”De blandade ihop skuldsättning och genialitet”

Steve Eisman om finanskrisen

Han var en av få som förutsåg finanskrisen 2008-

-och satsade pengar på att den amerikanska lånebubblan skulle brisera.

Michael Lewis skildrar honom som en hjälte i "The Big Short"-

Steve Carell spelar en arg version av honom-

-i den Oscarbelönade filmen med samma namn.

Alla är lurade.

De bryr sig bara om baseball-

-och vilka skådisar som är på rehabilitering.

-Du borde försöka med medicin. -Nej, där var vi överens.

Om du hatar Wall Street, ska du kanske sluta.

Du hatar ditt jobb och är olycklig.

Jag älskar mitt jobb!

VI är i London och träffar Steve Eisman.

Välkommen till EFN.

Du har porträtterats i en bok och på film. Vilket föredrar du?

Båda ger en rättvis bild av mig på den tiden.

Mer än så behöver vi inte säga.

Är det sant att Brad Pitt var tilltänkt för rollen?

Adam McKay, som skrev och regisserade filmen, ringde-

-i november 2015...

Han sa att han höll på med manuset-

-och att Brad Pitt kanske skulle spela mig.

Då svarade jag-

-att vår enda gemensamma nämnare är att vi har bra hår.

Du var en av få som såg krisen komma.

Hur var det att se den komma utan att kunna göra nåt?

Jag brukade likna det vid Noa och arken.

Noa är på arken i trygghet med sin familj-

-men han gillar inte att höra alla skrik utanför.

Så upplevde jag det.

Trodde du att finansmarknaden och finanssektorn-

-skulle återhämta sig så snabbt som de gjorde?

Nej, det skedde snabbare än jag hade väntat mig.

Det berodde till stor del på statens stödpaket.

Så fort staten trädde in...

Marknaden återhämtade sig, men banksystemet är oförändrat.

I boken och filmen blir det tydligt-

-att din misstro till subprimelånemarknaden är ett moralisk korståg.

Är du fortfarande ute på det korståget?

Nej, eftersom mycket har förändrats.

Dodd-Frank-lagen åtgärdade många saker:

Skuldsättningsgraden har sjunkit-

-det finansiella konsumentskyddet har stärkts...

Det är en annan värld än före krisen.

Men mycket hotas nu.

Donald Trump vill upphäva stora delar av Dodd-Frank.

Det stödjer jag inte, och det lär bli strid om det.

Branschen blir kanske i viss mån avreglerad-

-men inte som förr i tiden.

Citigroup hade en skuldsättningsgrad på 35 gånger-

-men idag är den 10 gånger.

En avreglering idag skulle öka det med två, kanske tre.

Jag är inte för det, men det vore ingen katastrof.

Hade Donald Trump varit president idag-

-och fler bankirer hade dömts till fängelsestraff?

En utmärkt fråga. Men jag vet inte.

Inte? Men har du tänkt på det?

Jag har tänkt massor på det.

Det är en allmänt utbredd uppfattning-

-att det var fel att ingen hamnade i fängelse.

Jag vet inte om det är rätt eller fel uppfattning-

-men den uppfattningen är utbredd i landet.

Människor är arga över att ingen åkte in.

Jag har som sagt ingen åsikt om det.

Några fängelsestraff hade minskat en del av ilskan-

-som märktes i valet, och kanske påverkade valet.

Men det går inte att avgöra.

Så skatterna sänks och marknaden avregleras-

-eftersom anti-Wall-Street-populisten vann?

Korrekt.

Hur investerar man? Du investerar visst i banker.

Det finns två punkter:

Dels vad jag tycker om finanssystemet-

-och dels vad jag tycker om finansaktier.

Och de två går inte alltid hand i hand.

Beträffande systemet gillar jag vad som har genomförts...

Dodd-Frank?

Och centralbankens påtryckningar om minskad skuldsättning-

-mindre risker etc... Så jag är nöjd med systemet.

USA:s finanssystem har aldrig varit friskare-

-under min livstid.

Men det har varit smärtsamt för finansaktierna-

-eftersom regleringen har medfört lägre vinster.

Därför tar aktiekurserna skada.

De senaste sex åren har varit smärtsamma-

-särskilt för bankaktier, på grund av åtstramningar.

Om vi ska avreglera-

-och låta skuldsättningen öka litegrann...

...då vänds det och finansaktierna går bra.

Som jag sa: Finanssystem och finansaktier.

De är inte samma sak.

Räntorna i USA går upp.

Ja, bra för bankerna.

Byter man spår till finanspolitisk stimulans nu?

Det stödjer jag. Det är positivt.

Trumps infrastruktursatsning...

Kvantitativ lättnad är ingen lyckad strategi.

Varför inte?

Det finns för många negativa sidoeffekter...

Det var ett ädelt försök. Man hade inget val.

Så jag klandrar inte centralbanken.

En sänkt ränta skulle locka folk-

-att ta risker och investera i ekonomin.

Men enda risken de tog var att köpa tillbaka sina aktier.

De investerade inte.

Lägre ränta är sämre för småspararna också.

När vi inledde politiken med kvantitativ lättnad-

-hade USA en tillväxt på 1,5 till 2 procent...

...och efteråt var den oförändrad.

Så jag ser det som ett misslyckande.

I november sa du till The Guardian...

...att "det är kört för Europa"-

-om de oreglerade lånefordringarna...

-Det beror på landet. -Är det kört för Europa?

Min fru önskar att jag inte hade sagt det.

Vi kanske inte ska upprepa det, då... Är vi illa ute?

Det skiljer sig mellan länderna.

Italien har stora problem-

-och staten verkar inte göra nåt för att lösa det.

Räddningspaketet före jul?

Det var bara Monte dei Paschi.

Alla älskar att säga det. Det är ett härligt namn.

Och världens äldsta bank.

Att säga namnet tio gånger snabbt är svårt.

Men det löser inga problem.

Det finns nåt som heter "Texas Ratio"-

-som bankanalytiker som jag använder.

Det är oreglerade fordringar-

-delat med bokförda värden plus reserver.

I princip allt det dåliga delat med...

...pengarna man har för att betala allt dåligt med.

En bra lärdom inom bankanalyser är-

-att när Texaskvoten är över 100 procent är banken slut.

Italiens största banker är Intesa och UniCredit-

-och deras Texaskvot är 90 procent-

-medan andra banker i Italien har över 100 procent.

Så jag avundas inte Italien för det här problemet.

Så du menar att Italien...

Har störst problem med oreglerade fordringar.

Europas huvudproblem är underkapitaliserade banker.

De tjänar inte tillräckligt med pengar-

-per investerad dollar.

De tar för lite betalt för sina tjänster-

-och försöker jämna ut det med skuldsättning.

Men skuldsättningen måste ner, så det går inte.

Och Deutsche Bank?

DB är typexemplet. Låt mig fundera efter...

Om en bank har en procents avkastning på tillgångar...

...med en skuldsättningsgrad på 10 gånger...

...blir avkastningen på eget kapital 10 procent.

Citigroup har inte ens en procents ROE...

...men inte långt ifrån.

DB har idag en ROE på 30 baspunkter.

De måste bli över tre gånger mer vinstgivande.

DB kan inte på egen hand göra det.

Hela banksystemet i Europa måste omvärdera.

Hur det ska gå till vet jag inte-

-men tills det sker är Europabankerna ett problem.

Du har varit i London ett par timmar-

-och märker väl att alla bara pratar om Brexit?

Vilka finansiella risker ser du i spåren av Brexit?

En svår fråga...

-Vad kommer att hända i mars? -Jag har ingen aning.

Jag tror inte att nån kan förutse vad som händer.

Det blir ett äventyr, kanske inte roligt, men ett äventyr.

Du sa att vi är dåliga på kriser som utvecklas långsamt-

-och du lägger skulden för finanskrisen 07-08-

-på inkomstfördelningen. Ser du nån förändring?

Låt mig förklara det.

Det är inte uppenbart hur det hänger ihop.

Min tes är att en underliggande orsak-

-till finanskrisen var dålig inkomstfördelning.

Det brukar förvåna folk. "Vad snackar du om?"

Men det finns orsak och verkan där.

Det började på 90-talet när fördelningen blev dålig.

USA fokuserade inte på det och en lösning på det-

-utan "demokratiserade" lånebranschen.

En eufemism för att låna ut till dem som inte fick lån förut.

Istället för höjda löner fick de skuldsätta sig.

Bland annat belånade människor sina hem-

-och skuldsatte sig på så sätt.

En av orsakerna till suprimelånekrisen var just det.

Efter Dodd-Frank är det svårt att få bolån.

Inkomsterna har precis börjat öka igen...

...och vi får se vad den nya regeringen kan göra.

Så Dodd-Frank har gjort det svårare att få lån...

Bolån, ja. Men det är ingen följd av Dodd-Frank.

Det är en följd av böterna mot bankerna efter krisen.

Så bankerna är, med visst fog-

-på sin vakt mot att ge bolån som de inte borde ge.

Vad var huvudproblemet i finanskrisen?

Varorna och verktygen, eller kulturen?

En obesjungen aspekt av finanskrisen-

-som man har missat är psykologin.

Vi har en generation av Wall Street-chefer-

-som växte upp under 90-talet-

-och bara visste en sak: Vinsten ökade varje år.

Men medan de tjänade mer för varje år-

-ökade skuldsättningen i deras institut för varje år.

De trodde att de tjänade mer tack vare sig själva-

-men det berodde på institutens ökande skuldsättning.

De blandade ihop skuldsättning och genialitet.

Det är mitt eget citat. Det är bra.

Jag har inte många bra citat, men där är ett.

Twittervärdigt.

Hade jag Twitter skulle jag twittra det.

Säg att du besökte en Wall Street-chef runt 2006...

...och sa till honom, vilka han än företrädde....

Du sa: "Grabben, lyssna..."

"Hela paradigmet i din karriär är fel. Minska skuldsättningen."

Hade du såna samtal?

Ja. Det här har jag aldrig berättat förut.

Men nu känns det preskriberat.

Det är februari 2008 och jag ska träffa riskhanteringschefen-

-på ett stort Wall Street-företag, som vi inte namnger.

Samtalet hade låtit likadant med alla företag.

Jag sitter med riskhanteringschefen...

...nästan precis en månad före Bear Stearns...

...och jag säger till honom...

"Ni måste minska skuldsättningen, och det nu."

"Harmagedon närmar sig."

-Sa du verkligen harmagedon? -Ja.

Han såg på mig och sa: "Jag förstår dig."

"Men vi här på X kan ha högre skuldsättning än en bank."

På den tiden fanns en Detroitbank som hette Nat City-

-en medelstor regional bank med många subprimelån-

-som många givetvis pratade om.

"Vet du vad som händer om Nat City faller", frågade jag.

"Nej", sa han. "Inget", sa jag.

"Myndigheterna tar över banken"...

..."betalar fordringsägare, fixar banken"-

-"säljer den, staten tar en liten förlust, punkt slut."

"Men vad händer om din firma faller?"

"Jordens undergång. Vilka ska ha högst skuldsättning?"

Han tittade på mig som om jag pratade grekiska.

Det låg så långt från hans paradigm att han inte förstod.

Då insåg jag att det var kört. De tänkte inte göra-

-vad som krävdes för att undvika katastrofen.

Nån får i alla fall skaka galler.

Eller hur? Bankerna måste gå omkull. Festen är slut.

Jag vet inte. Jag vet inte...

Om några år kommer folk att göra som de alltid gjort.

Skylla skatterna på immigranter och fattiga.

Är det ditt citat?

Det är ett bra citat, men inte mitt.

Det är skrivet av Adam McKay, författaren och regissören.

Tänkte du på det här sättet?

–Jag tänker alltid så. –Alltid katastroftänkande? Varför?

Mitt DNA är mycket märkligt.

Ser du ett kulturskifte nu?

Verkligen. De har blivit mosade.

Dodd-Frank gav centralbanken mer makt att reglera banker.

Den makten lades i Daniel Tarrulos händer...

...och han gör ett strålande jobb-

-med att minska USA-bankernas skuldsättning.

Bankcheferna protesterade högljutt i början-

-men inte de senaste två åren.

Förut har du sagt-

-att Europa inte har skött det lika bra. Varför?

Den beror på utgångsläget. Före krisen-

-hade Citigroup en skuldsättningsgrad på 35 gånger-

-och Deutsche Bank över 50 gånger.

Idag har Citigroup 10 gånger-

-och DB, beroende på hur man räknar, kanske 25 gånger.

Alla har lägre skuldsättningsgrad...

Europeiska banker har alltid haft högre skuldsättning än amerikanska-

-även om den minskar.

Inte så mycket som jag hade önskat...

...men då återkommer vi till problemet att...

...de inte är tillräckligt vinstgivande.

Så de tillåts ha högre skuldsättning, tyvärr.

Men det är så systemet funkar.

Alla frågar dig när nästa kris kommer.

-Jag vet inte... -Så jag ska inte fråga det.

Jag brukar alltid svara...

Alla försöker förutse nästa krasch-

-men jag har ingen brådska dit.

Tack så mycket, Steve Eisman.

Steve Eisman är hedgefondförvaltaren som förutsåg finanskrisen 2008 och som satsade pengar på att det skulle smälla till rejält. Han porträtterades också i filmen The Big Short.

I denna intervju av Katrine Marçal förklarar han att det stora problemet på den amerikanska finansmarknaden som låg bakom krisen var psykologisk:

”Du hade en hel generation av chefer på Wall Street, som växte upp på 90-talet, och som bara visste en sak: att de tjänade mer pengar varje år”, säger Steve Eisman.

Cheferna märkte inte att skuldsättningen i deras institut samtidigt steg, utan de trodde att vinsten steg på grund av deras jobb.

”De blandade ihop skuldsättning och genialitet”, fortsätter Eisman.

Steve Eisman hävdar också att något gott kommit ur finanskrisen – de amerikanska finansiella systemet har inte varit så friskt som det är nu på åtskilliga årtionden. I Europa däremot är det sämre ställt.

När det gäller centralbankernas agerande de senaste åren säger Eisman: ”Som jag ser det har kvantitativa lättnader varit ett misslyckande.”

  • Bioteknik blomstrar i Lund2:36

    Bioteknik blomstrar i Lund

    När Astra Zeneca meddelade att de de skulle lägga ned forsknings- och utvecklingsverksamheten i Lund 2010, befarade många att det skulle bli slutet för bioteknik i staden. Men nu huseras lokalerna av 120 bolag inom life science med totalt 1 600 anställda. Det som i dag är Medicon Village.

  • Höga förväntningar på rapportperioden4:34

    Höga förväntningar på rapportperioden

    Vad händer i makrovärlden i veckan? Ellinor Beckett och Claes Måhlén, chefstrateg på Handelsbanken, med allt du behöver veta om de viktigaste händelserna på de finansiella marknaderna. 

  • Ovanligt lågt utbud av villor2:17

    Ovanligt lågt utbud av villor

    Nya siffror från bostadssajten Booli visar att antalet radhus och villor som är till salu är betydligt färre jämfört med motsvarande perioder sedan 2012.

  • Nya åtstramningar i Grekland0:40

    Nya åtstramningar i Grekland

    Eurogruppen meddelade i dag att en överenskommelse om de överordnade delarna av de grekiska reformerna nu är klar. Nu återstår förhandlingar på tjänstemannanivå. Grekland kommer...