst har sett på, som är en liten del...

Det tas in 280 studenter där varje år.

Den andra delen av skolan ser helt annorlunda ut.

Att det skulle vara en homogen grupp–

–har jag lite svårt att se just när det gäller den delen.

Sen är det självklart så att på den delen som är...

Ett av elva program är tämligen homogent.

Vi tar ju främst in på betyg–

–och då är det, tyvärr, så i Sverige–

–att de som får höga betyg–

–i mycket hög utsträckning kommer från studievana miljöer.

Handelshögskolan är faktiskt sämst i Sverige–

–på att ta in studenter från icke-studievana miljöer–

–där föräldrarna saknar högskoleutbildning.

En förklaring till det är att det har skett–

–en väldig skolsegregation.

De som har högt betyg kommer från studievana miljöer.

Det gäller inte bara Handelshögskolan–

–utan alla utbildningar, där det är högt betyg som gäller.

Vi är intresserade av att, som på övriga utbildningsnivåer–

–se till att det blir större mångfald bland studenterna.

Därför har vi infört det vi kallar alternativ antagning.

Det som finns annars, som vi också har–

–men som det har blivit mindre av, är högskoleprovet.

Vi tycker inte att högskoleprovet har varit en bra grund.

De som kommer in så, får sämre studieresultat här.

De hoppar av i högre utsträckning–

–och tar längre tid på sig att bli färdiga.

Då har vi en alternativ antagningsväg–

–som är att man ska ha 17,0 i betyg–

–men kan få komma hit och göra ett standardiserat test–

–och dessutom bli intervjuad.

Men de studenter som söker in på särskilda meriter–

–är de från andra samhällsgrupper–

–eller är det personer som hade sökt ändå?

Fortfarande är det många från samma–

–då de har rätt höga betyg. Sen är det också ett problem–

–att skolan trots allt är ganska liten.

Vi når inte ut riktigt så brett som vi skulle vilja.

Vi är inte tillräckligt kända i andra delar av landet–

–och i sammanhang där vi vill vara mer kända.

Betygskravet finns kvar när man söker på speciella meriter.

Kan man inte tänka att de som inte är från studievana hem–

–och inte gör bra ifrån sig på gymnasiet–

–sen ändå vill gå på Handels? De kan ju inte komma in.

Nej, jag håller med.

Men då är det 17,0 man ska ha.

Då tycker vi ändå att...

Det är bra med gymnasium och betyg.

Vi tror att det är möjligt. Betygen är en bra indikation–

–på att man kan studera och har ambition–

–men man kan ju ta bort alla betygskrav–

–och ta en helt egen antagning.

Men så långt har vi inte gått.

Vilka är de särskilda meriterna man kan komma in på?

Det kan vara att du har idrottat på elitnivå.

Att du har varit med i nån sport, nåt socialt projekt–

–en kulturell verksamhet eller entreprenörsverksamhet.

Nånting som ligger utöver det vanliga.

Att du inte har lagt all din tid på att bara studera.

Många bolagsstyrelser består fortfarande mest av män.

De flesta börs-vd:ar är män. Hur jobbar ni med det?

Vi vet att unga kvinnor har högre betyg.

Det är ett misslyckande att inte få in fler kvinnor.

Nu har vi gått upp och ligger på 45 % kvinnor–

–på bachelor-nivån i Business and Economics.

Totalt sett ligger vi på 50–50. Men vi tycker ändå att–

–om vi bara tog in på betyg, borde vi få fler kvinnor.

Vi vill ha det, och har olika typer av program–

–som riktar sig till unga kvinnor.

Det finns SSE Sisters och nåt som heter Handels24.

Sen har vi också varit dåliga på att ha kvinnor–

–bland våra professorer.

Det har vi blivit bättre på.

Vi är fortfarande inte på den nivån vi vill vara.

Men det måste vi se till att det blir.

Det är också fler killar än tjejer–

–som inriktar sig på Finance.

Jo, men vi har ju många olika program–

–då vi vill ha en större mångfald i specialiseringarna.

Men i vissa andra program är könsfördelningen annorlunda.

Men visst är det fler unga män som är inne på finans–

–men också fler unga kvinnor på andra program.

Totalt sett är det 50–50.

Finns det nån ambition att öka andelen kvinnor på finans?

Absolut. Det finns många olika initiativ–

–som bedrivs på finansinstitutionen kring det.

En annan kritik Holmqvist lyfter fram är–

–att ni inte har följt den globala trenden–

–med breddad utbildning. Ni har kvar ett stort fokus–

–på företagsekonomi. Hur resonerar ni kring det?

Mot den kritiken kan man säga: Det är en handelshögskola–

–en business school. Vi är en enskild utbildningsanordnare.

Vi har ämnena företagsekonomi, nationalekonomi och finans.

Att få kritik för att företagsekonomi är ett viktigt ämne–

–är lite som att kritisera en tiger för att vara randig.

Det där är nånting som... Vår skola är inriktad på det.

Att vi inte har breddat oss, kan man säga är nåt–

–som vi inte alls ser som nåt som stämmer.

Vårt kandidatprogram har vi ju breddat mycket.

Vi har exempelvis infört det som heter Global Challenges.

Där tar vi in naturvetare som förklarar de stora frågorna–

–när det gäller klimatutmaningar, migrationsfrågor–

–vattenförsörjning, och så.

Vi har nåt som heter "The SSE Literary Agenda"–

–som är sponsrat av Natur & Kultur–

–som 200 studenter är med i. Ett skönlitterärt program–

–där tanken är att vi tror att man behöver bredda sig–

–och öka sin kontextuella förståelse av världen.

Annars blir man ingen bra beslutsfattare.

London School of Economics har även statsvetenskap.

Det är inte jättekonstigt att tänka–

–att framtidens ledare behöver statsvetenskap.

Det vore jätteintressant, men det får man ta med staten.

Det är inte så lätt att få utbildningsdepartementet–

–att öppna för det. Vilket vore en naturlig finansiär.

Men om nån på departementet lyssnar–

–så vore det jätteintressant.

När vi pratar om finansiering kommer det också kritik om–

–att det är finansfamiljer och företag, som inte bara–

–är ekonomiskt engagerade, utan även vill lägga sig i–

–när man utser professorer.

Ska inte det lämnas åt akademikerna?

Handelshögskolan är en sant akademisk institution–

–just för att den har ett oberoende–

–som är oändligt mycket större än nåt annat lärosäte–

–då vi har så många olika sorters finansieringskällor.

För det första: Det finns såna som gör gällande–

–att detta är näringslivets skola – att vi är ägda av dem.

Fel. Vi är inte ägda av nån. Däremot har vi en förening–

–vars enda uppgift är att stå för skolans finansiering.

Men det är ingen som äger oss.

Sen har vi en finansiering på 18 % från staten–

–som är fast – fler studenter ger inte mer pengar.

Vi har offentliga och privata finansiärer för forskningen.

Vidareutbildningsverksamheten finansierar oss också.

Sanningen är att vi har så många olika kranar av resurser.

Man skulle kunna tänka sig att en regering säger:

"Forskning och utbildning är inte bra. Vi stryper kranen."

Då skulle 18 % av vår finansiering strypas.

En annan grej, som är helt central för oss–

–är att vi har donationsprofessurer–

–som man gör gällande skulle vara nåt styrt.

Saken med en donationsprofessur–

–är att de "kostar" cirka 50–60 miljoner kronor.

Tanken är att den ska vara evig–

–så att professorn kan få sin lön av kapitalavkastningen.

Att man gör det här... Det ska vara akademisk legitimitet.

Forskaren ska kunna leverera obekväma resultat.

Saker som helt enkelt inte är styrda.

Är de som betalar med och väljer professor?

De väljer inte, de donerar till det.

Och det som görs... Det fungerar ju på det sättet–

–att professorerna säger...

Den akademiska bedömningen–

–är vårt högsta beslutande akademiska råd.

Det kommer fram till–

–om nån möter kraven för att bli professor.

Sen säger styrelsen till om det är okej eller inte.

Det har aldrig nånsin hänt att styrelsen har gått emot–

–nån professor som professorskollegiet har föreslagit.

Så näringslivet har inget inflytande på Handels?

De har inget direkt inflytande över vår forskning, nej.

Däremot är jag stolt över den samverkan–

–vi har med näringslivet, som Advisory Boards–

–alltså olika typer av rådgivande organ.

Det är en samverkan, då vi vill ha rigorös forskning–

–relevant utbildning och relevant forskning.

Det blir en mekanism som ger oss relevans i detta.

Tack så mycket, Lars Strannegård.

Många studenter från Handelshögskolan i Stockholm går vidare till inflytande positioner i samhället. Men skolan är också föremål för en hel del kritik.

Rektor Lars Strannegård ger här sin syn på beskyllningar om bland annat snedrekrytering och att skolans opartiskhet hotas av det privata ägandet.

  • Paketutlämning med provrum har premiär3:09

    Paketutlämning med provrum har premiär

    Fastighetsbolaget Atrium Ljungberg har skapat ett nytt koncept för paketutlämning som de döpt till Leveriet. Det går ut på att tillhandahålla både tjänster och produkter som kompletterar e-handeln och finns i Sickla Köpcentrum och på Mobilia i Malmö.

  • Skattereglerna kring företagsklappar0:58

    Skattereglerna kring företagsklappar

    Ska företaget ge bort en julklapp till de anställda eller bjuda på ett smarrigt julbord finns det regler kring vad som är avdragsgillt och skattefritt....

  • Därför står Mays framtid på spel0:59

    Därför står Mays framtid på spel

    15 procent, eller 48 personer, av Torypartiets parlamentsledamöter i underhuset har begärt misstroendevotum mot partiledaren Theresa May. Främst beror missnöjet på hanteringen av Brexit, men...

  • Klimatinfluencerns hållbara klapptips3:35

    Klimatinfluencerns hållbara klapptips

    Den 8 oktober, samma dag som FN släppte sin klimatrapport, startades Klimatklubben. I dag har gruppen 22 000 följare på Instagram och över 10 000 är med i Facebookgruppen.

  • Vegansk korv efter 100 år av kött2:55

    Vegansk korv efter 100 år av kött

    Härryda Karlssons Chark fyller 100 år i år och har lanserat en vegansk produktserie baserad på ärtprotein. Uppdateringen av sortimentet görs för att hänga med i utvecklingen på matmarknaden.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.5%
NASDAQ-100 -2.6%
NASDAQ Composite -2.3%

Vinnare & förlorare

Modern Times Group 2.5%
Telia Company 1.8%
Wihlborgs 1.2%
Bonava -2.9%
Hansa Medical -3.8%
Oriflame -4.4%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min