Tjugo år med Öresundsbron

Detta är EFN:s studio i Malmö.

Och det här är Johan Wessman, som är vd på Öresundsinstitutet. – Välkommen hit.

Det är 20 år sen Öresundsbron invigdes i år.

Vi ska prata om vad som hänt sen dess i Öresundsområdet.

Men först lite kort: Vad är Öresundsinstitutet?

Vi är en dansk-svensk kunskapsorganisation.

Vi är till för att öka kunskap och nätverkskontakter kring Öresundsregionen.

Vi är en förening och finansieras av medlemmar. Vi har drygt 120 medlemmar.

Det är UD, Erhvervsministeriet, regioner, universitet och en växande skara företag.

Vad har då hänt på 20 år? Har det blivit en region, som man hade tänkt?

Det har blivit en stark region, men kanske inte som man tänkt.

Det märks när besvikna visionärer säger att det inte blev som de hade tänkt sig.

Visionärer sätter ofta ribban högt. De är med rätta besvikna på vissa saker.

Pendlingen toppade 2008. Sen har den vikt ner, planat ut och sen sakta ökat.

Vi kan titta på en bild som visar det här.

De här tre kurvorna är oberoende av varann, men ser likadana ut.

Det är trafik över bron, pendling och flyttning över gränsen.

Runt 2008-2009 är det ett hack i kurvan. Vad händer där?

Det här är trafik över Öresund. Även färjetrafiken är medräknad.

Om vi tar den stora uppgången... Du fick en ny infrastruktur, en ny bro.

Det är som en nationalekonomisk balanskurva. Du når en ny mättnadsnivå.

Samtidigt kom den stora finanskrisen och det vände neråt.

Pendlingen var lite speciell. Du hade en överhettad arbetsmarknad i Köpenhamn.

Den var mer överhettad 2007-2008 än i dag.

Dessutom hade du en överhettad bostadsmarknad. Bubblan sprack.

–I Köpenhamn? –Då bosatte sig många danskar i Malmö.

Bostäder, stora bilar och barnomsorg är betydligt billigare i Sverige.

Man tjänade mycket på att bosätta sig i Sverige.

Med bron kunde man pendla lika snabbt som om man bodde i Roskilde.

Bron i sig beskrivs ofta som en stor succé–

–men integrationen i övrigt beskrivs som en besvikelse.

Det tycker jag är en felaktig beskrivning.

Att visionärerna kände sig besvikna...

Öresundsuniversitetet lades ner efter några år, även Öresund Science Region.

Vi blev inte "Öresundsgenerationen". Man känner sig som dansk eller svensk.

Men om man ser hur mycket kontakt man har, så är det nog större än nånsin.

Pendlingen har börjat ta fart, men gränskontrollen gav den en törn.

Vi kan titta på den kurvan också. Vi har en kurva som visar resandet med tåg.

–Där ser vi tydligt 2015... –Där kom gränskontrollerna.

Då var det ID-kontroller och gräns- kontroller. Sen slopades ID-kontrollerna.

Nu är det fem minuters fördröjning för en resenär.

De börjar öka, så det blir nog en åter- hämtning. Sen är de konjunkturberoende.

Nyligen startades Facebookgruppen Öresundspendlare i kläm mellan två länder.

Den har fått över tusen medlemmar.

Om man går in där ser man att det mesta inte handlar om pendlandet i sig–

–utan om skatteregler och bankregler och liknande saker.

Hur långt har man kommit där på de här 20 åren?

Man har kommit längre än det forumet visar. Många gränshinder har man löst.

Men mycket återstår. Gränspendlarna är en lite skara jämfört med en nation.

Vi är i Sverige tio miljoner invånare. Danmark har över fem miljoner invånare.

Man anpassar reglerna efter den stora inhemska befolkningen, inte gränsgångarna.

Det finns att göra. Nordiska ministerrådet har ett gränshinderforum.

De vill få parlamentariker att ta bort gränshinder och låta bli att skapa nya.

Men det finns mycket kvar att lösa.

Om man tar arbetsmarknaden... Det bor 4 miljoner människor i Skåne och Själland.

Det är drygt 2 miljoner arbetsföra människor i den åldern.

Det är 15 000-20 000 människor som pendlar mellan länderna. Det låter inte så mycket.

Lika många pendlar mellan Uppsala län och Stockholm.

–Det är inte så lite, med andra ord. –Nej. Det är en ganska normal siffra.

Om man bygger ny infrastruktur, så blir det en ökning igen–

–för alla moderna infrastrukturförändringar ger effekt.

Vi backar 201 år. 1819 gick de första ångfartygen mellan Malmö och Köpenhamn.

Några årtionden senare gick de i regelbunden trafik.

Då ökade resandet. Du fick första flygbåten 1960.

Då halverades restiden. Arbetspendling blev möjligt tack vare flygbåtarna.

Men de var små och väderberoende. Sen kom bron 2000.

Det gav en annan volymmöjlighet och ett säkert och vädertåligt resande.

Vi kan titta på en intressant siffra som visar arbetslösheten i regionen.

Region Hovedstaden och region Själland har 3,6 % och 3,3 %.

I Skåne är det 9,5 %. Det indikerar också–

–att det inte är nån riktigt gemensam arbetsmarknad.

Men den börjar flätas ihop. Jag visade tre pendlingskurvor innan vi satte oss.

Antalet pendlare Malmö-Köpenhamn och Malmö-Lund var ungefär desamma.

Så det beror på vad man jämför med.

Skåne har haft en tuff strukturomvandling.

I början på 1990-talet försvann nästan 30 000 jobb.

Sen har det återskapats en kraftig jobbtillväxt. Malmö dominerar nog där.

Men vi är i södra delen av Sverige. Många flyktingar och invandrare kommer hit.

Vi har haft en befolkningsökning som har gett nya grupper.

Sysselsättningen har ökat lika mycket i Malmö som i Stockholm och Göteborg–

–men ändå har inte alla nya grupper som kommit till Malmö kunnat få jobb.

Du har en framgång. En kurva går upp så här, men nästa kurva går upp ännu mer.

Den ökade sysselsättningen gör på fastighetsmarknaden...

Det byggs mycket kontor i Hyllie, Dockan och Västra hamnen. Det byggs bostäder.

Nästan 100 000 kvadratmeter kontor förra året.

För 20 år sen var Malmö en fattig stad med hög arbetslöshet.

I dag är Malmö en välbärgad stad med gott näringsliv, men fortsatt hög arbetslöshet.

Givet de här förutsättningarna, hur kan det utvecklas framåt–

–om vi tittar på arbetsmarknad, till exempel?

Nu jobbar Greater Copenhagen Committee med det de kallar arbetsmarknadscharter.

Det är en överenskommelse om hur man ska få en förbättrad gemensam arbetsmarknad.

Malmö och Köpenhamn diskuterar nu en tunnelbana mellan städerna.

Den skulle förkorta restiden från 35 till 20 minuter med avgångar var 90:e sekund.

Det skulle avlasta bron till framtida tågtrafik ner till Tyskland.

Det är många stora infrastrukturprojekt på gång.

Vi har en karta som visar några av de viktigaste.

Vi har fyrspår mellan Malmö och Lund.

De hela linjerna är det som beslutats och som kommer att byggas eller har påbörjats:

Spårvägen i Lund, Lommabanan och snabbtåg Köpenhamn-Ringsted.

Vi har Fehmarn Bält-tunneln mellan Danmark och Tyskland.

De streckade linjerna är sånt som diskuteras–

–som en förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör.

Först byggdes Öresundsbron och Citytunneln. Sen hände lite i några år.

Nu har vi många nya strukturer på gång både på skånsk och dansk sida.

Det här är ju en höghastighetsjärnväg. Den ska gå ner till Fehmarn Bält så småningom.

Vad kan det här komma att få för effekt, då?

Ju bättre kommunikationer, framför allt mellan Malmö och Köpenhamn–

–desto lättare blir det att arbetspendla. Det kommer att märkas.

Du kommer med Fehmarn Bält-tunneln, som ska byggas nu och vara klar 2028–

–får du en fast förbindelse till kontinenten.

Det ökar godsflödena från Hamburgs stora hamn och uppåt.

Det är inte bara till Skåne, utan till Stockholm, Göteborg och Mellansverige.

Det kommer att ge ökad ekonomisk aktivitet. Det kan man vara säker på.

Frågan är om det ska byggas en metro mellan Malmö och Köpenhamn–

–eller en tunnel med HH-förbindelsen Helsingborg-Helsingör för tåg och bilar.

Hur ser behovet av en ny förbindelse ut?

Öresundsbrons kapacitet, om du bygger ut landförbindelsen lite–

–varar hyfsat länge, 30-35 år till. Det visar bron när man tittar på den.

Men i ett längre perspektiv... Det tar tid att besluta, få tillstånd och bygga.

Man vet att Fehmarn Bält-bron lär göra att det behövs en annan förbindelse.

Nu pratar man dessutom om säkerhet. Vi är beroende av en enda fast förbindelse.

Vad händer om det sker en större olycka eller om nånting går sönder på bron?

Nästa spännande förbindelse går mellan Själland och Århus på Jylland.

Den förbindelsen är dyr. Vi pratar 100-120 miljarder danska kronor.

Det finns en rädsla i Skåne–

–för att en sån diskussion skulle försena ett danskt beslut–

–om en andra Öresundsförbindelse av ekonomiska skäl.

Det är möjligt, så därför bör svenska politiker vara aktiva gentemot Danmark.

Men om det blir en Kattegattförbindelse, så får Malmö halverad restid till Århus.

–Vi får en större... –Århus är Danmarks andra största stad.

Vi glömmer den nyttan ibland i Skåne.

Även det som händer i Danmark i andra delar skapar stora nyttor för oss.

Ligger HH-förbindelsen mellan Helsingborg och Helsingör närmast?

Enligt den politiska överenskommelsen ska den prioriteras.

Men man har även prioriterat Öresundsmetro, så båda delarna diskuteras.

Är Öresundsmetron realistisk?

Jag tror det. Problemet med den är finansieringen.

HH-förbindelsen är självfinansierande via biltrafiken.

Problemet är en politisk utmaning: Svensk godstrafik på norra Själland.

Här bor stora delar av den danska makteliten. Här finns naturvårdsområden.

Danskar undrar varför de ska hantera svenskt gods norr om Köpenhamn–

–när det kan ske på skånsk sida. Men många danska politiker är positiva till det.

Om vi ser på näringslivet på båda sidor om sundet, hur har det integrerats?

Det är en allt kraftigare sammanflätning. Vi mätte häromåret och såg–

–att skånska bolag hade 450 danska styrelseledamöter eller vd:ar.

Det visar att många danska storföretag sätter sina svenska kontor i Malmö.

Nästa vecka träffas svenska Maskinentre- prenörerna och Dansk Bryggeri i Malmö.

De ska diskutera entreprenadkontrakt och samarbete på båda sidor om Öresund.

Näringslivet har en allt starkare koppling till varann på tvärs.

–Det puttrar i grytan under locket här. –Precis.

Malmö får lite nytta även internt. Svenska företag kommer åt Kastrup som flygplats.

Malmö blir en större region att rekrytera i. Då flyttas kontor dit.

Sen bron invigdes har Malmö fått 70 nya huvud- eller specialistkontor.

–Tack, Johan Wessman, för att du kom hit. –Tack själv.

I år är det tjugo år sedan Öresundsbron invigdes. Hur det har påverkat området berättar Johan Wessman, vd på dansk-svenska Öresundsinstitutet. Han diskuterar arbetsmarknad, pendling och hur infrastrukturen ska utvecklas i området.

”Det har blivit en region, en stark region, men kanske inte som man tänkt”, säger han och uppger att det finns flera anledningar till att visionärer inte är helt nöjda.

Bland annat skiljer sig sysselsättningsgraden stort mellan den svenska och danska sidan. Dessutom toppade pendlingen över bron 2008 och har sedan dess planat ut. Samtidigt diskuteras en Öresundsmetro över bron för att avlasta tågtrafiken.

Trots det anser Johan Wessman att man kommit längre än vad det ibland kan framstå som.

”Många gränshinder har man löst, men det är klart att det fortfarande är mycket att göra. Gränspendlarna är en liten skara jämfört med en nation.”

Redaktör: Jonas Harrysson.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -3.5%
NASDAQ-100 -3.9%
NASDAQ Composite -3.8%

Vinnare & förlorare

Sinch 14.7%
Embracer 4.8%
Swedbank 4.5%
Trelleborg -7.1%
Husqvarna -7.2%
Dometic Group -8.9%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min