Sundsvall – där mycket mer än skogen växer

Gänget från "Sverige på gång"–

–har landat i Sundsvall, Medelpad.

50 000 bor i stan, cirka 100 000 i kommunen.

Härlig utsikt över Stora torget.

Näringslivsprofilen är oklar.

Lite av varje: bank, försäkring, tung industri...

Vi träffar såväl stort, som smått.

Den pampiga stenstaden står som ett mäktigt minne–

–över tiden då Sundsvall var en av världens rikaste städer.

Skogen, Medelpads gröna guld, satte Sundsvall på kartan.

Men 1888 härjades den gamla trästaden–

–av den största branden i svensk historia. Efter den–

–uppfördes dagens stenstad.

Världens nordligaste i sitt slag.

Vackra fasader, stora torg och breda esplanader–

–vittnar om träpatronernas, bankirernas–

–och hotellägarnas kapitalstarka leverne.

Idag är Sundsvalls företagsamhet och entreprenörsanda–

–lika mejslad i sten, som de 125-åriga husens ornament.

Nära 10 000 företag från 457 branscher finns här.

Ingen annan norrländsk kommun har en sån branschbredd.

Alla betyder mycket.

SCA med skogen betyder mycket. Men Sundsvall–

–är också en bank-, pensions- och försäkringsstad–

–med ett väl fungerande nätverk–

–tillsammans med Mittuniversitetet.

Över 2 000 jobbar i bank- och försäkringsbranschen.

It är en bristvara i Sundsvall–

–runt 5 000 jobbar i den branschen.

Men många små entreprenörer betyder också mycket.

"Heja Sundsvall", låter käckt.

Tjena. Lennart Ekdal, EFN.

"Heja Sundsvall". Ligger du bakom det?

Jag och min fru har startat ett koncept–

–som ska "heja på" Sundsvall.

Hej. Du är också med. Jag blev så nyfiken.

Vad står det för?

Vi måste få mer "boost" i Sundsvall.

För många år har vi tittat i backen.

Sneglat på vad andra gör.

Dåligt självförtroende?

Ja. Det är dags att sträcka på sig–

–och ta fram allt som är bra. Varje dag lägger vi ut–

–en bra grej från Sundsvall i sociala medier.

Är det lätt att hitta?

Vi trodde att det skulle vara svårt.

Men det finns mycket positivt i stan.

Vad händer idag?

Det här måste vara dagens grej.

Självförtroendet hos medborgarna. Har ni "boostat" det?

Vi har 10 000 följare på Facebook.

Och bra gensvar på det vi gör.

Nära 20 företag är våra partner.

De vill att vi fortsätter att ropa "heja" varje dag.

Många vi möter tycker att SCA:s gigantiska framtidsplaner–

–präglar stan och ger självförtroende.

Absolut. Att de flyttar hem huvudkontoret för skogen–

–är strålande för självförtroendet.

Har du sett? Där vi står nu–

–låg SCA:s första huvudkontor i Sundsvall.

Är det här nånstans?

Ja, Svenska Cellulosa Aktiebolaget.

De tre fönstren är våra.

Hela miljön med mosaik från 50-talet på väggen...

Tittar man noga står det SCA på en del fläckar–

–insprängt i mosaiken.

Man måste verkligen titta noga...

SCA:s satsning på 8 miljarder–

–är en enorm satsning för regionen.

De blir kvar, de tror på regionen.

Om man tittar på E4- och brosatsningen–

–är det här dubbelt så mycket i pengar.

Räkna antalet byggbaracker. Det finns många fler.

Det avslöjar projektets storlek.

Du leder ett av Sveriges största industriprojekt nånsin.

Jag har jobbat länge i olika roller på Östrands.

Sen 2004 som ansvarig för fabriken.

Då fattade SCA beslut om att bygga den här sodapannan.

Vi står på taket av den. Den var utbyggbar–

–till dubbla kapaciteten. Sen dess har vi jobbat–

–för att göra det möjligt att expandera fabriken–

–på ett bra sätt. Jag har jobbat med det under lång tid.

Kände ni att kapaciteten måste öka?

Ja.

Ni har skog så att det räcker.

Ja. Man måste jobba med effektiviseringar–

–och förbättringar trendmässigt. Och det har vi gjort.

Men till slut kan produktionen inte öka mer–

–i den befintliga anläggningen.

Då kom beslutet om sodapannan–

–och vi tittade vad vi kan göra framåt.

Och vår idé var så bra att vi fick gehör för den.

Massan blir papper. Som journalist–

–tänker jag på det krympande behovet av tidningspapper.

Finns det andra områden som växer?

Hygienprodukter och förpackningar växer mer.

Stiger den totala efterfrågan på papper?

Ja, i världen. Och vi säljer massa över hela världen.

Vad betyder det här för Norrland i allmänhet–

–och trakten runt Timrå och Sundsvall i synnerhet.

Mycket. Fabriksplatsen har varit aktiv–

–sen början av 30-talet och blir kvar många år–

–med ett antal arbetstillfällen. Vi bygger på–

–infrastrukturen med behov av mer service–

–och fler transporter. För skogsägarna–

–i vårt upptagningsområde är vi en köpare.

De jublar förstås. Plötsligt behövs mycket mer råvara.

2 000 personer ska jobba med det här.

Ja, som mest.

Får ni tag på så många?

Ja, det är jag övertygad om. Det ska gå bra.

Hur ska du kunna toppa det här i din karriär?

Vi får se.

Östrands massafabrik.

Snart den största i sitt slag i hela världen.

Den ligger i Timrå, är de noga med att påpeka.

Lillebror... 15 000 invånare, precis utanför Sundsvall.

Men en egen kommun.

"Och såg vid såg jag såg, varthelst jag såg."

Som Elias Sehlstedt skaldade–

–när han för 150 år sen såg ut över Alnön.

De stora projekten, som massafabriken och bron–

–har skapat många nya jobb. Arbetslösheten–

–sjunker kraftigt i hela Västernorrland.

I Sundsvall växer bank och finans.

Stan har blivit norra Sveriges finanscentrum.

Tjänstesektorn expanderar, liksom bostadsbyggandet.

10 miljarder ska investeras i regionen de närmaste åren.

Sundsvallsborna blir fler. Över 100 000 om fem år–

–med dagens ökningstakt.

Vd:n för Wecall kom hit från Stockholm–

–och har blivit en lokalkändis.

Vi ska träffa Niklas som står där borta.

Hockeymålvakt och tränare en gång i tiden.

Sen sadlade han om och driver en telefonirörelse.

Han får förklara mer.

Var sitter vi nu?

I centrala Sundsvall, "stenstaden"–

–på företaget Wecall.se. Ett callcenterbolag.

Hur hamnade du i den där stolen?

För tolv år sen var jag tränare för Timrå IK, A-laget-

–som då spelade i elitserien. Andra året–

–i elitserien, det svåraste året. Men vi lyckades–

–bli kvar. Henrik Zetterbergs sista år–

–innan han blev proffs.

Försäljningschef på Proffice–

–parallellt med jobbet som hockeytränare.

Sen lämnade du båda jobben–

–och hamnade i en kontroversiell bransch.

Absolut. Jag var trött på hockeyn.

Jag hade hållit på länge och det var jobbigt.

Och mitt jobb på Proffice. Det blev tungrott.

Jag sa upp mig från bägge och hittade ett konkursbolag.

Var den verksamheten illa omtyckt redan då?

Hemsamtalen...

Ja, det är svårt. Men branschen skapar många jobb.

Och ger ungdomar chans att komma ut i arbetslivet.

Alla är inte akademiker. Många behöver en chans–

–att bli duktiga entreprenörer, bra på att tala med folk–

–och att göra affärer. Vi har satsat–

–på inkommande telefoni, svarsservice åt andra bolag.

Så om man söker ett annat företag kan man hamna här?

Ja, vi svarar åt hundratals företag–

–som betalar en rörlig del, istället för en fast.

Med dagens teknik kvittar det.

Vi tar emot resebokningar, "first line support"–

–från företag i Finland, Norge, Danmark och Sverige.

Hur ser företaget ut om tio år?

Att omsätta 30 miljoner skulle vi göra på tre år–

–men det tog inte ens två år.

På tio år tror jag att basen finns kvar här.

Verksamheten har utvecklats–

–och omsätter 50–100 miljoner–

–beroende på hur branschen går. 100, hoppas jag.

Men vi är inget "gasellföretag".

Bolaget ska vara lönsamt och personalen ska trivas.

En fin drivkraft är att få med sig gänget.

Många gillar att kombinera elitidrott och näringsliv.

Gemensamma nämnare för ledarskap...

Vad tycker du?

För mig har det varit avgörande.

Sättet man jobbar på i idrotten–

–är målstyrt. Man vill vinna nåt.

Kan man ta med sig det till vår verksamhet–

–har man kommit långt.

Man är van att sätta mål och jobba med vägen till målen.

Vem som helst kan sätta mål.

Men hur tar man sig till målen?

Och om man inte når målet, finns nåt reträttmål?

Plus att jobba med ett lag.

Alla betyder nåt.

I ett hockeylag är de svaga länkarna viktiga–

–för laget. Därför ska man lyfta dem, även i ett företag.

Alla måste bli sedda.

I en idrottsmiljö är tonen hårdare–

–för det ställs hårda krav kortsiktigt.

I ett företag jobbar man mer långsiktigt.

PK Group. Susannas pappas initialer.

Sen hon tog över har firman gått kanonbra.

Det var lättare än hon trodde.

Historien började där.

Tavlan.

Det ser ut som...

Japan. Lite "Dallasstuk".

Mina föräldrar.

Pappa och mamma.

Du jobbade med försäkringar i många år.

Sen hamnade du bland mögel och hussvamp.

Jag jobbade 23 år i försäkringsbranschen.

Försäkringsbolaget där jag jobbade–

–flyttade från Sundsvall till Stockholm.

Men Stockholm var inte min grej–

–jag ville tillbaka till Sundsvall. Jag sa upp mig–

–och åkte hem till Sundsvall. Jag var arbetslös–

–och skulle hitta ett nytt jobb.

Min far hade brutit benet och det var en mässa på gång.

Det vi jobbar med i vårt familjebolag–

–är det som påverkar människa, miljö och hållfasthet–

–i fastigheterna. De frågorna som jag brinner för.

Jag tränar och tänker på kosten.

Saker på mikronivå. Jag tände till på alla cylindrar.

Då skulle företaget säljas–

–för mina föräldrar skulle gå i pension.

Vi tre syskon är delägare, men ingen av oss–

–hade varit intresserad. Mässan fick mig att vakna till.

Det fanns en stor köpare, men det strulade till sig.

Ja. Mina föräldrar kände att det inte var okej.

Magkänslan sa nej.

Känns det inte bra, ska ni inte sälja, sa jag.

Kände de att bolaget skulle slukas–

–och flytta från Sundsvall?

Ja, så kände de.

Blev de jätteglada när du kunde tänka dig...?

Absolut. De hade väntat i 28 år–

–på att nåt av barnen kunde ta över vid pensionen.

Men ingen ville. Sen kom den här dagen.

Att ta över från sin far som grundat företaget–

–och lett det i många år är kanske inte så lätt?

Det har varit två tuffa år.

Jag har lärt mig mycket om mig själv–

–och om situationer–

–när det är tufft att hitta sin identitet...

Man ska lämna över sin baby...

Du lämnar inte ditt barn till vem som helst.

Jag ville att han skulle känna sig trygg.

Har du några tips om hur man hanterar en bångstyrig pappa?

Ta hjälp utifrån.

Skaffa en extern styrelseordförande.

En neutral röst.

Som kan balansera, vara lyhörd och ställa bra frågor.

Två av dina barn är med i firman. Vad betyder det?

Det är en ynnest att få jobba med sina barn–

–men de är medarbetare precis som alla andra.

Vår jargong är kanske lite hårdare.

Kemiavdelningen.

Vi analyserar exempelvis luftprover.

Och andra kemiska ämnen, som kontaminerade lukter.

Vi har skapat ett patent–

–för emissioner från olika ämnen–

–som exempelvis hamnar i kläder. En sjal kan lukta mögel–

–men är det verkligen mögelpartiklar? Vi kan titta på det.

Det går bra nu.

Det går jättebra.

Har ni växt ur lokalerna?

Ja. Vi vill också anställa fler och behöver nya lokaler.

Är bolaget lönsamt?

Ja, och vi ska återinvestera i bolaget för att växa.

Sundsvall är vår bas och här ska vi vara.

Med Sundsvall som bas och familjen i fokus–

–har fler framgångsrika företag skapats.

Omar byggde Active Life utifrån den egna familjens behov.

Om du ska berätta om din företagarresa–

–var börjar du?

Min resa är ett personligt engagemang.

I familjen fanns ett behov som vi ville utveckla–

–och göra i egen regi. Där började företagsresan.

Jag startade ett assistansföretag–

–för personer med funktionsnedsättningar.

Alla dina tre syskon har funktionsnedsättningar.

Du har velat göra en insats för dem.

Hur blev det en affärsidé?

Kände du att fler kan dra nytta av det?

Ambitionen var att det skulle skötas inom familjen.

Jag skulle ta en paus från mitt arbete–

–starta företaget inom några månader–

–och återvända till mitt ordinarie arbete.

Men det var fler än min syskon som behövde–

–möjligheten vi kunde erbjuda:

Att driva personlig assistans.

Det fanns en bekant, en granne, en vän...

Och på den vägen blev det ett riktigt företag.

Varför hamnade ni i Sverige?

Min familj gjorde den resan tidigt 90-tal.

Sverige rekommenderades som ett föregångsland–

–för personer med unika behov.

Min familj valde Sverige av det skälet.

Och det är skälet till att vi bott här i 25 år.

Stämde rekommendationen?

Ja.

Det har gått snabbt.

Kände du entreprenörsegenskaperna tidigt?

Du är ju bara 32 år.

Min far och mor har varit egenföretagare.

Uppstår problem tar vi tag i dem på egen hand.

Inspirationen kom när vi såg behov hemma–

–att förbättra syskonens villkor. Då gjorde vi det.

Inte alla har den förmågan. Det krävs nåt extra.

Kan du ge ett råd till andra som vill bli egenföretagare?

Vad säger du?

Våga. Se möjligheterna, inte bara hindren.

Omständigheterna hjälper ofta till.

Har man viljan kommer resten.

Hur ser framtidsplanen ut?

Ambitionen är att fortsätta tillväxten–

–som ska spegla kvaliteten.

Mitt mål är att både kvalitet och tillväxt–

–ömsesidigt växer tillsammans.

Du har nog stans bästa utsikt.

Många av byggnaderna byggdes 1891.

Därför kallades staden "stenstaden".

Syftet var att förebygga bränder–

–genom att bygga husen i sten.

Vad är det som inte funkar?

Alt kan inte vara toppen.

Får jag önska nåt vore det dubbelspår–

–på Ostkustbanan från Härnösand till Stockholm.

Nu är det en flaskhals.

Och vår region växer inte som den borde.

Den växer inte av egen kraft.

Folk flyttar från småkommunerna till Sundsvall.

Ni vill inte "sno" folk från de små samhällena.

Knepigt.

Vi ska skapa nya arbetstillfällen–

–och se till att folk trivs.

Ännu en önskning har jag.

Mindre "jante" i regionen.

Mer ödmjukhet skulle ge tillväxt.

Det är mina tre önskningar.

Dags att checka ut från Hotel Knaust i Sundsvall.

Häftig trappa.

Nån "höjdare" sägs ha ridit upp för den, sant eller ej...

Men Sundsvall som företagarstad andas framtidstro.

Sundsvall har alla förutsättningar–

–att skapa trivsel. Företagare har förutsättningar–

–att lyckas. Sundsvall har ett bra nav.

Näringslivsbolaget och andra aktörer samarbetar–

–stöttar och finns till hands. Man kan starta–

–och driva företag, men också utvecklas som företagare.

Mitt varumärke är bra här. Folk litar på vad jag gör.

Främst i den här regionen känner folk mig.

Är det kul att vara lokalkändis?

Ja. Om jag nu är det?

Vi har byggt nåt som är bra för Sundsvall.

Två berg. Nära naturen, men också pulsen.

Lätt att ta sig till andra städer. Mitt i Sverige.

Det kan inte bli bättre.

Mörkret sänker sig.

Första "Sverige på gång"-staden 2017: Sundsvall.

Nu bär det av söderut, en bra bit.

Sverige på gång har tagit sig till Sundsvall. En stad där näringslivet är uppbyggt av en stor mängd branscher. Lennart Ekdal besöker börsjätten SCA:s massafabrik Östrands, i grannkommunen Timrå, men även betydligt mindre företag inom kommunikation, mikrobiologi, telefoni och assistans.

  • Grekisk överenskommelse dröjer0:54

    Grekisk överenskommelse dröjer

    Eurogruppens finansministrar kunde inte enas om skuldlättnader för Grekland efter ett maratonmöte på måndagen. Tanken är nu att ett avtal ska vara färdigförhandlat och klart till nästa möte 15 juni.

  • Håller Rysslands oljelöfte?1:33

    Håller Rysslands oljelöfte?

    Inför Opec-mötet nu i veckan, har Ryssland och Saudiarabien kommit överens om att förlänga det befintliga produktionstaket med ytterligare nio månader. Men denna gång står betydligt mer på spel för Ryssland.

  • ”Amazon växer som ogräs”6:46

    ”Amazon växer som ogräs”

    E-handeln möblerar om den globala transportsektorn helt och hållet. Bolaget som ligger som en våt filt över allt är Amazon. Petra Bergman intervjuar David G Ross, transportanalytiker på Stifel & Nicolaus, om vad som är på gång inom transportsektorn.

  • Veckans fokus0:34

    Veckans fokus

    Har du koll på vad som händer i veckan? EFN tar en titt i agendan.

  • Opecs historia kantas av kriser och konflikter2:48

    Opecs historia kantas av kriser och konflikter

    Innan Opec bildades 1960 bestämdes oljepriserna av ”Seven sisters”, världens sju största oljebolag varav fem amerikanska. När BP, British Petroleum, och Standard Oil sänkte priset 1960 fick Iran och Venezuela nog. De hade ett möte i Bagdad med Saudiarabien, Kuwait och Irak och bestämde sig för att starta en kartell, Opec. EFN berättar Opecs historia.