Falkenberg – mötesplats för shoppingtokiga

Falkenberg mellan Halmstad och Varberg.

Många ser det främst som en sommarstad.

Det är inte så tokigt nu heller när vårsolen värmer.

Falkenberg har som många andra svenska kommuner–

–präglats av nedläggningar och viss pessimism.

Det har vänt, sägs det här. Vi ska se om det stämmer.

Det är den bilden jag har fått under mitt år i Falkenberg.

Många har sagt att det har varit en tung period–

–men nu bubblar det väldigt mycket.

Många vill vara med och utveckla och driva på.

Det känns verkligen som att det är go i stan.

Konkretiserades ditt uppdrag när du kom hit?

Det här måste ändras eller det här måste uppnås.

En uttalad satsning var fler yrkeshögskoleprogram.

Vi vill också förbättra samverkan–

–mellan högskolor och universitet och våra företag.

Det är en lobbyaktivitet gentemot politiker–

–för att få hit utbildningar.

Yrkeshögskolan är en statlig institution.

Man får ansöka om utbildningar. Det finns för lite pengar.

Det är en ypperlig utbildningsform som leder till arbete.

Falkenbergs politiker ställer sig helt bakom detta.

De är ense om att fortsätta driva tillväxtutvecklingen.

Falkenberg ligger mitt i Halland.

Kommunen sträcker sig några mil längst kusten.

Hälften av de 43 000 invånarna bor i och kring tätorten–

–vid Ätrans mynning i Kattegatt.

Ätran sägs vara ett av Sveriges bästa vatten för laxfiske.

Fisket har varit betydelsefullt ända sen medeltiden.

Ungefär då Berte Qvarn etablerades här.

Det som är grunden i ett 500 år gammalt familjeföretag.

Nu leds företaget av den fjortonde generationen.

Nu ska vi träffa Sveriges påstått äldsta familjeföretag.

Kanske inte så många har hört talas om Berte-gruppen.

Men jag kan garantera att många känner till–

–ett av deras varumärken.

Väldigt många har smakat på det också.

Vi har papper sen 1569, det är våra äldsta papper.

Då betalade man tionde till danska kungen och kyrkan.

Innan dess vet vi att det fanns en kvarn–

–eller kvarnar 1410, men däremellan finns ingenting.

När det gäller glass så slåss ni med jätten Unilever.

Vi slåss inte på deras villkor utan hittar våra mervärden:

Svenskt familjeföretag, svensk råvara och produktion.

Vi försöker göra bättre glass än dem. Det är billigare–

–att lägga en krona på råvaran än på marknadsföring.

Vi jobbar mycket mun-till-mun, att folk pratar väl om oss.

Det är vårt största konkurrensmedel.

Här är vår enskilt största produkt.

Vi gör 13 miljoner glassbåtar om året.

Det är glassbåtar?

Sveriges mest sålda multipack: Ett sex-pack glassbåtar.

Just nu kör vi 205 i minuten, 205 båtar.

1 200 i timmen.

Nej, det är 12 000 i timmen.

Hur stor är vinstmarginalen på glass?

Som allt livsmedel så är det inte mycket, men vi kom upp–

–i 2,5-3 % förra året och siktar mot 4-4,5 % i år.

Det är vårt bästa nånsin, så vi är jätteglada för det.

Sen investerar vi intensivt hela tiden för att hänga med.

Ska man tjäna mycket får man sluta investera, kortsiktigt.

Ni har en gård med 250 mjölkkor.

Ni producerar spannmål, alla möjliga–

–och ni har glassen. Finns det synergier?

Nja...

Finns det nån logik i Berte-gruppens tre ben?

Kvarn och lantbruk hade en synergi–

–när de var lika stora. Nu är kvarnen mycket större.

Glassen och gården har jättesynergier, på sikt.

Idag går all mjölk in till Arla, sen får vi tillbaka den–

–från mejeriet. Men på sikt ska vi använda vår egen mjölk–

–eller från gårdarna runtomkring.

Varför gör ni inte det redan?

Det är en kostnadsfråga, vi vill ha kossor som mjölkar–

–18-20 % grädde. Så vi behöver mycket mer grädde än mjölk.

Vi behöver en balans i det och då behövs mejeri emellan.

På sikt ska vi använda mycket mer, det är målsättningen.

Hur mycket mjölk producerar ni här?

Varje ko mjölkar ungefär 11 400 liter per år.

Vi kommer upp i 2,5 miljoner kg ungefär, per år.

Mjölken är gårdens huvudnäring och sen växtodling.

Här ser ni kalvar som är fyra-fem dagar gamla.

Familjeföretag måste ju sörja för återväxten på alla plan.

Eller hur? – Mjölkbönder brukar klaga. Gör du det också?

Ja, det hjälper ju föga.

Precis: "Vi skulle behöva mer betalt, det är tungt..."

Ja, det är katastrofalt nu, väldigt tungt även för oss.

Felet är att priset till oss sjunker.

Hur mycket får ni?

I dagsläget får jag 2,60-2,65.

Vad skulle du ha för att vara nöjd?

En krona till.

Det är en höjning med 30 %. Jag tackar.

Där var vi för ett år sen.

Jaha, varför har det sjunkit så kraftigt?

Världsmarknaden, överproduktion.

Hur stora är ni på spannmål i Sverige?

Vi mal 10 % av Sveriges mjölförsäljning, 55 000 ton här.

Våra främsta kunder är andra bagerier.

Cloetta, Dafgård eller Östra Bryggeriet.

Men vi gör också mycket hushållsmjöl, ekologiskt.

Min familj äger 70 % och sen har vi en stiftelse–

–som heter Bertebos stiftelse, som sitter som ordförande.

Så vi har bra kontroll. För att förhindra framtida–

–bråk inom familjen ville pappa lägga 30 % i en stiftelse.

Det andra syftet var att generera forskarstipendier–

–i ekologi, livsmedel och lantbruk.

Vi delar ut en miljon om året till det. Det är värdefullt–

–att vara engagerad samhällsmedborgare, även som företag.

Vi har ett hygiensystem som var unikt när vi började.

När jag växte upp, gasade man kvarnarna med cyanväte.

Det förbjöds, för det är livsfarligt.

Var det för att bli av med ohyra?

Då började vi jobba med att värmebehandla hela kvarnen.

Vi blåste in luftvärme och hettade upp huset–

–till 78 grader och ohyran dog.

Det gillade de inte.

Vi började här och nu är det en standard–

–i Västvärlden, man använder värme överallt.

Det började här, tyvärr drog vi inte större nytta av det.

Ni tog inte patent.

Jag ville det, men: "Man kan inte tjäna pengar på miljön."

När jag började omsatte vi 3 miljoner, i år är det 500.

500 miljoner?

På glassfabriken, eller 470.

Det har varit en jätteresa och kvarnen har utvecklats.

Lantbruket hade vi nog inte byggt utan Henrik.

Det kräver oerhört engagemang att driva.

Men familjen är rik?

Ja, rik? Det är klart, skulle man sälja alla bolagen–

–så blir det en bra slant, men vi har inga excesser–

–i löner etc. Allt vi tjänar återinvesteras och lite till.

Turismen är en av kommunens viktigaste näringar–

–och Ullared känner alla till.

Sveriges största turistmål - varuhuset Gekås–

–med 3 miljoner besökare om året.

Ett handelsmecka av sällan skådat slag.

Och den ojämförligt största privata arbetsgivaren.

Bara kommunen har fler anställda.

Genomsnittskunden plockar ihop varor för 15 kronor/minut.

25 000 under bra dagar.

Vad sägs om dagskasserekordet på 37 miljoner?!

Nu är vi på det berömda Gekås i Ullared.

Jag har aldrig varit här, men det är nåt i hästväg.

Det är en vanlig onsdag i mars–

–och det kommer runt 10 000 kunder.

När det är som värst kommer 25 000 kunder per dag.

Shoppingupplevelser är ordet.

Det var i den här villan några hundra meter bort–

–som det började 1963. Göran startade det–

–med sin dåvarande flickvän nere i källaren.

Köpte han upp konkurslager?

Han körde upp till Borås med en liten buss–

–och besökte Algots, Ellos etc–

–och fick köpa lite lagerposter.

Sen körde han hit med dem, och...

Nu 5 miljarder senare är det samma grundvärderingar–

–som jag står inför - att sälja med mycket lägre marginal–

–än alla andra och på så vis vara billigast på marknaden.

Här är motorvägen in. Här är det ganska lugnt idag.

När det är fullt tryck är det svårt att gå här.

Det är som att vara på motorvägen i mötande fil.

Alla köpstinna kunder stannar inte för dig.

Du blir omkullsprungen och får trixa här emellan.

Det finns de som förlägger sin semester här rentav.

De träffar polare, grillar och går och handlar.

Våra nattgäster kanske stannar en-två nätter.

Man bor inte här en vecka.

Vi har utvecklat det här till en destination.

Shopping är idag en stor del av ett utflyktsmål–

–även om vi inte erkänner det.

De som åker på en semesterresa–

–shoppar nån gång under resan.

Det är en ganska stark kraft i turistandet.

Det är så vi försöker utveckla oss. Vi bygger hotell–

–och har en campingplats. Vi har 3 000 nattgäster här.

Vi bygger restaurang.

Vi har fritidsaktiviteter med äventyrsbanor.

Vi gör så att det kan bli ett stopp här på ett par dagar.

800 personer bor i Ullared. Vi har 1 800 anställda.

Det kan komma 25 000 kunder under en dag.

På sommaren kommer det 30 gånger ortsbefolkningen hit.

På det stora hela är de flesta Ullaredsbor stolta–

–över att Gekås ligger här.

Vissa dagar är det lite jobbigt för dem.

De flesta tycker att det är positivt.

Hur går ni vidare? Du har en del av härligheten bakom dig.

Här ligger ett berg som vi håller på att spränga bort.

Det är runt 15 000 lastbilar med sten som ska bort.

Bara man har dynamit så går det bra och tillstånd.

Konfektion är det enskilt största. Det var så det började.

Idag är 35-40 % av försäljningen konfektion.

Damkläder är den enskilt största.

Vi är även stora på barn- och herrkläder.

Vi har en hel våning för barnkläder.

Modeintresserade skyggar inte för att gå hit?

Känns det helt okej att handla på Gekås?

De flesta konsumenter varvar.

Man kanske köper vissa basvaror här–

–och varvar sin garderob lite grand.

Våra inköpare är jätteduktiga.

Vi vill inte ligga i fronten, för vi är ett volymföretag–

–men vi kan inte bara sälja basvaror.

Kan H&M, så kan ni.

Här står jag med familjen Korshag.

Tre generationer.

Filip, Pernilla och PA.

Vad gör vi här bakom det här gamla skjulet?

Det var härinne det började - rökeriverksamheten.

Dina föräldrar startade rökeriet för 50 år sen.

För 50 år sen började pappa utveckla sin rökteknik.

Vi var ofta på semester på Bornholm.

Vi spanade på rökerier och åt nyrökt makrill.

Ett kamouflerat studiebesök.

Vi provåt mycket hemma–

–och testade om laxen var färsk och bra.

Det är flera moment när man röker fisk.

Först ska den saltas. Saltet är en smakbärare.

Sen ska den torkas annars blir det ingen röksmak.

Sen läggs den i rökskåpet–

–olika länge för kall- och varmrökt fisk.

2014 bytte ni namn och tog familjenamnet Korshags.

Innan hette vi Falkenbergs laxrökeri.

Det berättar vad det handlar om.

Samtidigt hade vi breddat vårt sortiment.

Vi gjorde såser och sallader.

Kunder tyckte att aiolin luktade rök.

Det görs i en helt annan lokal–

–men att det stod Falkenbergs laxrökeri var konstigt.

Vi gör också senap och det rimmar inte så bra.

Vi och aktörer med snarlika namn blandades ihop.

Vi ville trycka på att vi är ett familjeföretag.

Det tycker vi är starkt i livsmedelsbranschen.

Vi kall- och varmröker och gravar lax.

Gravar gör vi enligt vår farfars recept.

Han hade en fiskaffär här i Falkenberg.

Vi använder hans recept från 30-40-talet.

–Är det hemligt? –Absolut.

Kände du som tonåring att du skulle vilja ta över?

Nej. Jag läste ekonomi och sommarjobbade på bank.

Sen läste jag på Handels–

–och började jobba på Handelsbanken i Frankrike.

Sen var jag 17-18 år i finansbranschen i Stockholm.

2013 bestämde sig föräldrarna för att släppa aktierna.

Det innebär att min bror, som varit här länge–

–äger 70 % och jag 30 %.

Från att ha gått från ett litet ägande till 30 %–

–så kändes det konstigt att bara vara en passiv delägare.

Är visionen att fortsätta växa?

Tillväxt är vårt fokus.

Alla investeringar vi har gjort de senaste åren...

Kräver tillväxt.

Vår produktionsapparat skulle må bra av längre serier.

Siktet är helt inställt på det.

Stämmer det att man blir intelligent av att äta fisk?

Jag vet inte hur det annars hade varit med mig.

Det var Falkenberg 2016.

En stad med stigande självförtroende.

"Sverige på gång"-gänget drar vidare. EFN.se - det vet ni.

Vi ses på ett annat ställe inom kort - som vanligt.

Långa stränder och landets kanske bästa laxfiske. Men det är framför allt shoppingturisterna som ger klirr i kassan i Falkenbergs kommun. Det konstaterar Sverige på gång-gänget när de besöker Skandinaviens största varuhus, Gekås i Ullared.

  • Besöksnäringen blomstrar i Göteborg2:55

    Besöksnäringen blomstrar i Göteborg

    Göteborg lockar såväl nationella som internationella besökare, och besöksnäringen har sett en expansion den senaste tiden. Det menar Carin Kindbom, vd för Svenska Mässan, som tror att tjusningen ligger i helhetsupplevelsen. 

  • 3:17

    "Hållbarhet är en dialog"

    Finansbranschen har en stor roll att spela i företagens hållbarhetsarbete. Det menar Elisabet Jamal Bergström, hållbarhetschef på Handelsbanken.

  • 4:58

    "Dålig timing för bonus-malus"

    Den 1 juli 2018 införs ett bonus-maulssystem för miljövänliga bilar. Jessica Alenius, vice vd på Bil Sweden, menar att systemet kommer olägligt, med tanke på de nya EU-regler som infördes i september. 

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -1.2%
NASDAQ-100 0.1%
NASDAQ Composite 0.1%

Vinnare & förlorare

Dometic Group 7.1%
Fagerhult 5.6%
Axfood 2%
SCA -2.7%
Lundin Petroleum -3.3%
Loomis -5.6%
Uppdaterad ons 17:35
Fördröjning 15 min