Thaler har gjort ekonomin mer mänsklig

Man kan säga att han gjort ekonomin mer mänsklig.

Han tar hänsyn till våra begränsningar och gör modeller–

–över hur det påverkar våra ekonomiska beslut.

Jag är lite knäckt just nu.

Vi skulle ha träffat professor Richard Thaler–

–årets Nobelpristagare i ekonomi–

–men han blev tvungen att ställa in i sista stund.

Han har förstås mycket.

Men vi har hittat en utmärkt ersättare–

–i Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap–

–vid Lunds universitet och ledamot i kommittén–

–som utser vinnaren av Sveriges Riksbanks pris–

–i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.

Professor Peter Gärdenfors–

–hur går det till när ni tar fram året ekonompirstagare?

Det tar ganska lång tid.

Vi bygger det inom kommittén på nomineringar–

–från professorer i ekonomi från hela världen.

Vi tittar på vilka namn som är mest intressanta–

–och på de forskningsområden som är mest aktuella.

Därefter lägger vi utredningar. Vi ber specialister–

–inom ett visst forskningsområde att sammanfatta–

–forskningen de senaste decennierna.

Och lyfta fram de personerna–

–som är mest relevanta för ett pris.

På grundval av ett ganska stort antal utredningar–

–kommer vi själva fram med olika dokument.

Det är mer än en prisidé som lever i början av året.

Vi jobbar på olika prisidéer–

–och börjar skriva på prismotiveringar.

Det är ett lagarbete inom kommittén.

Så småningom sorterar vi bort personer–

–som får vänta lite grand eller som aldrig blir aktuella.

I slutet av sommaren är vi framme vid ett förslag.

Då har vi ett ganska omfattande dokument–

–som sammanfattar forskningen inom området.

Sen väljer man ut en-tre pristagare – inte fler än tre.

Årets Nobelpristagare professor Richard Thaler–

–en av beteendeekonomins fäder.

För stora delar av den breda allmänheten–

–som kanske hör om det här priset tänker kanske–

–att en ekonom som kommit fram till att människor–

–inte alltid är rationella. Det hade jag kunnat komma på.

Jag har inte fått Nobelpris. Hur tänkte ni där?

Han utgår från saker om människors–

–begränsade rationalitet som varit kända länge.

Men har visat att begränsningarna–

–får systematiska effekter på ekonomin.

Han har gjort modeller om hur effekterna fungerar.

Han har byggt modeller inom lite olika områden.

Vi är så att säga förutsägbart irrationella–

–vilket gör att ekonomerna kan bygga modeller–

–som gör dem glada.

Den klassiska ekonomin har ett idealt antagande–

–kallas ibland homo economicus, den ekonomiska människan–

–som säger att vi i princip är rationella.

Vi gör långsiktiga planer över hela livet.

Ekonomerna är medvetna om att vi inte uppfyller kraven–

–men de har tänkt sig att misstagen balanseras.

Marknaden beter sig som om människor vore rationella.

Thaler har på många sätt visat att det inte funkar så.

Avvikelserna får betydelse för hur marknaden beter sig–

–och hur människor beter sig i privatekonomin.

Han har länge varit kontroversiell.

Under en period fanns det kollegor till honom–

–som inte tittade honom i ögonen i korridoren.

Nu har beteendeekonomi blivit ganska viktigt.

Jodå. Det har funnits pristagare tidigare–

–bland annat Daniel Kahneman som var psykolog.

Han la grunden för betydelsen av beteendeekonomin.

Han fick priset 2002.

Kahneman och Thaler har jobbat ganska mycket ihop.

De har skapat nya instrument och byggt upp teorier.

Det är väl en del av Thalers storhet–

–att kunna föra samman psykologi och ekonomi.

Han gör nåt som inte gjordes tidigare–

–verkliga experiment på verkliga människor.

Han har gjort ekonomin mer mänsklig.

Han tar hänsyn till våra begränsningar och gör modeller–

–över hur det påverkar våra ekonomiska beslut.

Mycket av det som framkommit i experimenten–

–har torpederat homo economicus-modellen.

Thaler gjorde ett experiment som kallas Diktatorspelet–

–där människor fick dela upp 20 dollar hur de ville.

Den rationella människan skulle ta det mesta själv–

–men istället delade människor ganska jämt.

Vad drog han för slutsatser?

Att rättvisa spelar en roll i våra bedömningar.

I traditionell ekonomi har inte hänsyn tagits till–

–vår känsla för rättvisa.

Det ligger ganska djupt inom oss–

–även om du får 20 dollar och helt kan bestämma–

–hur du ska dela pengarna mellan dig och mig.

Om du fick valet att behålla 18 själv och ge mig 2–

–respektive att dela jämt–

–så delade ungefär 75 % jämt.

Var det utan att de visste vem de delade med.

Han visade att i till exempel lönesättningssammanhang–

–så är det anställda ganska intresserade–

–av rättviseaspekter på lönen.

Även om det är dåliga tider för ett företag, så tycker–

–de anställda att det är orättvist att sänka lönen.

De får lön för sin prestation–

–inte för hur mycket företaget tjänar.

Det är en aspekt av rättvisa som har rätt stor påverkan–

–på lönesättningspolitiken.

Det kan förklara att företag ofta föredrar–

–att sparka personal i dålig tider–

–istället för att sänka lönen.

Man sparkar hellre nån och anställer en ny till lägre lön.

Det är irrationellt, enligt de gamla modellerna–

–men Richard Thaler kan förklara.

De anställda tycker att det är orättvist med sänkt lön.

Vad är den så kallade ägandeeffekten.

Om du köper en vara är du kanske villig att betala–

–ett visst pris för den. Du är lite osäker på–

–om du ska köpa en ny tv eller hushållsmaskin.

Du vet inte hur kvaliteten är.

Men du behöver den och köper den.

Om du blir erbjuden att sälja den–

–visar det sig att du vill ha mer pengar för den–

–än vad du var beredd att köpa den för.

Det är skillnad mellan summan man är villig att betala–

–och den summan man accepterar som pris på en vara.

Enligt traditionell ekonomisk teori bör de båda nivåerna–

–vara detsamma. Thaler upptäckte–

–att det var ganska stor skillnad mellan nivåerna.

Vi värderar det vi redan har mer.

Det gör oss generellt ganska obenägna att ta risk.

Han förklarade det med förlustaversion–

–en idé han lånade från Kahneman och Tversky–

–det vill säga att när vi skaffar oss nånting nytt–

–ökar vi vår nytta, vårt värde–

–men vi är mer rädda för att bli av med det vi har.

Förlustkurvan är brantare än förtjänstkurvan.

Det är mycket praktiska applikationer.

Han är en Nobelpristagare citerad av Barack Obama.

Storbritanniens tidigare premiärminister Cameron–

–var lyrisk till Thaler för ett antal år sen.

Det är väl just för att vissa människor är irrationella–

–men eftersom vi är förutsägbart irrationella–

–så kan ekonomerna hjälpa oss–

–att fatta mer rationella beslut.

Då blev politikerna intresserade.

Det är framför allt genom hans teori om–

–på engelska "nudging" på svenska puffar, som han har...

Jag tänkte just fråga om ni kommit på nåt bra svenskt ord.

Man har bestämt sig för–

–att man puffar människor i en viss riktning.

Inte knuffa, det är mer aggressivt. Puffa är mer positivt.

Vad är då det?

En tredje sida av Thalers forskning handlar om–

–att vi är dåliga på att planera för framtiden.

Du har en summa pengar och vill köpa saker.

Samtidigt vet du att du bör spara för framtiden.

Du vill köpa en lägenhet eller åka på semester.

Vi har svårt att avsätta pengar för långsiktiga mål.

Behoven vi har just nu överskuggar.

Vi behöver knuffas eller puffas–

–för att bättre se till våra långsiktiga mål.

Thaler har utvecklat metoder för hur det ska gå till.

Han pratar om val-arkitektur. Vad är det?

Väldigt ofta bestäms våra beslut–

–av vad det finns för grundposition.

Ett väldigt enkelt exempel handlar om organdonation.

Det har kommit att användas i det här.

I Sverige har vi som grundposition–

–att inte vara organdonatorer. Du måste gå in–

–på en viss sida på webben och anmäla dig.

Många svenska är villiga att donera sina organ–

–men gör inte den aktiva handlingen.

I Frankrike, Spanien, Österrike–

–har man infört att nollalternativet är–

–att du är organdonator. Vill du inte vara det–

–måste du avanmäla dig. Vem som helst kan göra det.

Men förändringen av standardalternativet–

–har gjort att det finns mycket fler organ tillgängliga–

–i de här länderna. Då har vi puffat människor–

–genom att sätta standardalternativet på ett annat sätt.

Det har han också tillämpat på pensionsförsäkringar.

I USA har man ett system där pensionsförsäkringarna–

–organiseras genom företagen.

Folk vill inte avstå från den lön de har nu–

–men får skriva på ett kontrakt som säger–

–att vid nästa löneförhöjning avsätts en del av lönen–

–till pensionssparande.

Då får du inte mindre pengar, men inte hela höjningen.

Det här accepterar de flesta anställda.

Det har lett till ett mer omfattande pensionssparande–

–i USA och England. Systemet införs nu i många länder.

Som jag förstår det, ser Richard Thaler oss–

–som om vi har två personer i vårt huvud–

–som hanterar våra pengar. En långsiktig planerare–

–som säger du borde spara till din pension–

–och en annan liten person som vill agera här och nu.

Det är hela tiden konflikter mellan dem.

Genom att sätta upp val på ett annat sätt–

–kan man hjälpa planeraren att vinna över den andra.

Det stämmer väl också med hur man har tittat på hjärnan–

–att det de facto fungerar i kognitionen.

Konflikten mellan jaget nu och jaget i framtiden–

–är känt sen antiken. Odysseus binder sig vid masten–

–för att inte lockas av sirenerna.

Han vill tänka på sin framtid. Han vill åka hem.

Samtidigt vill han höra deras sång–

–och binder fast sig i masten.

Det är ett sätt att kontrollera...

Det handlar mycket om självkontroll.

Vi har en bristande självkontroll.

Thalers metoder hjälper oss att få bättre självkontroll–

–så att vår planerande mekanism går bättre.

Sen är du inne på det duala systemet–

–att vi har två olika system i hjärnan.

Thaler är ingen hjärnforskare, men han och Shefrin–

–som var hans medförfattare, presenterade–

–den första formella duala systemteorin.

Sen har den gjort populär av Daniel Kahneman–

–som skriver en bok om tänka långsamt och snabbt.

Där tar han upp tvåsystemteorin.

Den har fått stöd av modern hjärnforskning.

Att vi har en konflikt mellan planeraren–

–som sitter i frontalloben och "doern"–

–som är det mer primitiva hjärnsystemet.

Det här med att vi människor är ganska passiva, lata–

–och har dålig självkontroll...

Många skulle säga att det är ganska självklart.

Behöver man en ekonom som gör experiment på det?

Nej. Naturligtvis tycker vi om det nuet vi har nu–

–men är samtidigt medvetna om–

–och det är rätt unikt mänskligt–

–att det händer nånting i framtiden.

Det kommer en kall vinter och en pensionstid–

–då man behöver ha lite resurser.

Vi sitter med det dåliga samvetet för–

–att vi inte förbereder oss mer för framtiden.

Den konflikten han försöker hjälpa oss att lösa–

–genom sina olika metoder för att puffa.

Politiker sätter upp system baserade på idén–

–om homo economicus och rationella val.

Jag tänker på svenska pensionssystemet–

–med 900 olika fonder att välja mellan.

Det är väl 0,5 % som kommer in i systemet–

–som väljer nåt annat än Sjunde AP-fonden.

Då kan Richard Thaler förklara varför det är så.

Thaler har en dubbel inställning till vårt pensionssystem.

Han tyckte att det var dåligt–

–att folk hade så många alternativ att välja på.

Men det fanns också ett defaultalternativ.

Om du inte gjorde nånting fick du vissa fonder.

Det visade sig att de har gått väldigt bra.

Konstruktionen av standardalternativet var lyckad.

Vad är skillnaden mellan puffande och marknadsföring?

Marknadsförare försöker ju puffa oss–

–till att göra både det ena och andra.

Den stora poängen, som Thaler och Sunstein kallar–

–libertinistisk paternalism...

"Paternalism" är när nån styr utifrån.

Men det är frivilligt.

Individen kan välja att hoppa av systemet.

Gör vad du vill, men här kommer ett förslag–

–om du gör det får du hjälp med självkontrollen.

Alla behöver det inte. En del har stark självkontroll.

Men många behöver det.

Begreppet libertinistisk paternalism har debatterats.

Folk uppfattar det som om det är politiker–

–eller myndigheter som trycker på dig ett beslut.

Det är tvärtemot deras uppfattning.

Det ska vara frivilligt och finnas en möjlighet–

–att gå utanför förslaget.

Till skillnad från marknadsföring, så tillför detta–

–att individen ska uppnå mål som den–

–trots allt vill uppnå om man hade bättre självkontroll.

Richard Thaler sa att prispengarna ska spenderas–

–så irrationellt som möjligt.

Har du nån indikation på vad de ska gå till?

Det är ett skämt från hans sida för att markera–

–att den perfekt rationella individen inte finns.

Stort tack, professor Gärdenfors.

Jag tycker att Thalers forskning är superintressant–

–och väldigt relevant kring vardagliga saker–

–som människor funderar på kring ekonomi.

För tio år sen när hans bok om puffande kom ut–

–så blev kanske politikerna lite väl överexalterade–

–och trodde att det skulle lösa alla problem–

–som kanske inte går att lösa med en puff–

–som en jättelik finanskris.

Men att kombinera ekonomi och psykologi–

–är jätteintressant. Det vill i alla fall jag läsa mer om.

Katrine Marçal möter professor Peter Gärdenfors som sitter i kommittén för Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap.

Gärdenfors berättar om Richard H Thalers forskning och hur den har påverkat gamla ekonomiska teorier.

  • 22:05

    "Globalisering bygger på att nationellt möter lokalt"

    Katrine Marçal sitter ned med chefekonomen Catherine Mann för att prata om globaliseringens inbromsning, där internationell handel med tjänster får stort fokus. Relationen mellan Kina och USA i form av handelskrig, ekonomiskt medberoende och risker diskuteras.

  • Så har sommaren påverkat elpriset6:30

    Så har sommaren påverkat elpriset

    Elpriset har under den varma sommaren hamnat på ungefär det dubbla jämfört med förra sommaren, och fyra gånger så högt som sommaren 2005. Anledningen? Regnmängden. Energimarknadskonsulten Christian Holtz på Sweco kommenterar.

  • Kött- och mjölkbrist hotar Sverige5:21

    Kött- och mjölkbrist hotar Sverige

    Den torra sommaren kommer att få långtgående effekter för både jordbruket och konsumenterna. Thomas Bertilsson, näringspolitisk chef på LRF, Tomas Olsson, lammuppfödare på Norrby gård...

  • Spelutvecklare missar viktigt mål2:30

    Spelutvecklare missar viktigt mål

    Spelbranschen växer så det knakar - och lockar nya målgrupper. Men trots att kvinnor och äldre lockas till dataspel, hänger inte utvecklarna med. Lisette Titre-Montgomery...

  • Fehmarn Bält kortar vägen till Tyskland4:00

    Fehmarn Bält kortar vägen till Tyskland

    2020 ska bygget av en tunnel mellan Rødby i Danmark och Puttgarden i Tyskland starta. När tunneln är klar – enligt planen 2029 – har landvägen till Sveriges viktigaste exportmarknad Tyskland kortats med 16 mil och restiden med tåg med flera timmar.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.2%
NASDAQ-100 0.7%
NASDAQ Composite 0.7%

Vinnare & förlorare

Vitrolife 1.9%
Husqvarna 1.8%
Electrolux 1.3%
Balder -4%
THQ Nordic -5.1%
Paradox Interactive -27.9%
Uppdaterad tis 17:35
Fördröjning 15 min
  • Pepsis vd lämnar0:33

    Pepsis vd lämnar

    Snacks- och dryckesgiganten Pepsico:s vd Indra Nooyi avgår efter 12 år. Hon kommer sitta kvar som styrelseordförande tills början av nästa år.

  • Undvik emojis på jobbet0:51

    Undvik emojis på jobbet

    Använder du emojis i dina jobbmejl? Enligt forskning från både Israel och Nederländerna är det allt annat än positivt.