USA i recession om två år

trots Trumps utlovade reformer

Den globala konjunkturen rör sig gradvis mot en vändpunkt.

Europa tyngs av stora strukturproblem.

Blickar vi västerut ser vi att USA ännu verkar expandera.

Ann Öberg, chefekonom på Handelsbanken.

Ni har precis släppt er senaste konjunkturprognos.

Det är ingen brist på händelser–

–att analysera i världsekonomin.

Vi ser att USA går mot en recession.

Det i sin tur gör att räntorna toppar på låga nivåer.

Europa tyngs fortfarande av strukturproblem.

En nedåtgående trend både i produktivitet–

–och sysselsättning. Sverige har högkonjunktur.

Det tuffar på, men välståndsutvecklingen tyngs lite.

Du säger att USA går mot en recession.

Grafen visar att det är brist på lediga resurser–

–på arbetsmarknaden. Hur påverkar det recessionsförloppet?

Recessionen kommer först 2019, om ett par år.

Men resursutnyttjandet är ansträngt.

USA:s ekonomi har flaskhalsar.

Då höjs lönerna, vilket pressar bolagens vinstmarginaler.

De pressas även av högre räntor–

–liksom av en starkare dollar.

Allt tillsammans gör att investeringarna pressas ner–

–och därmed hotas jobb och tillväxt.

Det driver USA in i en recession, fram mot 2019.

Donald Trump har lovat flera skattereformer.

Kan inte det hjälpa?

Vi tror fortfarande att hans reformer–

–ska driva tillväxten närmaste tiden.

Men vi tvivlar på att han får igenom det han talat om.

Skattereformerna och investeringarna i infrastruktur–

–är bra. Men republikanerna ställer krav–

–för finansieringen av reformerna.

USA:s budgetunderskott ligger på nära 5 % av BNP.

Och den totala skuldkvoten närmar sig 250 % av BNP.

Det försvårar genomförandet av reformerna.

Att ekonomin inte drivs på mer–

–har att göra med USA:s ansträngda resursutnyttjande.

Inte bästa tiden för att driva igenom stora reformer.

De ger mer effekt i lågkonjunktur.

Om vi lämnar USA och blickar mot Storbritannien–

–vars ekonomi ju har varit oväntat stark.

Framför allt tjänstesektorn har drivit på.

Nu verkar den här medvinden avta. Vad...

Här har vi grafik över inköpschefsindex.

Vad visar den här?

Vi har blivit överraskade av mycket.

Först av själva Brexit-omröstningen.

Sen överraskades vi av att ekonomin tuffade på så bra.

Det hade att göra med att pundet försvagades direkt.

Det gjorde att detaljhandel och turism stärktes.

Det höll tillväxten uppe i Storbritannien.

Men nu börjar stämningsläget avta lite.

Och det som visades i grafiken har också att göra med–

–att Theresa May var tydlig med att utträdet skulle ske.

Det har märkts på stämningsläge och olika indikatorer.

Och den höga inflationen i Storbritannien–

–tynger ner reallönerna och dämpar privat konsumtion.

Och det dämpar tillväxten.

Vi kan vänta oss att tillväxten lär dämpas framöver.

Det blir inte katastrof, men den kommer att avta.

Och resten av euroområdet? Kan du dra en sammanfattning?

Det har väl piggnat till lite där?

I slutet av 2016 och början av 2017–

–har stämningsläget varit bra bland hushåll och företag.

Det gör att tillväxten tuffar på.

Men Europa brottas fortfarande med stora strukturproblem.

Men inflationen har ändå tagit fart.

Frågan är hur centralbankerna agerar i det här läget.

Ja, inflationen har tagit fart, men av fel anledning.

Tillfälliga faktorer håller inflationen uppe.

Som energiprisernas utveckling.

Det beror också på växelkursernas utveckling.

Den underliggande inflationen ska drivas upp–

–genom löneökningar. Där är inte Europa eller Sverige än.

Det kommer att dröja fram till april 2018–

–innan Riksbanken höjer räntan och vi når nollräntenivå–

–vid årsskiftet 2018-2019. Då lär även ECB höja räntan.

Det är fortsatt lågräntemiljö framöver.

Och Sverige tuffar på lite mer än övriga Europa.

Om man tittar på BNP-utvecklingen per capita.

Mycket drivs ju av den starka befolkningsökningen.

Vi har en graf. Skillnaden ser inte så stor ut per capita.

Hur utvecklas svensk ekonomi i den närmaste framtiden?

Sverige är i en högkonjunktur. Det som driver tillväxten–

–är konstruktionen med höga reallöneökningar–

–låga räntor och tidigare skattesänkningar.

Och den demografiska utvecklingen har drivit tillväxten–

–men när de nyanlända kommer in i statistiken–

–lär vi se att befolkningstillväxten är högre–

–än vad de bidrar till tillväxten.

Så tillväxten per person kommer att sjunka framöver.

Historiskt har välståndsutvecklingen varit 2,3 %.

Enligt Konjunkturinstitutet lär den ligga på 0,7 %–

–från i år till 2020. Så det är en väldigt stor skillnad.

Tack så mycket, Ann Öberg.

Vart är egentligen den globala konjunkturen på väg i spåren av Brexit och Donald Trump? Det försöker Handelsbanken svara på i sin senaste konjunkturprognos.

Bankens chefekonom Ann Öberg menar bland annat att den starka utvecklingen i den amerikanska ekonomin kommer att slå om hela vägen till en recession snabbare än vad många anat.

Även den brittiska ekonomin är stark. Men även där vänder det nedåt i och med att Brexit närmar sig.

Euroområdet har haft det tungt ett tag men där kan nu anas ett bättre klimat, både bland hushåll och företag. Men det kommer ändå att dröja innan ECB höjer räntan menar Ann Öberg.

Sverige fortsätter att växa snabbare än övriga Europa, men tillväxten per person kommer att avta.

  • Nya miljarder till Grekland1:13

    Nya miljarder till Grekland

    Sent i går kväll kom euroländernas finansministrar överens om att Grekland får 8,5 miljarder euro i nya lån. Landet har sedan 2010 fått 436 miljarder euro i stödlån.

  • USA-avgörande närmar sig för Swedish Match3:13

    USA-avgörande närmar sig för Swedish Match

    Jim Solyst, Regulatory Affairs Manager, på Swedish Match berättar om bolagets förhoppningar för snuset i USA. Swedish Match hoppas på att få grönt ljus för att snuset har hälsosamma effekter, eftersom folk väljer snus i stället för cigaretter.

  • Cyberattackerna ökar - företag dåligt förberedda8:25

    Cyberattackerna ökar - företag dåligt förberedda

    Myndigheter och företag i en rad länder, däribland Sverige, har på senare tid drabbats av gigantiska, synkroniserade IT-attacker. Säkerhetsrådgivare Johan Wiktorin om näringslivets sårbarhet för cyberattacker.