Västerås – mer än en industristad

EFN har landat i Västerås vid Mälaren.

Staden som har rätt storlek för att växa...

Linköping, Norrköping, Örebro...

145 000 bor det i industristaden Västerås–

–med Asea som blev ABB och Bombardier till exempel.

Det finns naturligtvis annan framväxande verksamhet.

Det är dit vi är på väg nu.

Den kända industristaden Västerås–

–är mindre känd som hamnstad–

–trots nya strandnära boenden–

–Sveriges största småbåtshamn och historisk industrihamn.

Thor Shipping ser Mälaren som ett logistiskt drömläge.

Vd:n säger sig vara överraskad av den nya framgången.

Är du förvånad över det du åstadkommit?

Otroligt förvånad. Bara att ha en sån här diskussion–

–åtta år senare hade man inte kunnat tro.

Vi är i Västerås och snackar omsättning 400 miljoner...

Hur kunde det bli så här?

Vi har haft vår stora utveckling de senaste tre åren.

När jag kom hit 2008 var det ett lite mindre kontor–

–med sju anställda och 25 miljoner i omsättning.

Idag är vi 50 anställda och 400 miljoner i omsättning.

Jag kom till Västerås 2008.

Då förstod jag inte–

–hur bra den här positionen är geografiskt.

Man kommer tio mil rakt in i Sveriges mest produktiva och folkrika region.

Man kommer förbi Stockholmsträngseln–

–och har ett upptagningsområde–

–i Bergslagen, hela Västmanland–

–Sörmland och västra Stockholm.

Det är en alldeles utmärkt position.

Västerås hamn är mycket äldre än stan.

Med sitt strategiska läge har Västerås länge varit–

–ett viktigt centrum för Mittsveriges handel.

Här skeppades redan på medeltiden Bergslagens malm–

–och Mälardalens jordbruksprodukter.

I början av 1800-talet fick Mälaren förbindelse med Östersjön–

–genom fullbordan av Södertälje kanal.

Västerås har byggt upp på grund av närheten till vattnet.

Det är en stor insjöhamn.

En av de största i Europa.

Ett antal miljoner ton går in och ut härifrån.

2015 hade Västerås och Köpings hamn, som är samägda–

–totalt 850 anlöp.

Inte så många känner till att det är en stor hamn här.

Härifrån går alla typer av gods. Själva har vi–

–drygt 50 anlöp om året med egna fartyg.

Den stora förändringen skedde för ungefär tre år sen–

–när det blev en förändring i vår marknad–

–och en stor aktör drog sig ur anlöpen i Västerås.

Då startade vi en verksamhet med fartygstrafik hit.

Egen rederiverksamhet...?

Det var en dröm för mig. Jag har bakgrund–

–från Walleniusrederierna på 90-talet.

2008 blev du anställd som vd.

Visste du att du hade entreprenörstalanger?

Nej.

Jag har inte kallat mig entreprenör förrän på senare år.

Det visade sig ligga naturligt för mig.

Jag köpte 30 % 2011. Då bestämde jag mig för–

–att vara långsiktig i Västerås och satsa på detta.

Vad kännetecknar en bra redare?

Genuin kunskap om godsbeskaffenheter.

Det är en sak att skeppa en container, men vi skeppar också mer krävande godstyper–

–stora transformatorer, stål i olika former–

–och lite mer komplicerade typer av gods.

Då krävs det erfarenhet av den typen av hantering.

För att var lönsam inom shipping–

–så måste det vara balans mellan in- och utflöden.

Fyllnadsgraden för att klara breakeven-nivåer–

–ligger på 60-70 procents beläggning.

Idag ligger vi i den övre kvartilen.

Ni är ett 20-tal anställda i Västerås.

Har du tvingats friställa nån?

När jag började i augusti 2008–

–kraschade marknaden precis därefter.

Det har skapat stor respekt och ödmjukhet inför–

–att det kan gå upp och ner.

När jag började hade vi röda siffror 14 månader i rad.

Det var kanske en nyttig start i nån mening.

Då såg man ingen väg ur det, men det var nyttigt.

Du har gjort den resan, inte så tokigt att ha bakom sig.

Du har en dotter som inte är ett år än–

–kan du se henne i den här stolen om 25 år?

Väldigt gärna.

Jag har diskuterat det med mina holländska partner.

Känner du dig som starten på ett familjeföretag?

Ja, varför inte?

Hur är läget i stan?

Det är världens tryck. Jag har ett väldigt spännande jobb.

Det är hårt tryck på bostadsmarknaden.

Det byggs ungefär tusen boenden per år.

Vi har ett nytt resecentrum på gång, två nya hotell...

Vi har ett logistiskt läge som vi håller på att utveckla.

Vi har ett samarbete i Mälardalen och främst med Eskilstuna–

–om en kombiterminal. Vi satsar på att utveckla hamnen.

Vi kommer just från Thor Shipping.

Det är ett annat ben. Ett tredje ben utöver tekniken–

–är besöksnäringen. Den växer så att det knakar.

Hur kommer det sig? Västerås känner man inte som turiststad.

Vi börjar på låg nivå men har en "convention bureau"–

–som jobbar med att sälja Västerås–

–för kongresser och konvent, gärna med övernattning.

Vi har ännu ett styrkeområde – handeln.

Vi har ett handelsområde som fått pris tre år i rad.

Nu vänder också siffrorna uppåt för Cityhamnen.

Många storstäder med extern handel har det tufft i city.

Försöker ni mota bort Rusta och Jula utanför städerna?

Vi vill ha den skrymmande handeln utanför staden–

–och mer restauranger och butiker inne i stan.

Vi har fått in en del spännande fastighetsägare–

–som står för det tänket.

Strandnära Fastigheter är dotterbolaget.

Vårt moderbolag är Industrihus.

Det här lilla kvarteret vid Mälaren–

–är vi stolta över.

Vi äger husen runt om.

Torget öppnade för bara några månader sen.

Vi tror mycket på just den här delen. Vi har industrifastigheter–

–som ligger på östra sidan stan – i Hälla.

Är din roll framför allt vara investerare?

Ja, som investerare och delägare.

Jag vill också lära mig branschen.

Men du kan tänka dig att få en mer fördjupad roll?

Ja, när jag är mer insatt i hur allt fungerar–

–att min roll kan växa.

21 år i Nordamerika och ett väldigt speciellt liv.

Var du rentav lite skraj inför att flytta hem?

Jag var inte skraj–

–men jag tyckte att det var så kul att spela hockey–

–men jag kunde inte ligga på den nivå jag ville.

Det svåra var att känna att man inte hade drivet längre.

Jag och min fru ville att barnen skulle växa upp i Sverige–

–och få svenska värderingar. När vi väl bestämt oss–

–så var det Sverige som gällde.

Ser du Västerås som en hemstad även om du är uppvuxen i Avesta?

Jag gick hockeygymnasiet här.

När vi var hemma på somrarna hamnade vi i Västerås.

Vi hälsade på släkt och familj i Avesta–

–men vi ville flytta till Västerås när vi flyttade hem.

Västerås är Sveriges sjätte största kommun–

–och är en populär inflyttningsort. De senaste fem åren–

–har befolkningsökningen varit ovanligt stor.

Som i många andra kommuner finns en speciell utmaning.

Vi har många arbetslösa ungdomar och matchningsproblem.

Efterfrågan från industrin och näringslivet–

–överensstämmer inte med deras erfarenhet och kompetens.

Det måste vi jobba med. Vi har även en stor andel nyanlända.

Men det finns företagsamma unga förebilder i stan.

Vi ska träffa en ung tjej som heter Jenny.

Hon har fått lovord, för att hon förstår sig på e–handel.

Vi får se om hon lever upp till de vackra orden.

Jag har velat göra något eget i många år.

Mina egenskaper kommer inte till sin rätt–

–så jag vill göra min egen grej. Jag startade hemma.

Tio kvadratmeter på andra våningen i ett radhus.

Det blev fullt. Jag började lägga grejer i vardagsrummet, överallt...

Till slut kände jag att jag måste hitta en lokal.

Den fylldes på mindre än ett halvår.

Vi skaffade mer än dubbelt så stora lokaler–

–så måste vi flytta igen. Den fjärde flytten på tre år–

–tog oss till dagens lokaler.

Du tittade på såna här prylar på nätet.

Vad hände?

Jag hör själv till målgruppen, hade fått mina första barn.

Varför finns inte det här? Jag åkte 60–100 mil–

–för att hämta sånt som inte kunde köpas på nätet.

"Jag gör det själv." Jag har känslan för produkterna–

–hör till målgruppen, behärskar marknadsföring–

–älskar att jobba med webbutveckling–

–och hade jobbat med internationell marknadsföring.

"Det här ska jag göra själv." Jag har alltid–

–velat göra nåt eget. Jag startar nåt som ska bli bäst.

Sveriges bästa barn- och babybutik på nätet.

Många tvivlade.

Ja, varför ska jag annars göra det?

Jag kan inte göra nåt halvdant.

Har du höjt ribban?

Ja, nu finns vi i Europa.

I år lanserade vi vår hemsida på engelska–

–och säljer i hela Europa.

Har du själv kläckt idéer till produkter?

Ja, jag testade att göra en kanindocka.

Den blev väldigt populär.

Sen gjorde jag den i flera färger. Sen har det växt.

Nu har jag över 500 återförsäljare i Europa.

För mitt eget varumärke. Det här var den första.

En grå kanindocka.

Sen blev det hästar, snuttefiltar, filtar, kuddar...

Det är roligt att ha nåt eget–

–förutom det vi säljer på nätet.

Du kombinerar företaget med två barn.

"Jag kör tre barn samtidigt." När andra barnet–

–var ett halvår startade jag företaget, det tredje barnet.

Går det bra?

Nu är barnen större. Företaget är större och lättare att hantera. I början var det tufft–

–med småbarn och företag. Att starta eget–

–är som att få barn. Det blir lättare med åren.

Ge oss en lektion i företagande på nätet.

Du ska känna målgruppen väl och veta hur du ska nå ut.

Vilka kanaler ska jag synas i? Satsa på marknadsföring.

Det räcker inte att öppna en butik på nätet för att sälja.

Du måste synas överallt och i rätt kanaler för målgruppen.

Hur stor är omsättningen?

Första året var det 5 miljoner, ifjol 10.

I år satsar vi på 15.

Blir det så?

Ja, med bibehållen vinstmarginal.

Hur stort vill du att företaget ska bli?

Jag vill fortsätta expandera.

Fortsätta anställa, ta in fler produkter.

Om nåt år är vi nog inte kvar i det här lagret.

Vi dubblerar ytan igen.

Jag har visioner och idéer. Jag stannar inte upp.

Alla stora har en gång varit små.

Många av Sveriges största varumärken–

–har sitt ursprung i Västerås.

Receptet till framgång kanske är att ta en enkel idé–

–och se möjligheterna. Mikael har tagit fasta på det.

Hur går affärerna?

De går bra. Vi säljer allt fler smartshakes. Vi växer.

Produkten är väldigt enkel.

Du får säga så. Produkten är enkel, men smart.

"The world's smartest shaker."

Det är kaxigt.

Vad är det som är så smart?

Du får med allt du behöver i behållarna.

Proteinpulver, keso, nötter, bär...

Morgonrutinen var att stå i köket–

–med en stor hink proteinpulver–

–som jag portionerade över i plastpåsar.

En dag var plastpåsarna slut. Jag tog den största shakern–

–drog i tre skopor proteinpulver, hoppade in i bilen...

På väg till jobbet skakade jag shakern.

Vad tror du hände?

Locket gick upp och sörjan kom över hela mig och bilen.

"Det måste finnas en bättre lösning."

Då kom idén till smartshake.

Du känner ett behov som många. Men att det–

–leder till en affärsidé...

Jag har alltid velat få den där smarta idén.

Nåt som hela världen behöver. Att sälja miljontals–

–och få en inkomst, utan att behöva sälja alla själv.

När jag fick idén förstod jag att det var min chans.

Jag började leta fabriker i Kina för tillverkningen.

Jag hittade en bra fabrik–

–och ett halvår efter att idén kom–

–fanns den färdiga produkten.

I början hade jag inte en aning om hur man gjorde.

En ny bransch. Att tillverka plastprodukter.

Hur gör man?

Enkelt. En ritning och en bra fabrik–

–som tillverkar produkten.

Är företagande enklare än många tror?

Jag träffar mycket folk.

Olika typer av personer. Vissa analyserar mycket.

De ser bara hinder.

Andra gör inget alls.

Den tredje typen är som jag, lite galen.

De släpper allt, ser möjligheterna och kör.

Det är ordet.

Initialt kostade det pengar.

Hade du pengarna?

Jag lånade pengar av nära och kära.

Mamma och pappa. Jag fick stöd från Almi.

Det är en chansning som kan gå åt pipan–

–och stuka självförtroendet.

Risktagande finns i allt man gör.

Chansen att bli rik på lottköp är minimal.

Chansen att lyckas med min idé var mycket större.

Har inte kineserna kommit på att den enkla tillverkningen–

–kan göra det möjligt att sälja för 59, istället för 79?

Ja, de dyker upp.

En process gör det möjligt att identifiera fabrikerna–

–som tillverkar kopiorna. I tre fall–

–har vi förstört fabrikernas utrustning.

Vi har bra skydd och vet vad vi ska göra.

Många tror att det är svårt att stoppa kinesiska kopior–

–men det är lätt när man använder rätt metoder.

Hur ser du på fortsättningen?

Vi vill växa, göra lönsamma affärer.

Utveckla fler produkter. Vi har nyheter på gång–

–för nästa år. Fortsätta växa. Vi finns i över 90 länder.

Vi skrapar fortfarande bara på ytan.

Det är dags att lämna industristaden Västerås.

Det talas om en svensk industrikris–

–inte bara på grund av Ericsson. Återindustrialisering.

Men de företag vi besökt representerar nåt annat.

Framtiden. Flera är sprungna ur en idé.

Ett behov. En brist man vill göra nåt åt.

En affärsidé som blir ett företag.

Precis så ska det funka. Eller hur?

Sälj bostaden i Stockholm–

–flytta till en fin bostad vid Mälaren och köp en båt.

Hela paketet kom med.

Sverige på gång besöker Västerås – staden bakom bolagsjättar som Asea (som blev en del av ABB), H&M och Ica.

Men Lennart Ekdal styr inte sina steg dit utan till mindre expanderande företag inom bland annat shipping och e-handel.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.3%
NASDAQ-100 0%
NASDAQ Composite 0.1%

Vinnare & förlorare

Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min
  • Dennelind: ”Vi får maximal rabatt på boten”3:43

    Dennelind: ”Vi får maximal rabatt på boten”

    Notan för Telias korruptionsaffärer i samband med etableringen i Uzbekistan, är nu klar. Samtidigt åtalas tre tidigare Teliachefer för mutbrott i Uzbekistan. Bolagets vd Johan Dennelind kommenterar.

  • EU och UK: Ett trassligt äktenskap7:45

    EU och UK: Ett trassligt äktenskap

    Storbritanniens premiärminister Winston Churchill var först med att nämna en europeisk union. Men när föregångaren till EU bildades på 50-talet var Storbritannien inte med. Efter att de blivit stoppade av Frankrike ett par gånger kom Storbritannien med i dåvarande EG 1973. Och allt sedan dess har det varit ett trassligt äktenskap, ett äktenskap som britterna nu lämnar.

  • EU och Kanada knyter band1:20

    EU och Kanada knyter band

    Efter en rad motgångar på frihandelsområdet träder CETA, frihandelsavtalet mellan EU och Kanada, i kraft. Avtalet innebär att 98 procent av tullarna mellan EU och Kanada försvinner.

  • Per Lindvall: Fortum mest sugna på Unipers svenska delar4:11

    Per Lindvall: Fortum mest sugna på Unipers svenska delar

    Finländska Fortum förhandlar om att bli storägare i tyska Uniper, som ägs till 47 procent av energijätten Eon. Fortum är berett att betala uppemot 77 miljarder kronor för bolaget. Per Lindvall kommenterar den tilltänkta storaffären.

  • 1:42

    "Valfläsket får inte plats i pannan"

    Regeringens höstbudget innehåller satsningar på runt 40 miljarder kronor. Andreas Hatzigeorgiou, chefekonom på Stockholms Handelskammare, pratar med Albin Kjellberg om sina synpunkter på budgeten. 

  • Så vill regeringen fördela miljarderna1:50

    Så vill regeringen fördela miljarderna

    Sex miljarder kronor till skolan. Fem miljarder till miljö och klimat. 4,4 miljarder till sänkt pensionärsskatt. Det är de största satsningarna i regeringens höstbudget. Men i budgeten ingår även skattehöjningar. Bland annat i form av flygskatt och höjd skatt på investeringssparkontot.

  • Stor optimism bland tyska företag3:34

    Stor optimism bland tyska företag

    Det tyska parlamentsvalet äger rum på söndag, och det mesta tyder på att Angela Merkel får fortsatt förtroende. Valet är viktigt för Sverige eftersom Tyskland är vår främsta handelspartner. Petra Bergman intervjuar Per Andersson, förvaltare Europa Tema, som är på plats i Tyskland. 

  • EFN Råvaror: Koppar och zink talar för Boliden9:49

    EFN Råvaror: Koppar och zink talar för Boliden

    Dagens program bjuder framför allt på en ingående analys av koppar och kopparpriset. Johannes Grunselius, råvaruanalytiker på Handelsbanken, kommenterar även utvecklingen för zink och nickel.

  • Silberstein: En riktigt fet valbudget5:37

    Silberstein: En riktigt fet valbudget

    Fokus denna veckan ligger på höstbudgeten, vars innehåll regeringen kommer att gå till val på. Var ligger satsningarna och vad är mest kontroversiellt? Margit Silberstein kommenterar.