Svenskt lantbruk stärks i krisen

Välkommen till Fors Säteri, en gård i hjärtat av Sörmland.

Vi producerar grisar och har växtodling.

Vi har bostäder och lite andra verksamheter.

Vi tillverkar lufttorkad skinka som finns på restaurang och i butik.

Som lantbruk är nog vi mindre påverkade än andra branscher.

Det finns ett ökande intresse för svensk mat.

Oro i omvärlden kan nog ofta generera den effekten.

Man tänker mer på vad vi kan klara av själva här i Sverige–

–och på att vi kan vara ganska utsatta när världen stängs ner.

Vi märker det. Vi levererar våra produkter till ett slakteri eller en grossist.

Vi märker att betalningsviljan har ökat lite i och med det här.

Deras indikationer till oss är att det finns en ökad efterfrågan.

Vi är bättre på att välja svensk mat när vi handlar än när vi äter på restaurang.

Alla måltider som serverades på restaurang under perioden innan–

–har ersatts med måltider i hemmet i stället.

Det gör att svenskt kött i butikerna går väldigt bra nu.

Jag tror att det kan hänga i. Flera trender samverkar.

Redan innan krisen såg vi en uppgång.

Det har mycket att göra med den svenska kronans svaga värde.

Den gör ju importmaten dyrare i butikerna. Och det är ju vår största konkurrent.

En svag krona kan vara positivt på kort sikt–

–men vi behöver utrustning från omvärlden, och den är väldigt dyr i dag.

Våra maskiner produceras inte i Sverige, utan nån annanstans.

Det är en kort fix, inte en långsiktig lösning.

Det behövs stora förändringar, för vi har låg självförsörjningsgrad.

Vi är väldigt integrerade med världen i övrigt.

Vi behöver insatsvaror till vår djurproduktion.

Om vi ska bli mer självförsörjande behöver vi ha en mer ihållande lönsamhet.

Av de mer grundläggande problemen har vi bekymret–

–som jag tror att även andra industrier har...

Sverige har ett högt kostnadsläge. Det är dyrt att producera här.

Där har vi en svag konkurrenskraft gentemot övriga Europa.

Du har förändringarna i sjuklöneansvaret och reduktionen av arbetsgivaravgiften.

Det vore värdefullt. Konkurrenskraften för svensk djurhållning måste öka.

Ett av våra problem här är–

–att vi har höga personalkostnader i lantbruks- och djurbranschen i Sverige.

Nu har vi fått lite lättnader i och med coronakrisen.

Ett önskemål vore att de lättnaderna kunde bli kvar efteråt.

Om vi ska nå den lönsamhetsnivån måste priserna stiga.

Och efterfrågan måste hålla i sig.

Det tar lång tid att bygga upp verksamheter.

Vilka långsiktiga ekonomiska konsekvenser det blir av krisen vet vi inte än.

Jag tänker mig–

–att de som föder upp nötkött, eller nötkreatur, kan drabbas–

–vid en hård global nedgång eftersom köpkraften minskar.

Vi som producerar mycket gris är inte riktigt lika oroliga–

–för man går ofta från nöt till gris när det blir lite sämre tider.

Hur man påverkas beror på vad man producerar.

Sedan coronakrisens början har Fors Säteri i sörmländska Floda sett en ökad efterfrågan på sina produkter från grossister och slakterier de levererar sitt fläskkött till.

”Vi märker att betalningsviljan har ökat lite i och med det här. Deras indikationer till oss är att det finns en ökad efterfrågan”, berättar bonden Mattias Hultström.

Han tror att en av faktorerna är att konsumenterna är mer noggranna med att köpa svenskt kött i butiker än på restaurang. När allt fler undviker att äta ute och lagar mer mat hemma ökar därför efterfrågan på det svenska köttet.

Mattias Hultström tror att trenden är långvarig, delvis på grund av den svaga svenska kronan.

”Den gör importmaten dyrare i butikerna och det är vår största konkurrent”, säger han.

Samtidigt har Sverige en lång väg att gå för att bli självförsörjande berättar Mattias Hultström. Han uppger att det är dyrt, inte bara för lantbruket utan också för andra industrier, att producera här. Det gör att utländska varor har ett kostnadsövertag.

Redaktör: Nicolina Söderqvist

  • Vi ses igen i augusti!1:26

    Vi ses igen i augusti!

    Vi på EFN vill tacka för en händelserik vår. Nu laddar vi batterierna och återkommer med nya tag i augusti!

  • Batterier återvinns med unik teknik3:42

    Batterier återvinns med unik teknik

    Forskare på Chalmers har utvecklat en ny teknik för att återvinna dyra metaller i batterier. Ett samarbete har inletts med batterijätten Northvolt.

  • Hon tar pulsen på Göteborgs näringsliv5:42

    Hon tar pulsen på Göteborgs näringsliv

    Trots coronapandemin fortsätter Linda Larsson att intervjua västsvenska näringslivsprofiler i Göteborgspodden. Sedan starten i februari 2018 har företagsledare delat med sig av både framgångsfaktorer och misslyckanden.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.8%
NASDAQ-100 0.8%
NASDAQ Composite 0.7%

Vinnare & förlorare

Intrum Justitia 15%
Bure 2.5%
Klövern 2.4%
Arjo -1.9%
Swedish Match -2.1%
Getinge -2.5%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min