Så kan ekonomin bli efter coronakrisen

Susanne Arvidsson är docent i företags- ekonomi med inriktning på finansiering.

–Välkommen till EFN. –Tack så mycket.

–Du forskar om hållbarhet också. –Det stämmer.

Coronapandemin är en katastrof, vars hela omfattning vi inte har sett än.

Men vi ska ändå försöka titta lite framåt och på vad som kan komma efter detta.

Vad tror du kan bli de bestående förändringarna?

Ja, det är en katastrof. Det är en surrealistisk tid som vi befinner oss i.

Det är oerhört mycket osäkerhet och risk.

Det ser vi på världens aktiebörser, som är volatila. Det är väldigt stora slag.

Att göra scenarion på när vi tar oss ur, och hur det ser ut, är väldigt svårt.

Det vi kan se är att det redan i dag har påverkat våra beteenden.

Om de blir långsiktiga eller ej är svårt att säga.

I dag går vi över universiteten, till exempel...

För två veckor sen träffade vi studenterna på handledarmöten och föreläsningar.

I dag sköter vi det digitalt.

Det visar sig att det finns mycket fördelar.

Vi har talat om den tekniska revolutionen, och hjälpmedlen, och vi kan använda den.

Men vi har inte använt den till fullo.

Det här kanske blir ett tillfälle där vi lär oss, som organisationer–

–på högre nivå, och inom nationer–

–hur man använder tekniken för att kunna göra effektiva möten på det här sättet.

Man kan ha rundabordssamtal.

Vi kan återkomma till det där med beteendet. Får jag fråga:

Om vi tittar på branscher... Det är många som har problem nu.

Vilka tror du har förutsättningar att komma tillbaka på banan hyfsat snabbt–

–när vi är igenom det här.

Det handlar nog väldigt mycket om att vara redo för omställning–

–och att inte bara ställa om mot hållbarhet.

Man bör fokusera på att vi i dag inte har nån efterfrågan–

–på det vi producerar eller de tjänster vi erbjuder.

Vad har vi för kapacitet och kunnande som vi kan utnyttja till nånting–

–som i dag efterfrågas? Där ser vi exempel. Ett exempel är Scania.

En del i personalstyrkan producerar nu respiratorer.

Den 1 mars trodde de knappast att de skulle vara i den situationen.

Ett företag som gör plastsäckar funderar på om de kan göra skyddsutrustning.

En forskarkollega i Australien som har ett litet bryggeri–

–har ställt om och producerar nu inte mandaringin, utan handsprit.

Man behöver nog fundera över vad man har som man kan bygga på.

Det kan också bli en omställning mot att tala mycket om resurseffektivitet.

När vi inte får material till produktionen, så får vi tänka nytt.

Vi får fundera över vad vi kan använda i stället.

Detta kan vara en bra situation–

–i den kris som vi befinner oss.

Den kan göra att man ställer om till att klara det bättre.

För vilka branscher kan det bli tufft att ta sig tillbaka?

När man går runt i en stad i dag–

–så ser man mycket kaféer och mindre restauranger. De kan få det svårt.

I dag undviker man inte dem därför att man har ett inkomstbortfall–

–utan man går inte dit på grund av smittspridningen.

Men om vi tar oss ur krisen, vilket vi förhoppningsvis gör på ett bra sätt–

–så kan vi ha ett inkomstbortfall som gör att vi inte kan spendera pengar som förr.

Vi får då koncentrera våra ekonomiska insatser till det som är viktigast.

Där kanske vi lägger högst... Eller det närmaste behovet är mat och husrum.

Det andra är det vi kan göra när vi har tagit oss igenom det här.

Men vi vet inte hur omfattningen blir.

Du forskar på finansiering. När det gäller nystartade företag–

–som är på väg uppåt och har ett behov av tillflöde av finansiering...

Hur ska de göra för att ta sig igenom det här?

Det är en alltid en svårighet.

Företag som ligger tidigt i sin livscykel är förknippade med större risk.

Man vet inte om det blir en framgång eller om företaget kommer att stupa på nånting.

I det här tillfället, när det är en kris, så finns det mycket osäkerhet i allt.

Investerare, och tillgången till kapital, helt enkelt–

–flyttas närmare det som är mindre osäkert.

Därför kan det drabba nystartade företag som kan ha fantastiska idéer–

–men just osäkerheten och risken gör att tillgången till kaptal är problematisk.

Det här kanske inte kommer att vara så länge–

–men det blir kännbart för vilket företag som helst. Vi såg det under finanskrisen.

Banksystemets likviditet stryps i den här situationen.

Konsumtionen går ner och investerare är mindre beredda–

–att skjuta till sitt kapital i olika typer av investeringar.

Risken är alltså att en del goda idéer fryser inne här?

De fryser inne eller läggs tillfälligt på is.

Det är en förhoppning att det inte blir nåt som går till spillo.

I stort sett de allra flesta har väl ändrat sitt beteende på nåt sätt.

Så är det oavsett om det gäller hur vi äter, reser eller arbetar.

Vad i detta beteende kan komma att bli bestående–

–när det gäller vårt eget beteende?

Om vi ser på individer kan det vara... En sak är att vi har rest väldigt mycket.

Weekendresor till låga priser har gjort att man har kunnat resa nästan varje helg.

Vi har sett mycket statistik som visar att CO2-nivåerna sjunker dramatiskt.

Det här beror helt klart på att flygplanen står på marken i dag.

Vi tror inte att det fortsätter efter det att vi tagit oss ur den här situationen.

Det är tillfälligt, men det kanske gör att vi förändrar...

Vi kanske inte behöver resa. Det kanske är lika kul att åka till det svenska havet–

–som att åka världen runt, ofta.

Likadant kan det, som du själv sa, vara med vad vi stoppar i oss för nåt.

Nu ser man på livsmedelsförsäljningen–

–att det styrs om rätt mycket till hållbara livsmedel.

Vi ser mycket vegetariskt.

Hållbara i meningen "längre hållbarhet" också?

Kanske, men också att man inte köper så mycket kött och fisk längre.

Vegetariska alternativ kanske blir mer stående på våra matsedlar.

Tidigare kan man ha haft ett motstånd mot att ställa om till det.

Men där har det visat sig att vi har en ganska stor sårbarhet.

Det är endast ett fåtal baslivsmedel som vi är självförsörjande på.

Kan det bli ändring där? Ett uppvaknande? Och vilken effekt kan det få på ekonomin?

Det kan vara bra. Vi pratar mycket från finansmarknadens håll–

–om att det är bra att ha beredskap.

Det är bra att ha ett antal månadslöner på banken, för man vet inte vad som sker.

Även krisberedskapen pratar mycket om att det är viktigt att kunna äta–

–om strömmen försvinner. Hur hanterar du det?

Och om du inte har vatten eller kan få livsmedel?

Du ska ha så att du klarar dig några veckor eller en längre period.

Det kan vara rätt intressant att titta på–

–hur beredskapen ser ut hos nationer när det gäller hälso- och sjukvård.

Där kan man lyfta en stor kritik. Jag forskar själv kring hållbar utveckling.

I Gro Harlem Brundtlands Brundtlandsrapport från 1987–

–pläderar hon för att man till nästa generation ska lämna över nåt–

–som inte minskar deras möjligheter att förverkliga sina drömmar.

Hon har varit chef för WHO.

Hon fick för två år sen i uppdrag, denna 80-åriga dam, att ta fram en rapport–

–kring hur länders beredskap för en pandemi ser ut.

Den publicerades i september 2019.

Den visar vilka risker det finns när vi nedmonterat sjukvården som vi har gjort.

Det kanske kan bli en tankeställare för hur man på nationell nivå hanterar detta–

–med att förse sin befolkning med en godtagbar hälso- och sjukvård–

–även i kristider, och inte bara när det är en vanlig influensaepidemi–

–som kan göra att man går upp i stabsläge.

Vi får se vad som händer.

–Stort tack, Susanne Arvidsson. –Tack.

De fulla ekonomiska konsekvenserna av coronavirusets framfart är ännu inte synliga. Men det går att skönja vissa konturer av branscher och sektorer som ser ut att klara sig bättre än andra.

Susanne Arvidsson, docent i företagsekonomi vid Lunds universitet, uppger att det är svårt att säga hur eller när vi kommer ur krisen men att det för företag handlar om att vara redo för omställning. När den vanliga efterfrågan försvinner gäller det för företagen att vara flexibla.

Men för vissa branscher går det inte att ställa om produktion eller utbudet efter den ändrade efterfrågan. Bland de drabbade finns nystartade företag och tillväxtbolag som riskerar att gå under när kapitalinvesteringarna sinar. Susanne Arvidsson tror även att det kommer att bli svårt för en del av tjänstesektorn, som café och restauranger, även efter krisen blåst över.

”I dag handlar det inte om att personer undviker det för att man har ett inkomstbortfall, utan det handlar helt enkelt om att man inte går till det här för smittspridningen”, säger hon och tillägger att det kan ändras efter krisens slut när inkomster i stället kan vara under press.

Men krisen kan också ha förändrat vårt beteende, spår Susanne Arvidsson. Flygbranschen, som är en av de i nuläget hårdast drabbade, kan se andra flygmönster hos resenärerna framöver. Också livsmedelsbranschen kan komma att gå mot ett mer hållbart håll där vegetariska alternativ får ett uppsving.

Samtidigt uppger Susanne Arvidsson att det i krisen har öppnat upp en diskussion om beredskap, både finansiell men även livsmedelsmässig.

Redaktör: Jonas Harrysson.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 1.1%
NASDAQ-100 -0.8%
NASDAQ Composite -0.7%

Vinnare & förlorare

Loomis 14%
Intrum Justitia 12.6%
Kindred Group 5%
Getinge -1.6%
Nolato -1.9%
Arjo -3.5%
Uppdaterad tis 17:15
Fördröjning 15 min