Svag svensk krona ger svallvågor på andra sidan bron

chefsekonomer om dansk och svensk ekonomi

Välkomna till EFN:s studio i Malmö där solen skiner.

Med mig för att ta temperaturen på konjunkturen–

–i hela Öresundsregionen, har jag Jes Asmussen–

–dansk chefsekonom på Handelsbanken–

–och Roger Josefsson, chefsekonom på Macrobond.

Välkomna.

Är det skillnad på svensk och dansk konjunktur?

Ja. Det går mycket snabbare i Sverige.

Återhämtningen efter krisen i dansk ekonomi–

–gick väldigt långsamt. Det har börjat gå bättre–

–de senaste två, tre åren–

–men inte lika bra som i Sverige.

Danmark har haft en tuff period–

–som en följd av kraschen på bomarknaden för några år sen.

En stark inbromsning, särskilt i detaljhandeln.

Men Sverige börjar också bromsa in.

Kanske får Danmark ytterligare några år av uppgång?

Vi är beroende av hur den globala ekonomin utvecklas.

Det ser ut som om ekonomin kan växa mer–

–men om den globala ekonomin bromsar in–

–växer inte den danska ekonomin. Men konjunkturen...

Det är till och med risk för överhettning i ekonomin–

–precis som i Sverige. Även om vi har haft lägre tillväxt.

Det tycks inte finnas så mycket resurser–

–på den danska arbetsmarknaden.

Det kan vara positivt ur ett svenskt perspektiv.

Vi hoppas på, särskilt i den här regionen–

–att kunna exportera arbetskraft till Köpenhamn.

Det vill vi gärna.

Utvecklingen på kronkursen kanske har påverkat–

–att svenskarna väljer att arbeta i Danmark.

Ja, kronan är en viktig faktor.

Vill svenskarna jobba i Danmark för att lönen blir högre?

Att bo i Sverige och få lönen i danska kronor–

–när de danska lönerna dessutom är högre än de skånska...

Du kan bo i Skåne–

–men få ett bättre betalt jobb i Danmark.

En "sweet spot". Kronkursen visas i vår graf.

Den har besvärat många svenskar.

Riksbanken får hård kritik.

Nu har den vänt tillbaka lite.

Har ni nån reflektion om kronkurserna?

I Danmark förstår vi inte–

–att den svenska kronan är så svag.

Med den starka tillväxten–

–och konsumentpris-inflationen som ligger på 2 %...

Varför svänger då kronan så mycket?

Vi förstår att penningpolitiken är skälet.

Vi danskar är förvånade.

Det finns ett argument.

Eftersom vi är en liten exportberoende ekonomi...

Löneökningarna i Sverige har varit starka under lång tid–

–så det kan vara en kompensation–

–för Sveriges höga kostnadsläge.

Fuskar Sverige genom att hålla valutan svag?

Min syn är att Sverige behöver en svag krona.

Vår exportindustri är inte konkurrenskraftig–

–med de höga löneökningarna.

För mig är det en kompensation.

Jag tycker att Riksbanken gör det som krävs–

–men nominellt är kronan svag, främst mot euron–

–och den danska kronan.

Den lyxen kan Danmark inte kosta på sig–

–er valuta är ju peggad mot euron.

Ett skäl till att den danska kronan blir så stark.

Som danskar kan vi vara nöjda–

–med den svaga svenska kronan, men även mindre nöjda.

Nöjda för att vi kan handla billigt i Malmö.

Med den senaste försvagningen blev det mycket billigare.

Men å andra sidan missgynnar det vår export till Sverige–

–en extremt viktig marknad för dansk ekonomi.

Vår näst största. Export av varor och tjänster–

–för runt 125 miljarder kronor per år.

I konkurrens med den svenska, svaga kronan–

–är vi oroliga över att inte kunna påverka–

–hur mycket varor och tjänster vi kan sälja till Sverige.

För den här regionen är det positivt av flera skäl.

Under en period var Malmös detaljhandel väldigt svag.

Skåne sticker ut med sin svaga utveckling.

Konkurser, främst inom detaljhandeln...

Ett sätt att stabilisera den svenska detaljhandeln.

Att återhämtningen i dansk ekonomi har hållits tillbaka–

–har gjort att vi konsumenter inte spenderar så mycket.

Finanskrisen och de stora förlusterna på bostadsmarknaden.

Den danska detaljhandeln går inte heller särskilt bra.

Köpenhamns bostadspriser har väl kommit ikapp–

–och till och med över de tidigare topparna?

Men det är väl bara i Köpenhamn?

I Danmarks större städer börjar priserna stiga–

–till nivåerna före krisen, men i andra städer–

–har återhämtningen kommit senare.

Köpenhamns priser är på nivån–

–att köparna blir mindre intresserade, det är för dyrt.

Kanske detsamma som sker i Stockholm.

Vi har en graf över Själlands bostadsutveckling–

–jämfört med Skånes.

Stor skillnad, det är dyrare i Skåne.

Men det är exklusive Köpenhamn.

Har du några reflektioner över bostadsutvecklingen?

Tittar man på lägenheter är det dyrare per kvadratmeter–

–i Köpenhamn än i Malmö.

Men tittar man på hus ligger man betydligt närmare.

Vi har haft en kraftig nedgång igen–

–och en uppgång de senaste åren.

Men Malmö har haft det kärvt ur ett svenskt perspektiv.

Skånes bostadsmarknad har varit den svagaste i landet–

–under de senaste åren.

Det är välkommet för den här regionen i Sverige.

Sen är det lite orättvis konkurrens–

–men det är välkommet för Skåne.

En svag bomarknad. Många konkurser.

Beror problemen på närheten till Danmark?

Har Danmark varit ett sänke för Skånes ekonomi?

De senaste åren har det definitivt varit det.

Dessutom flyttade många tillbaka–

–från Skåne till Danmark–

–efter krisen när de danska priserna gick ner kraftigt.

Därefter har Skåne inte kommit ikapp.

Först de senaste åren har det skett nåt igen i Skåne.

Nu är det rätt god fart även i Malmö och Skåne.

Vi får hjälp av nya danskar–

–inom detaljhandeln och bostadsmarknaden.

Vi har en graf på konkurserna.

Finns nåt tecken på att den här trenden ska tyna av?

Man ser att den har mattats av lite grann.

Det här väcker uttryck för detaljhandelsdöden.

Det här är inte bara Danmarks fel.

Det handlar också om att de går över till internet–

–och till de stora köpcentrumen och större butiker.

Men nu kommer de danska konsumenterna hit.

Hoppas att den här sjunker tillbaka.

Det lär utgöra ett problem för Köpenhamnsregionen.

Så är det. Tittar man på dansk ekonomi–

–lägger svenskarna nio miljarder kronor om året–

–i Danmark på resor.

Om svenskarna inte kommer till Danmark–

–har vi problem för detaljhandeln, hotellbranschen.

Tittar man på hur sysselsättningen ser ut–

–är omkring tio tusen människor anställda–

–i Köpenhamn och huvudstadsregionen.

Det beror på att svenskar har handlat och bott på hotell.

Det kan bli ett problem för Danmark om svenskar tänker–

–att de inte vill åka utanför Sverige–

–för att det blir så dyrt.

En sak man diskuterar i Sverige–

–är att man för över arbetskraft–

–från sektorer som går dåligt till de mer högproduktiva.

Det är en svår omflyttning. Detaljhandeln är en...

Lågproduktiv bransch. Är det samma problem i Danmark?

Finns det andra jobb som fångar upp det här?

Ja, vi börjar se arbetskraftsbrist i industrisektorn–

–som är ganska högproduktiv i Danmark.

Produktivitetsproblemen finns i servicesektorn.

Vi har en konkurrenskraftig industrisektorn.

När vi ändå har dig här... Vi fick dansk BNP idag.

Den steg med 0,3 % i kvartalet.

Det var lite bättre än vad jag hade väntat mig.

Men vi har dessvärre gått igenom mycket det senaste åren.

Vi ser att Danmark följer den globala konjunkturen.

Det går långsammare i EU-området.

Det påverkar dansk ekonomi.

Sverige är procyklisk.

Det som händer i Sverige slår i Danmark också.

Sen är Danmarks ekonomi generellt sett stabilare.

Medan svensk konjunktur har mattats lite grann–

–de senaste tre-fyra kvartalen–

–har det skett i Danmark de senaste två kvartalen.

Det är viktigt att ha koll på det som händer runtomkring.

Signalerna från Europa är inte jätteljusa.

Några parametrar som du håller extra koll på framöver?

Men vi tittar fortsatt på privatkonsumtionen.

Det är ett skäl till att återhämtningen har varit långsam.

Kollapsen på bostadsmarknaden efter finanskrisen–

–har gjort oss mer försiktiga med hur vi spenderar pengar.

Före finanskrisen spenderade vi mer än vi tjänade.

I dag sparar vi istället mer.

Det är på samma sätt i Sverige.

Om dansk ekonomi ska komma ikapp Sveriges–

–måste vi konsumenter spendera mer pengar.

Det är roligt, det är tvärtom i Sverige.

I Sverige är den inhemska efterfrågan stark.

Vårt problem är exportsektorn.

Därför är diskussionen om kronan spännande.

Vi har haft höga lönestigningar i Sverige under lång tid–

–som vi behöver kompensera för.

Jag tror inte kronan kommer att stärkas jättemycket–

–men lite grann kanske.

Är det därför Riksbanken agerar som den gör?

Att de manipulerar valutakursen?

Det är tvungna att göra det. Vi måste följa ECB.

Jag tror Riksbanken är väldigt osjälvständig just nu.

Man behöver föra en penningpolitik i linje med ECB.

Det förväntar jag mig framöver.

Först när ECB signalerar en vändning och höjer räntan–

–kan Riksbanken göra det också.

Men jag har svårt att se att de gör det innan dess.

Men den svenska kronan ger väl–

–ökad inflation på sikt? Då blir det ju...

Hur gör Riksbanken då?

Det är fortfarande låga nivåer.

Även med de senaste utfallen för kronan–

–kan det slå ett par tre tiondelar på inflationstakten–

–på ett halvår eller ett års sikt.

Och året därpå ska vi få en ny inflationsimpuls.

Då måste vi har fått igång kraftigare löneökningar.

Ska vi konsumera lite? Ta paus för lunch.

Tack för att ni kom.

Hur sammanlänkade är ekonomierna i Skåne och Danmark egentligen? Jes Asmussen, chefsekonom på Handelsbanken i Danmark och Roger Josefsson, chefekonom på Macrobond, diskuterar ekonomin på båda sidorna om Öresundsbron.

Det som påverkar förhållandet mellan de två ländernas ekonomier mycket just nu är den svaga svenska kronan.

”Vi kan inte förstå att den svenska kronan blivit så svag”, säger Jes Asmussen.

”Sverige behöver ha en väldigt svag krona”, säger Roger Josefsson med motiveringen att lönerna har stigit snabbare i Sverige de senaste åren.

  • Stora Sundby slott: en ny generation flyttar in7:26

    Stora Sundby slott: en ny generation flyttar in

    Stora Sundby slott ligger strax norr om Hjälmaren och snart ska det få en ny slottsherre. Det är Mauritz Klingspor som fått slottet av sin far som ska flytta in tillsammans med sin fru Ida-Sofia.

  • Moody's lägger krut på miljöfrågor2:55

    Moody's lägger krut på miljöfrågor

    Environmental and Social Governance, eller ESG, är något som betyder allt mer för företagen. Åtminstone om man får tro kreditvärderingsbolaget Moody's. Matthias Hellstern är vd för Moody's Investor Service och han menar att miljöfrågor är en viktig del av riskbedömningen av företag.

  • 7:27

    "Skilj på Trump och USA:s säkerhetspolitik"

    I veckan har Trump sagt flera saker som inte gillades i USA och som han senare har tagit tillbaka. Enligt Mike Winnerstig, säkerhetspolitisk analytiker på FOI, är det mycket ovanligt att Trump tar tillbaka uttalanden över huvud taget. 

  • Jubileum för kungligt firande på Öland2:05

    Jubileum för kungligt firande på Öland

    I år är det 40 år sedan kronprinsessan Victoria firade sin födelsedag i Borgholm på Öland för första gången. Initiativtagaren Kay Wiestål gör nu sitt sista år som arrangör.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.3%
NASDAQ-100 0%
NASDAQ Composite -0.1%

Vinnare & förlorare

Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min