Varför behövs inflationsmålet?

Sen 1995 har vi ett inflationsmål på 2 % i Sverige.

Riksbanken ska se till att vi håller oss till det målet.

Men varför har vi det målet? Och varför just 2 %? Det ska vi ta reda på nu.

Över hela världen började man fundera på det i början på 1990-talet.

Inflationen var hög på 80-talet.

Man fick högre förväntad inflation och därmed högre inflation.

Det var uppenbart att man får en inflation hur man än gör.

Då kan man lika gärna bestämma sig för att ha bra inflation, rätt inflation.

Under 1990-talet spred sig inflationsmålet över många länder.

USA var sena, och Nya Zeeland och Sverige var tidiga med att ha ett inflationsmål.

Historiskt har vi haft både inflation och deflation i olika grader.

Men varför behöver vi styra inflationen mot ett visst mål? Vilka fördelar har det?

Man har mycket störningar i ekonomin ändå.

Just de här kan man kontrollera.

Man kan ankra förväntningarna någorlunda.

Nu tycker vi att de är oankrade när de är på 1,75 %.

Tidigare kunde de vara 15-20 % och i vissa länder 1 000 %.

Det har skett en väldig ankring, och då slipper man instabilitet från den källan.

Det finns tillräckligt mycket instabilitet ändå.

Okej, så vi behöver en låg, men positiv, inflation.

Varför i såna fall just 2 % och inte 1,5 % eller 3 %?

Just 2 % är lite godtyckligt.

Det skulle kunna vara 1 % eller 4 % eller nåt annat lågt men positivt.

Det har de diskuterat. Det finns inget bra svar. Exakt 2 % är lite godtyckligt.

Men om olika länder har samma inflations- mål kan även växelkurserna stabiliseras.

Om både vi och Tyskland har 2 % inflation–

–så behöver inte växelkursen röra sig för att kompensera för inflationsskillnader.

Man får en stabilitet till om länder har samma inflationsmål.

Växelkursen är också instabil och far runt som en guttaperkaboll.

Ju mer den kan stabiliseras, desto bättre.

Inflationsmålet klubbades igenom 1993 i Sverige och trädde i kraft 1995.

Sen dess har ekonomin och världen ändrats. Frågan är hur aktuellt målet är i dag–

–och om det behöver ändras på nåt sätt.

Sen finanskrisen finns det tunga argument för att ha ett högre inflationsmål–

–för då har man en högre normal ränta–

–och då kommer man att kunna sänka mer i en lågkonjunktur–

–utan att slå i det här golvet, som nollan för resten av världen...

Sverige var modigast, som gick till negativ ränta.

Under finanskrisen i USA hade de velat sänka till minus 6-7 %, men det gick inte.

Man kan inte med penningpolitik puffa upp ekonomin ur en lågkonjunktur–

–för den sitter fast.

Sverige kanske hade velat sänka till -4, och det kunde vi ju inte. Vi har ett golv.

Man kan öka distansen till det golvet med ett högre inflationsmål.

De senaste åren har vi i många delar av ekonomin–

–framför allt i Europa, USA och sen länge Japan, haft problem med låg inflation–

–som har haft svårt att nå upp till målet. Vissa har velat avskaffa det helt.

Hur hade det blivit?

Det är nog nästan ingen som tycker att man inte ska ha nåt inflationsmål alls.

Inflationen är en variabel som politikerna sätter. Det blir en inflation oavsett vad.

Då kan man lika gärna försöka få till en bra inflation, snarare än en dålig.

Diskussionen kring målen handlar mer om–

–att man också ska bry sig om BNP eller arbetslöshet.

Penningpolitiken kan ha målkonflikter.

Man vill både ha en lagom låg inflation och en låg arbetslöshet.

Ibland måste man välja mellan de två sakerna.

Sverige har haft ett toleransintervall–

–för var inflationen kan hamna utan att det är för långt från målet.

Det har vi avskaffat och sen återinfört, fast med det nya namnet variationsband.

Varför behöver vi det?

Man erkänner därmed att man inte kan bestämma inflationen.

Vi kan inte säga att vi ska ha 2,00 %, utan vi siktar på två.

Då blir den ibland 1,5 och ibland 2,5, men inflationen har sällan varit över målet.

De siktar inte på 2, tycker vi akademiker, utan under 2, för att slippa slå över.

Inflationsmålet kan också ge målkonflikter.

De medel som Riksbanken måste ta till för att hålla målet–

–krockar med andra mål som Riksbanken har.

Om det blir krig i Mellanöstern kan oljepriset gå upp med 100 %.

Då går inflationen och arbetslösheten upp.

Ska Riksbanken då trycka ner inflationen genom att höja räntan?

Då trycker de upp arbetslösheten. Det där är en målkonflikt.

Det är inte helt tydligt hur de ska hantera det.

Den flexibiliteten finns i Sverige också, men det är lite luddigt.

Då skulle de nog tycka att de ska höja räntan och trycka ner inflationen–

–trots att det kan ge arbetslöshet.

En annan målkonflikt är konflikten mellan finansiell stabilitet och inflation.

Ska Riksbanken bry sig om–

–att låg ränta ger billiga lån och då skuldsätter folk sig.

Bostadspriserna går upp. Ska Riksbanken ta hänsyn till det? Där är konflikten nu.

Vi behöver låg ränta för att få upp inflationen.

Men med låg ränta skapar vi finansiell instabilitet. Det är en målkonflikt.

Sedan mitten av nittiotalet har Sverige haft ett inflationsmål på 2 procent. Men vad baseras den siffran på och varför är det bra att flera länder har samma mål?

Det är Riksbankens uppgift att se till att inflationen hålls på en rimlig nivå men det finns konflikter mellan inflationen och andra finansiella mål.

Sedan nittiotalet har ekonomin och samhället ändrats och målet har ibland ifrågasatts. Men Annika Alexius, professor i nationalekonomi, förklarar varför ett mål ändå är att föredra.

”Inflationen är en variabel som politikerna sätter och det blir en inflation hur man än gör. Då kan man ju lika gärna försöka se till att det blir en bra inflation.”

  • Vi ses igen i augusti!1:26

    Vi ses igen i augusti!

    Vi på EFN vill tacka för en händelserik vår. Nu laddar vi batterierna och återkommer med nya tag i augusti!

  • Batterier återvinns med unik teknik3:42

    Batterier återvinns med unik teknik

    Forskare på Chalmers har utvecklat en ny teknik för att återvinna dyra metaller i batterier. Ett samarbete har inletts med batterijätten Northvolt.

  • Hon tar pulsen på Göteborgs näringsliv5:42

    Hon tar pulsen på Göteborgs näringsliv

    Trots coronapandemin fortsätter Linda Larsson att intervjua västsvenska näringslivsprofiler i Göteborgspodden. Sedan starten i februari 2018 har företagsledare delat med sig av både framgångsfaktorer och misslyckanden.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.2%
NASDAQ-100 0.8%
NASDAQ Composite 0.9%

Vinnare & förlorare

Avanza 12.5%
Beijer Ref 4.6%
Intrum Justitia 4%
Elekta -3.7%
Sinch -5.4%
Klövern -6.1%
Uppdaterad tis 17:35
Fördröjning 15 min