Växjö – från utvandrarhistoria till exportframtid

Långt in i skogen i Carl von Linnés hemtrakter–

–ligger staden som har blivit utsedd till Europas grönaste.

En stad som kan ha hittat receptet–

–som många svenska kommuner vill ha.

Hänger det möjligen ihop med ett småländskt sinnelag?

Måttfullhet kombinerat med strävsamhet och moral.

EFN och Sverige på gång har nu landat i Växjö–

–mitt i det centralaste av Småland.

Nyckelorden den här gången blir dimma–

–gastronomi och träklätt boende.

Den småländska arbetsmoralen är inget nytt påfund.

Växjöbornas förfäder har visat handlingskraft och styrka–

–sen 1600-talet.

Staden har eldhärjats och byggts upp ett tiotal gånger.

Utvandringen på 1800-talet verkar ha lämnat kvar–

–en längtan ut, från det egna landskapet.

Det är en exportstark region med frodigt företagsklimat.

En näringslivschef i centrum för småländsk företagaranda–

–har väl ett riktigt glassjobb?

Vi är stolta över att ha så bra företagsklimat.

Det beror på att vi har ett antal starka branscher här–

–som alla växer. Och de senaste fem åren–

–har vi skapat cirka 3 000 nya nettojobb–

–i privat näringsliv, vilket är exceptionellt bra–

–även när man jämför med storstäderna.

Det är en evig fråga: Finns det ett småländskt kynne–

–som passar företagande?

Jag var några år i Stockholm och när jag kom tillbaka–

–märkte jag att det nog inte är nån myt.

Det är lite det här med att man tar tag i saker själv.

Man väntar inte. Vi har aldrig fått statliga bidrag–

–och inte väntat på regleringsbrev.

Här kör man i gång själv. Man försöker hitta en utkomst.

Exportvärdet per capita är störst i Kronobergs län.

Sverige är ett extremt starkt exportland.

Att Kronoberg då är den starkaste...

Vad säljer ni smålänningar till utlandet?

Vi har ett antal oerhört stora företag.

Volvo, Nibe, Ikea, Södra och Vida – tillverkande företag.

Men också jättemånga mindre företag–

–på mellan 20 och 50 anställda.

Fogmaker... Att tillverka dimma – kan det vara nåt?

Ja, det kan det. Ni ska få höra en success story–

–om en riktigt fiffig nischprodukt.

Direktör Svensson, förmodar jag?

Det rör på sig.

Du kom med i bild, Gustav. Du blir filmstjärna.

Hur är läget i Växjö?

Det känns bra. En positiv anda och mycket att göra.

Fogmaker. Översatt blir det att tillverka dimma.

Är det vad ni gör?

Vattendimma under högtryck.

När du släcker bränder kan den kyla och kväva branden.

För att få vattendimma har vi en 100 bars-ackumulator–

–och en patenterad dysa vi har utvecklat–

–som skapar små mikrodroppar.

Ur en en-millimeters duggdroppe får vi 8 000 droppar.

Du kom ju till ett sjunkande skepp för 17 år sen.

Vi hade begränsad försäljningsframgång.

Vi hade en uppskattad produkt–

–men att gå från en uppfinning och en bra produkt–

–till en kommersiell framgång kan vara en lång resa.

Det här är väl en uppfinnares verk–

–som sen ska omsättas i affärer?

Ja. Kennerth Samuelsson var racingamatör–

–och höll på med högtrycksapplikationer...

Han körde Formel 3–

–och Fia förbjöd användningen av halon på 90-talet.

Vi hade det första godkända släcksystemet utan halon.

Då kör vi, Andreas. Visa nu hur det går till.

Det är en simulering av ett motorutrymme.

Fyra dysor i taket ger en liter vattendimma per minut.

Nu eldar vi på och aktiverar systemet.

Då kör vi på här. Vi tänder och får en poolbrand.

Den är ganska modest och kan släckas med en handsläckare.

Sen kanske nån slang brister så man får en sprejbrand.

Då kan det här hända. Kaboom!

Då har vi 700–800 grader. I taket har vi fyra dysor–

–som ger en liter vattendimma per minut.

Vi aktiverar vattendimman. Det sker normalt automatiskt.

Där kör vi den. En bra smäll.

Kul. Intressant.

Välkommen ut i dimman.

Det fanns en uppskattad produkt, men ni kunde inte sälja.

Sen kom du. Vad gjorde du?

Jag förenklade systemet och gjorde det billigare–

–för att nå en större marknad. Vi började med bussar 2001.

I dag står det för 80 % av vår kundstock.

Vi har fått upp väldigt stora volymer.

År 2000 hade vi 100 system per år. I fjol gjorde vi 18 000.

Många entreprenörer undrar säkert hur man gör–

–om man befinner sig i en liten håla–

–mitt i den svenska skogen och ska ut i världen.

Finns det generella råd?

Hårt arbete, envishet–

–bra medarbetare och att hitta bra dealers.

Hur skapar du kännedom?

I stället för att gå på traditionella brandserviceföretag–

–har vi hittat dem som kan gruva och lärt upp dem–

–på släcksystemet eller vad det nu är.

Vi försöker hitta dem som har branschkännedomen.

Sen applicerar vi vår produkt.

Man ska vara orädd och våga satsa.

Det finns många mentala hinder för att sträcka sig ut–

–och Växjö är ingen metropol–

–men vi har bara 2,5 timmar till Köpenhamn.

Vilken är din stora huvudvärk just nu?

Utmaningen nu är att hitta rätt folk.

Vi är inte i ett produktionskluster.

Om vi söker utvecklingsingenjörer–

–finns det inget sånt i Växjö.

Man får ha tålamod och vi har rekryterat unga medarbetare–

–som får växa in och utvecklas i företaget.

Växjös befolkning har växt stadigt sen 60-talet.

Företagen i Växjö behöver folk som kan jobba.

Växjö har en egen modell–

–som ska hjälpa nyanlända och unga ut i arbetslivet.

En modell som många andra kommuner nu sneglar mot.

Växjö-löftet. Kan du utveckla det?

Det är ett löfte vi har ställt till våra medborgare–

–och våra företagare.

Det handlar om kompetensförsörjning mot företagarna–

–men framför allt om allmänt bra klimat i kommunen–

–med tillväxt, och där folk har ett jobb att gå till–

–och ett sätt att komma in i samhället.

Vi ansökte om att ta över Arbetsförmedlingen.

Ylva Johansson sa nej.

Vi bestämde oss för att göra nåt annat.

Vi knöt Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan–

–och Näringslivet väldigt tätt intill oss.

Vi har ett jättebra samarbete nu.

Om en företagare vill ha en ny anställd–

–ska man inte behöva hatta runt–

–utan lämna in kravprofilen, och vi levererar.

De passar inte in först. Då har man en mismatchning.

Men om man förser dem med rätt utbildning–

–och hänger på dem kompetens–

–så har vi en enorm möjlighet.

Vi har testat med ingenjörer, byggjobbare–

–och lärare, vars kompetenser inte var synliggjorda.

De går rakt in på arbetsmarknaden.

Ni gör bidragstagare till skattebetalare.

Det är den stora utmaningen, och det ska ske snabbt.

Alla Sveriges kommuner behöver bygga mer.

Behovet av bostäder är enormt.

Och det ska byggas klimatsmart.

Cement byts ut mot trä.

En ny studie visar att år 2025–

–kan hälften av alla flerbostadshus komma att byggas i trä.

Växjö kallar sig trästaden–

–och är centrum för modernt träbyggande.

Med Vidakoncernen i ryggen–

–har Villa Vida vuxit sig starka på den här marknaden.

Vad har vi omkring oss?

Det är Villa Vidas modultillverkning.

Det är ett annat sätt att bygga.

Bygger alla så här nu?

Många har gjort det länge–

–men nu har det tagit lite mer fart hos många.

Vad ska det här bli?

Studentlägenheter. Allihop är ettor.

Det ska bli 240 stycken.

Hur stora blir de?

De är på 27 kvadratmeter.

Man har nästan glömt hur stort ett studentrum är.

Vi har träffat några här som säger att det är svårt–

–att hitta folk. Hur är det för er del?

Den här delen av verksamheten kräver olika kompetenser.

Inom enklare områden kan vi lära upp lärlingar.

Vi behöver titta på språket. Man måste kunna kommunicera.

Om det bara finns nån bland ett antal, så funkar det också.

Hur går Villa Vida som företag?

Bra. Det går bra.

Växjö skryter med det här om Europas grönaste stad.

Det kan vara svårt att bevisa–

–men har ni nytta av hållbarhetsaspekten?

Ja, vi är ju en trästad. Det byggs mycket i trä.

Och när alla fokuserar på det–

–och det blir profilerande projekt, drar vi med varandra.

Det är jättepositivt. Många kommer hit på besök–

–och man får kännedom om alla företag i regionen.

Ni kallar er Europas grönaste stad. Har ni belägg för det?

Det är inte bara ett epitet, utan vi arbetar varje dag–

–med att få ett reellt innehåll.

Sjörestaureringarna, biobränsle i stället för olja–

–mycket träbyggnation och minskade CO2-utsläpp med 60 %–

–sen vi började mäta. Från en ganska låg nivå.

På hög ekologisk nivå ligger restaurangen–

–som har fått flera stora utmärkelser.

Från "Årets hållbara gastronomi"–

–till en stjärna i Guide Michelin.

Omvärldens mat- och vinkännare–

–har börjat rikta fokus mot ett bestämt kvarter i Växjö.

PM & Vänner bakom mig.

Hur får man folk från London, Amsterdam och Köpenhamn–

–att åka till Växjö och käka och bo?

Det ska Per få svara på.

Om jag ber dig dra din story, var skulle du börja?

Som man hör kommer jag från Småland och växte upp här.

Jag har pluggat och jobbat utomlands.

Jag kom hem 1992 och öppnade PM & Vänner.

Jag blev tidigt intresserad av mat.

Maten var viktig hela uppväxten.

Ni startade 1992 och har nu en 25-årig historia.

Vilka är milstolparna?

När vi hade öppnat hade vi erövrat den här regionen–

–och ville exportera vår mat och vår gastronomi.

Det betyder att få hit folk.

Absolut. Att få hit folk från hela Sverige–

–för att vi tyckte att vi var tillräckligt bra.

När vi öppnade hotellet 2014–

–hade vi bestämt oss tio år tidigare–

–att vi ville bli internationella.

Vi ska vara reseanledningen i oss själva.

Då byggde vi hotellet. Det var en jättemilstolpe.

Så nu kommer folk från London, Hamburg och Köpenhamn hit?

Tänka sig att folk är så intresserade av vin och mat.

Om man har en egen identitet, vilket vi har–

–blir man extra intressant. Och om man inte bara...

Hur beskriver du er identitet?

Vi definierade det på 90-talet, vilket var tidigt.

Det har spelat oss i händerna med det nordiska köket.

Skog, äng och sjö är vår filosofi. Och så ser Småland ut.

Hur översätter man det till mat? Det låter käckt.

Det är inte så svårt. Vad finns i skogen som är unikt?

Vilt, bär, örter och skott och så vidare.

I sjöfisken finns fantastiska tillgångar.

Här har vi vinkällaren. Ett gammalt bankarkiv.

En lite trist fråga: Har du inte överdrivit en smula?

Vad var det du sa? 4 200 viner?

16 000 flaskor totalt.

Det är inte bara pengar, utan en del av husets karaktär.

Det är bara magnum här.

I många är det jävligt packat. Det beror på regionen.

Men du har vin som har stigit i värde?

Ja, det är en bättre investering än börsen.

Då måste jag fråga: Hur mycket är vinkällaren värd?

Det säger jag inte.

Det är ju exklusivt formgivet och dyrt.

Ni har Skandinaviens största vinkällare. Också dyrt.

Hur stor chansning är det här?

Vi har hållit på länge och jobbat upp ett eget kapital.

Vi har jobbat småländskt, med evolution och...

Vi är inte snåla. Smålänningar är rädda om resurserna.

Det är skillnaden.

Du är Växjö trogen och vill ha hit folk.

Har du lekt med tanken att gå andra vägen och resa bort?

Det har slagit mig, men vi har en platsbestämd filosofi–

–och tror på Småland och har byggt upp en produkt–

–så i dagsläget har vi inga såna planer. Men vem vet?

Har ni i lite lugn och ro kunnat bygga upp det här?

Det hade kanske inte funkat lika enkelt i Stockholm?

Det tror jag väldigt mycket på.

Ingegerd Råman, ledande inom svensk design–

–har suttit i styrelsen sen 1995.

Hon brukar säga: "Var glad att du har fått värpa i fred."

Smålänningar kan knappt säga "värpa".

Du får gärna upprepa dig.

Men just att flyga under radarn under uppstarten–

–att utmejsla ett eget språk, utan att bli för exponerade–

–och dras med i trender. Hon säger–

–att om vi hade varit i Stockholm hade vi nog påverkats–

–av tidningarnas krogpatruller eller kollegor–

–som ständigt går hos en.

Vi fick några år i början då vi var rätt okända.

Sen kom kockar och krögare hit–

–och botaniserade i vår image, profil och särart.

Det gillade det och då trodde vi mer på oss själva.

Är ni inne på samma gröna trend–

–som övriga Växjö förespråkar?

Absolut. Det finns ingen annan väg att gå.

Vi är svanenmärkta i form av alla rengöringsmedel.

Vi har ekologisk bomull i alla sängar.

Även maten är kravmärkt. Det är jätteviktiga frågor.

Det är inget som bara är trendigt.

Det är så det är. Vi vill vara en del av den utvecklingen.

Hur ser framtidsplanerna och förhoppningarna ut?

Min vision är att vi ska bli–

–en av världen bästa gastronomiska mötesplatser.

Vår idé har alltid varit att vara lokala–

–nationella och internationella.

Men vi är alltid för alla. Annars är vi inte–

–den mötesplats vi vill vara.

Vi vill att det ska pratas småländska.

Det har gått ganska bra.

Det har fungerat väl. Vi är väldigt nöjda.

Samtidigt är det uppfordrande. Varje dag är en ny fajt.

Vi måste ju vinna stjärnan varje år–

–och vår position i de nationella guiderna varje år.

Vi måste uppfylla förväntningarna med råge varje dag.

Den småländska utvandringen har alltså satt spår.

Kanske ligger drömmen om att erövra världen latent–

–i smålänningens gener.

Vi har 93 % export i dag. Australien är vår största kund.

Vi går rätt bra i USA, Mellanöstern och Europa.

I Sydamerika och Sydafrika har vi gjort bra intrång.

Nästan en miljon lämnade den här fattiga bygden–

–för att flytta till Amerika. Nyfikenheten har varit stor–

–och de som blev kvar och verkar här vill ut i världen.

Den lokala marknaden räcker inte.

Det är både hybris och nyfikenhet – man vill ut i världen.

Småland är begränsat, men världen är stor.

Det var Växjö och Småland Airport.

Mot nya internationella mål i Sverige.

Sverige på gång har tagit sig till Växjö, en liten universitetsstad med internationell prägel. Näringslivschefen Thomas Karlsson vittnar om ett starkt företagsklimat som inte verkar stanna av.

Kommunstyrelsens ordförande Anna Tenje vill dela med sig av framgångssagan ”Växjölöftet”, och miljösatsningarna som gjort staden till Europas grönaste är hon också stolt över.

Lennart Ekdal har i vanlig ordning pratat med lokala företagare och får det hett om öronen när Fogmakers vd Andreas Svensson demonstrerar företagets dimbaserade släcksystem.

Lotta Fonsell, som vid besöket i Växjö var vd på Villa Vida, berättar om modulbygget av studentlägenheter i trä. Den miljövänliga trätrenden inom byggbranschen som väntas få ett stort genomslag i hela Sverige.

PM & Vänner lockar både nationell och internationell publik med högklassig gastronomi, och ägaren Per Bengtsson ger en rundtur i Skandinaviens största vinkällare.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 1.2%
NASDAQ-100 0.3%
NASDAQ Composite 0.4%

Vinnare & förlorare

Ericsson 7.7%
Volvo 7.1%
Intrum Justitia 5.1%
Axis -1.5%
Assa Abloy -2.5%
Husqvarna -2.9%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min
  • Silberstein: Välfärdsstaten blir en valfråga5:30

    Silberstein: Välfärdsstaten blir en valfråga

    Under Moderaternas senaste stämma fanns välfärdsstaten i fokus. Flera förslag som presenterades syftade till att begränsa tillgången till välfärden för vissa grupper. Margit Silberstein kommenterar läget i välfärdspolitiken.

  • Xi Jinpings tid långt ifrån över5:36

    Xi Jinpings tid långt ifrån över

    I veckan startar den kinesiska partikongressen, då president Xi Jinping väntas bli ännu mäktigare än tidigare. Ekonomiprofessorn Hubert Fromlet kommenterar tillsammans med Petra Bergman.

  • May under press att komma vidare med Brexit6:47

    May under press att komma vidare med Brexit

    Theresa May är i Bryssel för att tala med EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och EU:s chefsförhandlare Michel Barnier. Katrine Marçal kommenterar den senaste utvecklingen i Brexitförhandlingarna.