Stiglitz: ”QE var en gåva till de rikaste”

Dr Stiglitz. Tack för att ni tar er tid–

–att tala med oss här i Paris.

Jag vill börja med att fråga...

Vi lyssnade tidigare till Janet Yellen–

–Feds förra ordförande.

Hon har varit er student. Kan ni beskriva henne?

Hon var student under ett av mina första undervisningsår–

–på Yale University. Hon var en underbar student.

Hon skrev en väldigt bra avhandling.

Och...

Vi har hållit kontakten under nästan 50 år...

...sen hon var min student.

Och ni delade Nobelpriset med hennes man George Akerlof.

Ja, och George var en av mina bästa vänner på MIT.

Så våra familjer har stått varann nära väldigt länge.

Som lärare känner man sig nästan som en förälder.

När det går bra för studenterna ger det en glädje–

–som nästan inte går att beskriva.

Man blir lika glad, eller till och med ännu gladare–

–än när man gör sitt eget jobb.

På nåt sätt känns det som att ha gett liv till nån annan.

Jag skulle vilja höra era diskussioner vid middagsbordet.

Hur tror ni att skillnader i inkomst och välstånd i USA–

–har påverkat de kvantitativa lättnadernas effektivitet?

Jag tycker...

Utan tvivel har de kvantitativa lättnaderna, QE–

–bidragit till USA:s ökande ojämlikhet i välstånd.

Jag är nästan säker på–

–att detsamma gäller för andra länder. Orsaken är enkel.

Det finns två slags sparare.

De som sparar till pensionen–

–vanliga personer som ofta sparar i statsobligationer–

–för att det är säkrast.

Den som har begränsad inkomst är försiktig.

Och de upptäckte plötsligt att räntan var noll–

–de fick ingen avkastning.

Eller åtminstone sjönk avkastningen kraftigt.

QE lägger en tung börda på försiktiga äldre personer.

Den andra ytterligheten–

–var att QE höjde priserna på aktiemarknaden.

Och en överväldigande del av aktieägarna är mycket rika.

Man ger en gåva till de väldigt rika.

Hundratals miljarder dollar.

Så QE ökade ojämlikheten till väldigt stor del.

Ni är en stark förespråkare av den svenska modellen.

I Sverige har vi sett effekter liknande dem i USA.

Långsam lönetillväxt, trots den goda arbetsmarknaden...

Är det omöjligt för mindre ekonomier, som Sveriges–

–att ha en egen modell.

Ja, det tror jag.

Sverige och de skandinaviska länderna–

–har gjort ett väldigt bra jobb.

En liten ekonomi måste vara öppen.

Öppenheten gör ekonomin mer utsatt för chocker utifrån.

Då är det mycket viktigt–

–att ha bra system för social trygghet.

Och de har fungerat i stort sett.

Inte bara social trygghet, som vi vanligen definierar den–

–men också aktiv arbetsmarknadspolitik–

–så att folk som förlorar sina jobb–

–kan omskolas till nya jobb.

Näringslivspolitik som ser till att nya jobb skapas.

I USA finns ingen aktiv arbetsmarknadspolitik–

–och ingen näringslivspolitik.

Detroit med sin avindustrialisering–

–det kraftigt minskade antalet jobb i bilindustrin...

...är som en krigszon.

Folk lämnades utan jobb...

...och fick ingen hjälp att flytta nån annanstans.

Min egen hemstad, Gary, Indiana, var en stålstad.

Produktionen av stål är faktiskt lika stor nu–

–som den var när jag var växte upp.

Men antalet anställda är en sjättedel av vad det var då.

När man åker till Gary idag är det helt ödelagt.

Invånarna har inte fått nån hjälp.

Marknader kan inte på egen hand–

–hantera de här övergångarna...

Omvandlingar, grundläggande omvandlingar i samhället.

En väldigt bra artikel i New York Times beskrev–

–arbetarna i Sverige som mycket mindre rädda–

–för globalisering och teknologiska förändringar–

–än arbetare i USA.

Klart att en viss rädsla finns när man förlorar jobb...

Men det finns ett större förtroende–

–i att man lyckas hitta ett nytt jobb.

På tal om det, du har varit väldigt skeptisk till euron.

Du har sagt att euron kommer att få det tufft.

Vilken roll kommer Italien spela här? Och varför?

Italien är epicentret av nästa europeiska kris–

–med stor sannolikhet.

Historien är enkel.

Den italienska ekonomin går inte särskilt bra–

–sen de gick med i euron.

Problem i Italien gör inte saken bättre.

Men de problemen har funnits i Italien väldigt länge.

Innan euron fanns ett sätt att justera–

–minskningen i valutakursen och räntesatser.

Det gjorde det möjligt för delar av Italien, som norra–

–att bli en av de mest dynamiska delarna i världen.

Men när de nu är bundna till euron–

–så finns inte de här justeringsmekanismerna längre.

Ekonomin har stagnerat.

Arbetslösheten bland unga har skjutit i höjden.

Och åker man till Italien så kan man känna missnöjet.

Italienarna säger gång på gång:

"Vi vill ha full sysselsättning."

"Vi vill återställa tillväxten."

"Men vi vill fortsätta vara med i euron."

När Grekland sa samma sak var Europas svar:

"Ni får det ena eller det andra, men inte båda."

Och Grekland med sin svaga ekonomi–

–och sitt nya politiska ledarskap...

De var rädda och valde en fortsatt depression–

–hellre än att riskera att lämna euron.

Italien är mer självsäkert och har ett mer–

–härdat politiskt ledarskap.

Och missnöjet tror jag är väldigt djupt.

Italiens svar kan bli annorlunda.

Det hade inte betytt så mycket om Grekland lämnade euron.

Om Italien går ur euron är det en stor händelse.

Och de har en väldigt euroskeptisk regering.

Den nya regeringen är skeptisk till euron.

Inte bara regeringen, utan även Italiens befolkning.

Uppriktigt sagt–

–så skyller de med all rätt på Tyskland.

De menar att om man har en fast valutakurs–

–en och samma valuta–

–så måste antingen de svaga länderna sänka lönerna...

Inkomsterna... Så kallad interndevalvering.

Eller så måste de rika länderna göra mer.

Det är så mycket bättre och mer effektivt–

–att låta de starka länderna som Tyskland göra mer.

Men Tyskland säger nej.

De lägger all börda på de svaga länderna.

Tyskland menar att de inte är en överföringsunion.

De flesta ekonomer säger att utan riskdelning–

–är man inte en union!

Man kan inte ha en och samma valuta–

–utan institutioner som ger en viss grad–

–av ansvarstagande riskdelning.

Tysklands förhållningssätt kritiseras med all rätt–

–av Italien. Euron skulle kunna fungera–

–men inte utan en ändrad inställning i norra Europa.

Men kommer Italien att överleva?

Italien kommer att överleva oavsett.

Jag tror att Italien...

Om de stannar i euron och euron inte reformeras–

–så kommer Italien troligen att fortsätta i sin långsamma–

–och klena ekonomiska utveckling. Om de lämnar euron–

–så medför det risker och volatilitet.

Men jag tror att det leder till ett återställande–

–av ekonomisk tillväxt.

Men det vore mycket bättre–

–om EU själva genomgick reformer.

Vi har också ett stort handelskrig på gång.

Kan du se en risk i att det förvandlas till nåt större?

Det som vi har just nu–

–kan bättre beskrivas som handelstvister.

Omfattningen som det rör sig om i ståltullarna–

–är väldigt små i relation till Europas BNP–

–Kinas BNP eller USAs BNP.

Så vi har en tvist.

Men tvisten kan leda till ett större handelskrig.

Och inte bara ett handelskrig.

Det kan påverka investeringar–

–och många andra aspekter av ekonomiska relationer.

Om inte Trump ger med sig–

–så är det utfallet det mest troliga.

Och...

Det kommer att leda till jättestor skada.

Jag tror inte att USA kommer att vinna.

Trump har sagt att handelskrig är lätta för dem att vinna.

Han är väldigt självsäker.

Han är vilseledd, som han är med så mycket annat–

–inom ekonomisk politik.

Men det finns ett stort stöd för det här i USA.

Ja, det finns det.

Fast mer relaterat till det som vi pratade om förut.

Avindustrialiseringen i USA–

–skyller man på orättvis handel.

Trump ljuger för det amerikanska folket gång på gång.

I snitt fem gånger om dagen.

Bland lögnerna finns de om handel.

Han säger att Europa–

–lurar USA helt.

Men skillnaden mellan den genomsnittliga tulltaxan–

–för Europa mot USA och vice versa är minimal!

Den genomsnittliga tulltaxan är på cirka 3 %.

De representerar inte nån betydande–

–bild av handeln.

Man kan inte skylla problemen med avindustrialiseringen–

–i USA på de här små tulltaxorna och handelshindren.

Han har fått allt om bakfoten.

Jag tror att det beror på hans egna stora okunnighet.

Han är en bra försäljare.

För han själv förstår inte.

Så hans lögner ser han inte som lögner–

–utan han tror på dem själv.

Tror du att populismen som vi ser idag–

–är ett resultat av att inte alla–

–vinner på globaliseringen?

Det är en väldigt viktig del.

Det...

Det berättigade missnöjet.

Löftena om globalisering och liberaliseringen–

–av finansmarknaden, som avgavs av eliten–

–gagnade inte majoriteten av amerikanerna.

Men de gagnade eliten.

Så folk är arga. De menar att politikerna bröt sina löften.

"Ni ska vara de smarta, ni ska kunna det här–"

"–och antingen är ni dumma eller så ljuger ni."

"Och oavsett vad, varför ska vi lita på er framöver?"

Det öppnar upp dörren för en demagog som Trump.

Vad Trump gör är att han skyller på andra.

Han skyller på eliten.

Han skyller på invandrare.

Han skyller på utlandet när det gäller handelspolitik.

Han säger inte: "Det var vårt fel."

"Vi gjorde inte vad vi borde. Vi gjorde inte som Sverige–"

"–för att skydda arbetarna. Det må inte vara perfekt."

"Men det var bättre, vi kunde ha gjort likadant."

"Vi är ett rikt land, vi kunde ha gjort det."

Men vi valde att inte göra det. Jag säger "valde"–

–för det var samma konservativa republikaner–

–som vägrade att införa handelsskydd.

Många demokrater sa: "Inför globaliseringen–

–måste vi skydda folk."

"De måste kunna flytta till bättre jobb."

Republikanerna sa nej.

"Det inkräktar på den fria marknaden."

Nu ser vi konsekvenserna.

I korthet, hur har löneutvecklingen sett ut–

–över de senaste två generationernas arbetare i USA?

Löneutvecklingen har varit förskräcklig.

Den genomsnittliga inkomsten–

–för hälften av invånarna, till och med 90 %–

–har varit väldigt låg.

Om man tittar i mikroskop kan man se en viss ökning–

–men två statistikuppgifter sticker ut extra.

Den ena är att medianinkomsten–

–för en heltidsarbetande man...

Och de med heltidsarbete är de lyckligt lottade...

Medianinkomsten, med inflationen i beräkning–

–är densamma som den var för 42 år sen.

Det är två generationer av stagnation.

Men om man tittar på lönerna hos de som tjänar minst–

–så är de lönerna samma som de var för 60 år sen.

Så, alltså...

Om man tänker på förtvivlan och utanförskapet–

–hos en stor mängd amerikaner, så är det förståeligt.

Om man sen tittar på konsekvenserna–

–så sjunker medellivslängden i de här grupperna.

Om man tittar på de som inte har tagit sin högskoleexamen–

–så är saker och ting fruktansvärda.

Vad är alla riskers moder i ekonomin just nu?

Den största risken–

–som världsekonomin genomgår just nu–

–är USAs protektionism och nativism.

Det kommer att visa sig på många olika sätt.

I 80 har vi försökt skapa–

–en mer integrerbar global ekonomi.

Efter den stora depressionen, till och med innan den–

–hade vi stora tullar som splittrade den globala ekonomin.

Sen insåg vi att vi hade gjort ett misstag.

Och sen har vi försökt säga:

"Låt gränserna få mindre betydelse."

Gränserna får större och större betydelse.

Och att ändra den ekonomiska uppställningen–

–så dramatiskt på så kort tid är katastrofalt.

Den globala leveranskedja som vi har skapat bryter vi nu.

Den andra stora risken är klimatförändringen.

Det är en stor grej.

Jag trodde alltid att det skulle ske gradvis–

–så att det inte skulle vara överhängande.

Men vi börjar redan se stora katastrofer–

–i USA och andra länder.

Och dessa är i sin tur relaterade till andra problem–

–som migration.

Om agrikulturella förhållanden–

–försämras väldigt snabbt kommer folk att tvingas flytta.

Det skapar ett migrationstryck.

Och vi vet att migration redan är en källa–

–till enorma politiska konsekvenser här i Europa.

När och var kommer nästa lågkonjunktur att äga rum?

Att förutse lågkonjunkturer är väldigt svårt.

Jag tror... Jag förväntar mig–

–åtminstone en markant nedgång i USA–

–kring 2019-2020.

Anledningen till det är att de stora stimulansåtgärder–

–som vi gav genom skattesänkningarna–

–kommer att ha löst ut sig själv ur systemet.

Och osäkerheten i protektionismen–

–oordningen i USA eller avinstitutionaliseringen–

–Trumpismen...

Den kommer att bli mer påtaglig.

När de här faktorerna möts–

–så ser jag kanske inte en lågkonjunktur–

–men jag ser en avsevärd avmattning.

Beroende på humöret, och det kan vara dåligt–

–så kan det i sin tur leda till en lågkonjunktur.

Tack, dr Stiglitz.

Joseph Stiglitz är professor i nationalekonomi vid Columbia University och EFN:s Petra Bergman träffar honom i Paris. De pratar bland annat om tiden då Janet Yellen var Stiglitz elev på Yale, hur QE påverkat jämställdheten i USA och öppenheten i små ekonomier. Stiglitz kommenterar också sin negativa syn på euron, risken för ett utbrett handelskrig och läget i Donald Trumps USA. Och vad är egentligen de största riskerna inom ekonomin?

Joseph Stiglitz mottog 2001 Riksbankens pris Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne tillsammans med George Akerlof och Michael Spence.

  • Finansministern positiv till framtiden0:50

    Finansministern positiv till framtiden

    Regeringen befinner sig på Harpsund för att diskutera budgeten, bara en knapp månad innan valet. Finansminister Magdalena Andersson berättade under torsdagseftermiddagen om det ekonomiska läget och budgetplanerna för 2019.

  • Madonna fyller jämnt1:05

    Madonna fyller jämnt

    I dag fyller världsstjärnan Madonna 60 år. Sedan genombrottet på 80-talet har hon skrapat ihop en förmögenhet på 590 miljoner dollar. I födelsedagspresent har hon önskat sig pengar, som ska gå till föräldralösa barn via organisationen Raising Malawi. 

  • 22:05

    "Globalisering bygger på att nationellt möter lokalt"

    Katrine Marçal sitter ned med chefekonomen Catherine Mann för att prata om globaliseringens inbromsning, där internationell handel med tjänster får stort fokus. Relationen mellan Kina och USA i form av handelskrig, ekonomiskt medberoende och risker diskuteras.

  • Så har sommaren påverkat elpriset6:30

    Så har sommaren påverkat elpriset

    Elpriset har under den varma sommaren hamnat på ungefär det dubbla jämfört med förra sommaren, och fyra gånger så högt som sommaren 2005. Anledningen? Regnmängden. Energimarknadskonsulten Christian Holtz på Sweco kommenterar.

  • Kött- och mjölkbrist hotar Sverige5:21

    Kött- och mjölkbrist hotar Sverige

    Den torra sommaren kommer att få långtgående effekter för både jordbruket och konsumenterna. Thomas Bertilsson, näringspolitisk chef på LRF, Tomas Olsson, lammuppfödare på Norrby gård...

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.1%
NASDAQ-100 0.3%
NASDAQ Composite 0.4%

Vinnare & förlorare

Peab 8.7%
THQ Nordic 4%
Evolution Gaming Group 1.3%
JM -1%
SSAB -1.1%
Bonava -1.1%
Uppdaterad fre 09:50
Fördröjning 15 min
  • Spelutvecklare missar viktigt mål2:30

    Spelutvecklare missar viktigt mål

    Spelbranschen växer så det knakar - och lockar nya målgrupper. Men trots att kvinnor och äldre lockas till dataspel, hänger inte utvecklarna med. Lisette Titre-Montgomery...

  • Fehmarn Bält kortar vägen till Tyskland4:00

    Fehmarn Bält kortar vägen till Tyskland

    2020 ska bygget av en tunnel mellan Rødby i Danmark och Puttgarden i Tyskland starta. När tunneln är klar – enligt planen 2029 – har landvägen till Sveriges viktigaste exportmarknad Tyskland kortats med 16 mil och restiden med tåg med flera timmar.

  • Pepsis vd lämnar0:33

    Pepsis vd lämnar

    Snacks- och dryckesgiganten Pepsico:s vd Indra Nooyi avgår efter 12 år. Hon kommer sitta kvar som styrelseordförande tills början av nästa år.