Theresa Mays Brexitvånda i överhuset

Överhuset ska ge ett godkännande för Brexit.

Det hoppas Storbritanniens premiärminister ska ske–

–utan ändring eller förhalning.

Katrine Marçal, detta för att kunna påbörja Brexit i mars.

Hur ser utsikterna ut för det?

Brexitministern David Davis var i Estland nu i veckan–

–och svarade på frågor kring detta.

Han sa inget exakt datum–

–men att det skulle ske före den 31 mars.

Det verkar vara vad regeringen fortfarande siktar på.

May har nyligen rönt framgång i överhuset.

Hennes proposition för att sätta igång artikel 50–

–har passerat det första stadiet i House of Lords.

Det var problematiskt. Regeringen har inte majoritet där.

Där är det fler liberaldemokrater och labour.

Där sitter man på livstid.

Manglingen fortsätter. Vad finns det för hinder?

Liberaldemokraterna har bara har åtta parlamentariker–

–i underhuset, men över 100 i överhuset.

Det partiet är mest emot Brexit och vill göra ett tillägg–

–till den här propositionen.

Bland annat tvinga regeringen att garanterar rätten–

–för EU-medborgare i Storbritannien stanna–

–att stanna kvar i den gemensamma marknaden–

–vilket Theresa May inte vill.

Liberaldemokraterna vill även att folket ska få rösta–

–om det slutliga Brexitavtalet.

Får man igenom det här från överhuset?

Vi får se.

Regeringen har försökt göra propositionen enkel–

–och till en fråga om processen ska sättas igång.

Man menar att folk redan har röstat om Brexit.

Nu vill man ha fria händer i förhandlingarna.

Om nu Brexit kommer att påbörjas i mars...

Hur lång tid kommer det att ta–

–och vad kommer det att kosta?

I Artikel 50 står det att man–

–ska förhandla om en skilsmässa från EU under två år.

Det har aldrig skett tidigare så det finns ju oklarheter.

Den största frågan för regeringen–

–har varit ordningen för hur man ska förhandla.

Britterna vill förhandla om allt samtidigt.

Storbritanniens framtida handelsrelation med EU–

–och skilsmässan från EU vill man förhandla samtidigt.

Men EU säger i stället att fram till årsskiftet–

–förhandlar de om skilsmässan. Vad ska hända–

–med EU-medborgare i UK och britter i andra EU-länder–

–och hur mycket ska man betala?

I veckan nämnde EU-kommissionens ordförande, Juncker–

–siffran 60 miljarder euro i skilsmässoräkning till UK.

När det är betalt kan man prata om handelsrelationen.

Det ser ut som att EU får som de vill.

Handeln kommer sist, som väl är mest intressant...?

Och absolut viktigast för Storbritannien!

Du bor ju i London.

Hur har opinionsvindarna blåst den senaste tiden?

Det finns ju många andra EU-länder–

–som gärna vill att opinionen ska svänga i Storbritannien.

Tyskar tycks tro att Brexit inte kommer att ske–

–och att folk ska ändra sig.

Det finns dock inget som tyder på att britterna–

–börjar ändra sig.

The Guardian hade en rapport om kostnaderna för–

–att Storbritanniens EU-förhandlingar havererar–

–innan två-årsperioden är slut–

–och att man inte enas om ett nytt handelsavtal.

Då övergår man till vanliga WTO-regler.

Då skulle Storbritannien betala 7,6 miljarder euro per år–

–bara i tullar, men det tycks inte påverka opinionen.

Så det finns inte så mycket farhågor kring–

–aktiveringen av Artikel 50 tills allt är på plats?

Företagen är rädda att två år inte ska räcka–

–för att få till ett handelsavtal.

Handelsavtal tenderar att ta betydligt längre tid.

Theresa May tror att hon klarar det.

Men hon säger även att om man inte blir klar–

–är man beredd att köra på WTO-regler–

–och klara sig bäst man kan.

Ovanligt nog var Theresa May i överhuset.

Finns det tid för nåt annat i brittisk politik än Brexit?

Kort sagt - nej.

Den här frågan kommer att överskugga det mesta–

–de närmaste två åren–

–eller snarare de närmaste tio åren.

Alla diskussioner kring ekonomin handlar om det här.

Bank of England kritiseras för sina förutsägelser om–

–att ekonomin skulle få en så stor "hit" av Brexit.

Brittisk ekonomi går ju ganska bra nu–

–men allting handlar om Brexit.

Tidpunkten för att Storbritannien ska aktivera paragraf 50 och inleda Brexit närmar sig. Premiärminister Theresa May hoppas att kunna göra detta i mars. Men en fråga är om överhuset kommer sätta käppar i hjulet?

Ellinor Helén intervjuar Katrine Marçal.

  • Elbåt siktar mot börsen3:36

    Elbåt siktar mot börsen

    Svenska Candela Speed Boat börjar i höst tillverka en helt ny typ av eldriven båt. De har redan 130 förhandsbeställningar, vilket innebär att de snart kan bli Sveriges största båttillverkare.

  • Dyrt införande av GDPR0:38

    Dyrt införande av GDPR

    Den 25 maj träder GDPR i kraft - och det kan bli dyrt. Rapporter visar att införandet kommer att kosta 140 000 kronor per företag i Sverige. 

  • Sverige bland de sämsta på AI2:00

    Sverige bland de sämsta på AI

    Ishtar Touailat, innovationschef på Tieto, menar att Sverige ligger efter i utvecklingen av artificiell intelligens och att många inte har möjlighet att ta del av de framsteg som görs.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.4%
NASDAQ-100 0.2%
NASDAQ Composite 0.1%

Vinnare & förlorare

Balder 2.8%
Fabege 2.5%
Securitas 2.4%
Modern Times Group -2.7%
Lundin Petroleum -2.8%
Hennes & Mauritz -2.9%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min