Chefsekonom: ”Viktigt att minimera antalet konkurser”

Det här är EFN i Göteborg. I dag blir det fokus på näringslivet.

Med oss har vi Bettina Kashefi, chefsekonom på Svenskt Näringsliv.

Bettina, vad tycker du om de stödpaket som regeringen har presenterat?

De stödpaket som man har kommit med har varit mycket efterlängtade.

Det är många bra åtgärder som regeringen har presenterat.

Många av åtgärderna nyttjas flitigt av många företag.

Men det finns mycket mer att önska än det som presenterats hittills.

Vilka stöd tycker du är viktigast och vilka stöd spelar lite mindre roll?

Alla delar i stödpaketen har varit viktiga, skulle jag vilja säga.

Men det som har varit mest flitigt använt–

–har varit korttidsarbete, eller korttidspermitteringar, som det heter.

Det är närmare 60 000 ansökningar hos Tillväxtverket.

Det är ungefär 400 000 individer som har gått ner i arbetstid.

Det har varit mycket välkommet.

Det var även det nya stöd som presenterades...

På valborgsmässoafton presenterade man det så kallade omställningsstödet–

–där man kompenserar för stora tapp–

–i intäkter.

Vi vill snarare kalla det omsättningsstöd än omställningsstöd.

Det har varit viktigt, liksom arbetsgivaravgiftssänkningen.

Finns det några typer av bolag som kanske faller lite mellan stolarna–

–och som riskerar att missa stöd på nåt vis, enligt er?

Nu har vi problemet att det här så kallade omställningsstödet...

Vi vet inte vad som ingår i det, så det är väldigt svårt att säga.

Regeringen har inte presenterat nåt utkast om vilka kostnader som ska kompenseras.

Det är ett problem, som jag ser det.

Det stödet kommer, vad jag har uppfattat, inte att gälla nystartade företag.

Sen råder det stora tveksamheter om–

–huruvida man kompenseras för avskrivningar och räntor i det förslaget.

Där behöver man en precisering från regeringen om vad som ingår–

–för det är ju extremt osäkert bland alla företag.

Så mer tydlighet från regeringen. Är det fler insatser som regeringen borde göra?

Ja, absolut. Det här omställningsstödet har regeringen sagt–

–att det avser mars och april månad.

Men man kommer att få besked–

–om stödet betalas ut först i juli.

När företagarna går på knäna–

–och intäkterna i många branscher är nere på noll...

Många företag tvekar att låna–

–för det fall att de kanske får besked om en ersättning i juli.

Snabbhet, tydlighet och enkelhet är mycket angeläget.

Om vi tittar på en specifik bransch... Här i Göteborg, där en EFN-studio finns–

–så är vi beroende av export, men även besöksnäring.

Hur bedömer ni att de två branscherna påverkas?

Det är helt uppenbart att besöksnäringen...

Där har intäkterna gått ner till i det närmaste noll för de allra flesta företag.

Hotell-, restaurang- och besöksnäringen blöder.

Det kan jag säga.

När man sen tittar på exporten, exportindustrin och exportsektorn–

–så är det egentligen två delar som innebär problem.

För det första har den globala efterfrågan fallit dramatiskt.

Den här krisen är i nån mening solidarisk och slår brett över hela världen.

Men det innebär att företag som importerar och exporterar får väldigt stora problem.

Vi ställer ju kontinuerligt frågor till våra företag.

I mitten av april kunde vi konstatera–

–att närmare 80 % av företagen–

–upplever problem med handel med omvärlden. Det är helt klart tydligt.

När det gäller exportindustrin, så har man dels problem med världsefterfrågan–

–men man har också problem med leveranser från underleverantörer.

Den här krisen slår alltså sönder de globala värdekedjorna.

Man har jätteproblem med underleverantörer från olika länder.

Den här företagarpanelen som du nämnde... Vi har två grafer som vi ska kika på.

Den ena visar produktion och försäljnings- volym med förväntningar och utfall.

Det ser väldigt dystert ut. Siffrorna pekar nästan rakt ner på slutet.

Vad är din kommentar kring det här?

Jag är knappast överraskad–

–för det är exakt samma bild som man får runt om i världen.

Jag tänker på Konjunkturinstitutets redovisning av barometern–

–för två veckor sen. Den visade på exakt samma sak.

Det är en enorm pessimism–

–både bland företag i industrisektorn och tjänstenäringarna.

Det som tillkom för ett par veckor sen är hushållens extrema pessimism.

Tidigare har hushållen varit väldigt bekymrade över nationens ekonomi.

Det nya i den senaste barometern är att de är bekymrade om den egna ekonomin.

Det betyder, eller det återspeglar–

–att man nu känner att risken för arbetslöshet kryper in på bara skinnet.

Det är nytt från den senaste Konjunkturbarometern.

Men vi ser exakt samma bild från våra företag.

Fler än 60 % av företagen–

–har uppvisat minskad produktion och försäljning de senaste sex månaderna.

Detsamma gäller om man blickar framåt de kommande sex månaderna.

Över 60 % ser en minskad försäljning och produktion.

Ja. Grafen som visar antalet anställda, och förväntningar och utfall–

–ser nästan identisk ut.

Vad är lösningen? Hur ska Sverige göra för att undvika massarbetslöshet?

Man måste agera här och nu. Jag kopplar tillbaka till det vi började prata om.

De här stöden... Korttidspermitteringar är jättebra.

Det man hade kunnat önska är att man ökar tempot i kompetensutveckling–

–under den tid då man är permitterad. Det är det första.

Sen är det otroligt viktigt att se till att minimera antalet konkurser.

Man måste minimera antalet företag som behöver lägga ner.

Har vi inget företag när vi kommer ut i andra änden, när vi kommer ur krisen...

Om vi inte har några företag, så får människor inga jobb att gå tillbaka till.

Om människor inte har jobb att återvända till, så får vi krympande skatteintäkter.

Och om vi får krympande skatteintäkter–

–så kommer vi aldrig att klara av att finansiera välstånd–

–att finansiera vägar och infrastruktur.

Viktigast är att säkerställa att så många företag som möjligt överlever krisen.

Ja. Redan innan krisen började tyckte ni på Svenskt Näringsliv–

–att Sverige borde göra lite mer som Danmark gör. Vad tänker ni på då?

I Danmark har man stor flexibilitet och nåt som kallas "flexicurity"–

–vars definition i nån mening ligger i betraktarens öga.

Det handlar om att ha en beredskap för omställning. Och Sverige är ett bra land.

Vi är öppna och klarar av en strukturomvandling–

–och vi är relativt snabbfotade.

Men det finns utrymme för förbättring.

Där tror jag att den här krisen sätter ljuset på många av de frågor–

–som man har kunnat hantera i Danmark. Såna frågor diskuteras mellan parterna.

Hur kan vi säkerställa att människor vågar byta arbete–

–och att man klarar av att ställa om i en snabb takt?

Men Danmark är ju bra och snabba i andra avseenden också.

Man kan säga att omställningsstödet som regeringen presenterade–

–är efter modell från Danmark. Danskarna är snabba, experimentvilliga och rörliga.

Spännande. I de här tiderna av kris...

Vad hjälper ni era medlemmar, som arbets- givarförbund och branschföreningar...

Vad hjälper ni dem främst med just nu?

Allt det vi har pratat om här i dag.

Vi har jobbat som illrar med att räkna, studera omvärlden och prata med företagen–

–för att hitta former som gör att företagen kan överleva den här krisen–

–och för att minska risken för att företagen ska behöva lägga ner–

–och att vi ska förlora jobb.

Vi jobbar väldigt mycket och aktivt, och det har vi gjort sen krisen började.

Stort tack för de här insikterna, Bettina Kashefi från Svenskt Näringsliv.

Tack så mycket.

Bettina Kashefi, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, berättar hur näringslivet klarar sig igenom coronakrisen. Hon kommenterar de statliga krispaket som hittills presenterats för att stötta företagen och företagarna där hon uppger att alla åtgärder varit viktiga.

”Det som har varit mest flitigt använt har varit korttidsarbete eller korttidspermitteringar”, säger Bettina Kashefi och tillägger att det varit ett välkommet initiativ bland företagen.

Hon berättar också om företag och sektorer som fallit mellan stolarna bland krispaketen, varför det är viktigt för svenska ekonomin att klara så många företag som möjligt genom krisen och varför Sverige borde ta efter Danmark i vissa avseenden.

Redaktör: Anders Frick

  • Batterier återvinns med unik teknik3:42

    Batterier återvinns med unik teknik

    Forskare på Chalmers har utvecklat en ny teknik för att återvinna dyra metaller i batterier. Ett samarbete har inletts med batterijätten Northvolt.

  • Hon tar pulsen på Göteborgs näringsliv5:42

    Hon tar pulsen på Göteborgs näringsliv

    Trots coronapandemin fortsätter Linda Larsson att intervjua västsvenska näringslivsprofiler i Göteborgspodden. Sedan starten i februari 2018 har företagsledare delat med sig av både framgångsfaktorer och misslyckanden.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.5%
NASDAQ 100 0.3%
NASDAQ Composite 0.4%

Vinnare & förlorare

Hexpol 3.8%
Lundin Petroleum 3.6%
AAK 3.3%
Bygghemma Group First -2%
Stillfront Group -2.4%
Hansa Medical -3.3%
Uppdaterad ons 16:09
Fördröjning 15 min