USA i recession om två år

trots Trumps utlovade reformer

Den globala konjunkturen rör sig gradvis mot en vändpunkt.

Europa tyngs av stora strukturproblem.

Blickar vi västerut ser vi att USA ännu verkar expandera.

Ann Öberg, chefekonom på Handelsbanken.

Ni har precis släppt er senaste konjunkturprognos.

Det är ingen brist på händelser–

–att analysera i världsekonomin.

Vi ser att USA går mot en recession.

Det i sin tur gör att räntorna toppar på låga nivåer.

Europa tyngs fortfarande av strukturproblem.

En nedåtgående trend både i produktivitet–

–och sysselsättning. Sverige har högkonjunktur.

Det tuffar på, men välståndsutvecklingen tyngs lite.

Du säger att USA går mot en recession.

Grafen visar att det är brist på lediga resurser–

–på arbetsmarknaden. Hur påverkar det recessionsförloppet?

Recessionen kommer först 2019, om ett par år.

Men resursutnyttjandet är ansträngt.

USA:s ekonomi har flaskhalsar.

Då höjs lönerna, vilket pressar bolagens vinstmarginaler.

De pressas även av högre räntor–

–liksom av en starkare dollar.

Allt tillsammans gör att investeringarna pressas ner–

–och därmed hotas jobb och tillväxt.

Det driver USA in i en recession, fram mot 2019.

Donald Trump har lovat flera skattereformer.

Kan inte det hjälpa?

Vi tror fortfarande att hans reformer–

–ska driva tillväxten närmaste tiden.

Men vi tvivlar på att han får igenom det han talat om.

Skattereformerna och investeringarna i infrastruktur–

–är bra. Men republikanerna ställer krav–

–för finansieringen av reformerna.

USA:s budgetunderskott ligger på nära 5 % av BNP.

Och den totala skuldkvoten närmar sig 250 % av BNP.

Det försvårar genomförandet av reformerna.

Att ekonomin inte drivs på mer–

–har att göra med USA:s ansträngda resursutnyttjande.

Inte bästa tiden för att driva igenom stora reformer.

De ger mer effekt i lågkonjunktur.

Om vi lämnar USA och blickar mot Storbritannien–

–vars ekonomi ju har varit oväntat stark.

Framför allt tjänstesektorn har drivit på.

Nu verkar den här medvinden avta. Vad...

Här har vi grafik över inköpschefsindex.

Vad visar den här?

Vi har blivit överraskade av mycket.

Först av själva Brexit-omröstningen.

Sen överraskades vi av att ekonomin tuffade på så bra.

Det hade att göra med att pundet försvagades direkt.

Det gjorde att detaljhandel och turism stärktes.

Det höll tillväxten uppe i Storbritannien.

Men nu börjar stämningsläget avta lite.

Och det som visades i grafiken har också att göra med–

–att Theresa May var tydlig med att utträdet skulle ske.

Det har märkts på stämningsläge och olika indikatorer.

Och den höga inflationen i Storbritannien–

–tynger ner reallönerna och dämpar privat konsumtion.

Och det dämpar tillväxten.

Vi kan vänta oss att tillväxten lär dämpas framöver.

Det blir inte katastrof, men den kommer att avta.

Och resten av euroområdet? Kan du dra en sammanfattning?

Det har väl piggnat till lite där?

I slutet av 2016 och början av 2017–

–har stämningsläget varit bra bland hushåll och företag.

Det gör att tillväxten tuffar på.

Men Europa brottas fortfarande med stora strukturproblem.

Men inflationen har ändå tagit fart.

Frågan är hur centralbankerna agerar i det här läget.

Ja, inflationen har tagit fart, men av fel anledning.

Tillfälliga faktorer håller inflationen uppe.

Som energiprisernas utveckling.

Det beror också på växelkursernas utveckling.

Den underliggande inflationen ska drivas upp–

–genom löneökningar. Där är inte Europa eller Sverige än.

Det kommer att dröja fram till april 2018–

–innan Riksbanken höjer räntan och vi når nollräntenivå–

–vid årsskiftet 2018-2019. Då lär även ECB höja räntan.

Det är fortsatt lågräntemiljö framöver.

Och Sverige tuffar på lite mer än övriga Europa.

Om man tittar på BNP-utvecklingen per capita.

Mycket drivs ju av den starka befolkningsökningen.

Vi har en graf. Skillnaden ser inte så stor ut per capita.

Hur utvecklas svensk ekonomi i den närmaste framtiden?

Sverige är i en högkonjunktur. Det som driver tillväxten–

–är konstruktionen med höga reallöneökningar–

–låga räntor och tidigare skattesänkningar.

Och den demografiska utvecklingen har drivit tillväxten–

–men när de nyanlända kommer in i statistiken–

–lär vi se att befolkningstillväxten är högre–

–än vad de bidrar till tillväxten.

Så tillväxten per person kommer att sjunka framöver.

Historiskt har välståndsutvecklingen varit 2,3 %.

Enligt Konjunkturinstitutet lär den ligga på 0,7 %–

–från i år till 2020. Så det är en väldigt stor skillnad.

Tack så mycket, Ann Öberg.

Vart är egentligen den globala konjunkturen på väg i spåren av Brexit och Donald Trump? Det försöker Handelsbanken svara på i sin senaste konjunkturprognos.

Bankens chefekonom Ann Öberg menar bland annat att den starka utvecklingen i den amerikanska ekonomin kommer att slå om hela vägen till en recession snabbare än vad många anat.

Även den brittiska ekonomin är stark. Men även där vänder det nedåt i och med att Brexit närmar sig.

Euroområdet har haft det tungt ett tag men där kan nu anas ett bättre klimat, både bland hushåll och företag. Men det kommer ändå att dröja innan ECB höjer räntan menar Ann Öberg.

Sverige fortsätter att växa snabbare än övriga Europa, men tillväxten per person kommer att avta.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.8%
NASDAQ-100 -2%
NASDAQ Composite -1.9%

Vinnare & förlorare

Oriflame 10.9%
Dometic Group 1.6%
Attendo 1.5%
Nobia -2.2%
Addtech -2.2%
Fagerhult -4.3%
Uppdaterad tor 17:35
Fördröjning 15 min
  • Urstarka siffran från USA3:24

    Urstarka siffran från USA

    Arbetstillfällena i USA ökade med 209 000 i juli, vilket var mer än väntat. Samtidigt är arbetslösheten rekordlåg på 4,3 procent. Makrostrateg Pierre Carlsson kommenterar.

  • Viktiga siffran sprider global konjunkturoptimism7:05

    Viktiga siffran sprider global konjunkturoptimism

     I början av månaden levereras PMI-siffror, alltså inköpschefsindex, vilket är en central temperaturmätare på konjunkturen. Valutastrateg Pierre Carlsson om varför inköpschefernas tro på framtiden är så viktig, samt en analys av den data som kommit.

  • Fortsatt osäker framtid för krisande Venezuela2:00

    Fortsatt osäker framtid för krisande Venezuela

    Den djupa ekonomiska och politiska krisen i Venezuela eskalerar. Nu har USA infört sanktioner mot president Nicolas Maduro. Den utlösande faktorn var söndagens kontroversiella val av en ny författningssamling med rätt att ändra i grundlagen.  

  • Hamburgaren mäter länders prisnivå0:52

    Hamburgaren mäter länders prisnivå

    Bic Mac-index användes första gången av tidningen The Economist 1986 och ger en uppskattning av ett lands prisnivå. Bic Mac är en enhetlig och lokalt producerad vara över hela jorden men priset varierar stort beroende på vilket land du köper hamburgaren i. 

  • Räkna med dyrare kräftskiva i år1:34

    Räkna med dyrare kräftskiva i år

    Priset på importerade kräftor steg med 20 % förra året efter att Kina börjat kräva en ny tullafgift. I år väntas priserna stiga ytterligare. Men priset för svenska kräftor ligger dock ändå klart högre.

  • Dieselbilens död närmar sig2:13

    Dieselbilens död närmar sig

    Flera världsstäder planerar att förbjuda dieselbilar – och Stockholm kan stå på tur. Nu kommer även nationella initiativ.  Även bensinbilens framtid är oviss och industrin är nervös. I Tyskland för nu billobbyn en intensiv kampanj för att bevara den framtida produktionen. Men utvecklingen mot förbränningsmotorns död går undan och drivs på av alla de senaste årens utsläppsskandaler.