Stenas största Brexitoro

Välkommen till EFN:s studio i Göteborg.

I dag ska vi prata brexit med Niclas Mårtensson–

–vd för Stena Line. – Välkommen.

Ni är stora i Storbritannien. Hur påverkar brexit er?

Exakt vilken påverkan, vet vi inte.

Det är fortfarande rykten och spekulationer.

Att det kommer att ha påverkan är vi säkra på–

–men vi vet inte exakt vilken effekt det får.

Vi ska se på en graf över omsättningen för Stena Line.

Bakom oss här har vi den, från 2012 till 2017.

Hur stor del är från Storbritannien?

Cirka 50 % går till och från Storbritannien.

Det är från Europa och Irland–

–och från Nordirland över till Skottland.

Om halva omsättningen är där, lär det få stor påverkan.

Vad är era största farhågor?

Egentligen finns bara en stor farhåga–

–och det är den ökande gränskontrollen.

Det får stor betydelse.

Stena Line är inte bara ett färjerederi–

–utan en integrerad del i det europeiska logistiksystemet.

Och om man tittar på våra kunder–

–som åker från Holland till Storbritannien–

–är det mycket grönsaker, färska blommor, frukter och så.

Och ledtiderna lär påverkas vid en tuffare gränskontroll.

Hur mycket?

Det vet vi inte än.

Problemet är att Storbritannien och EU inte är överens.

Storbritannien har en lösning.

EU vill inte se på nån lösning–

–förrän brexitavtalet är klart. Så vi vet inte.

Kommer blommorna att vissna innan de kommer fram?

Vi hoppas inte det, för då faller hela systematiken.

Vi européer vill nog ha färska blommor och färsk frukt.

Vi är vana vid ett fritt flöde av människor och gods.

Det hoppas vi även på i post-brexit.

För nåt år sen kunde man läsa i media–

–att ni övervägde att byta flagg på alla fartyg–

–som ni hade i Storbritannien. Hur ser ni på det nu?

Det var ett snabbt övervägande när brexit-resultatet kom.

Vi har mognat lite nu. Och samma svar där:

Vi måste avvakta och se vad brexit får för konsekvenser.

Hur förbereder ni er?

Flaggen är en icke-fråga just nu.

Den fråga vi driver mot politiker och beslutsfattare–

–är att inte öka gränskontrollerna–

–och administrationen kring dem.

Vi ska se på en graf som visar hur stora Stena Line är.

Vi ser passagerare, bilar och fraktenheter.

Vilken del är viktigast för er?

I den delen av shipping där Stena Line befinner sig–

–är kombinationen av de här tre segmenten viktiga.

Inte det ena eller det andra.

Fraktenheterna är viktiga eftersom vi har dem hela året.

Passagerarna har vi mest under sommarsäsong och helger.

Det är mycket mer säsongsbetonat.

Om man tittar på passagerarna och kombinationen...

Hur är försäljningen ombord?

Det är en extremt stor drivare för passagerartrafiken–

–med "retail", "food and beverage" och hotell på fartygen.

Så det är en viktig del för vår verksamhet.

Och stora delar av fraktenheterna har en chaufför–

–som kör lastbilarna i roro-trafiken.

De konsumerar också ombord. Så, det är en viktig del.

Den stora biten av omsättningen ligger på fraktenheten.

Det har gått lite uppåt år för år.

Vad gick extra bra under 2017?

Jag skulle primärt vilja säga att vi, som alla andra–

–får en bra effekt av ett gott ekonomiskt klimat i Europa.

Men det primära är Östersjön, i Baltikum–

–men också på Irländska sjön, i form av trafiken där.

En liten uppstickare som har kommit in sent–

–är att vi nu ser en god trend från tysk ekonomi.

Först nu ser vi effekten av den.

Man talar mycket om digitaliseringen och dess påverkan.

Hur påverkar den Stena Line?

I hela det system vi är i, med kunder och så vidare–

–ska det påverka oss. Vi gör allt för att det ska påverka.

Så efter fartygsinvesteringar–

–är den största investeringen vår digitaliseringssatsning.

Hur då? Vad gör ni?

Det gäller att komma frakt- och privatkunder närmare–

–ha en dialog och skapa en effektiviseringsbit för dem.

Men också hur vi kan automatisera–

–vår "port and terminal"-drift–

–och reducera vår administration.

När får vi se självkörande båtar från Stena Line?

Det tar nog tid, men vi är involverade i såna projekt.

Vi kan inte undvika dem.

Men självkörande fartyg är nog mer en regulatorisk fråga–

–än att bara vi önskar det.

Ni finns ju inte bara i Göteborg i Sverige–

–men här i Göteborg har ni färjan Stena Jutlandica–

–som ska få batterier.

Det är jättespännande, och som med självkörande fartyg–

–är vi inne i batteridriften. Det handlar ju om–

–att vår stora vision är att vi vill vara en stor del–

–av den utsläppsfria delen i framtiden.

Då har vi batteridrift på Jutlandica, som är tre steg.

Första steget är när vi manövrerar i Göteborgs innerhamn.

Andra steget är att segla in och ut från Vinga fyr.

Och det tredje är hela vägen till Frederikshavn.

När kan man segla hela vägen?

Det vet vi inte. Batteriernas utveckling–

–på den maritima sektorn ligger långt efter bilindustrin.

Så vi går in i stora projekt och investeringar–

–för att få utväxling på maritima batterier också.

I Helsingborg har man haft problem med batteridriften.

Ni satsar 25 miljoner ihop med Trafikverket och EU.

Hur ska ni minimera problemen?

Om man är tidigt i fasen är man en del av utvecklingen.

Det vore konstigt om allt fungerade från början.

Apropå energislag så har fartyget Stena Germanica–

–ett metanolprojekt. Hur ser ni på naturgas?

Vi har valt att se på alternativa bränslen–

–som är fossilfria. Det är inte gas.

Men det är metanol och batterier.

Vi vill hitta ett fossilfritt alternativ för framtiden.

Men vi kommer nog även att se på LNG i framtiden.

Era färjor och terminaler ligger centralt i Göteborg.

Samtidigt åker passagerarna bil och lastbil.

Hur viktig är en central placering?

Om man ser på Danmarkstrafiken...

Det är inte generiskt för hela Stena Line–

–utan beror på de linjer och segment vi har.

På Tysklandstrafiken, som är mycket frakt–

–kan vi ligga i ytterhamnar och nära järnvägar.

Men för oss, och för Göteborg som stad att kunna ta emot–

–alla weekendresenärer som kommer gående–

–så är det extremt viktigt för staden och näringen här–

–att Stena Line finns på Masthugget.

Vi vet att en av era färjor, Stena Carisma–

–ligger still för femte året i rad. Varför gör den det?

Hon drivs med turbiner. Det är cirka tre gånger så dyrt–

–som att driva ett normalt fartyg.

Marknaden vill inte betala–

–vad det skulle kosta att starta upp henne.

Vi får vänta och se. Hon är körbar.

Väntar ni på lägre bränslepriser?

En kombination av det och högre betalningsvilja.

Tack så mycket, Niclas Mårtensson, vd för Stena Line.

Tack så mycket.

Storbritannien står för hälften av Stena Lines omsättning. Bolagets vd Niclas Mårtensson berättar om hur de förbereder sig inför Brexit, och varför ökade gränskontroller är den enskilt största farhågan.

Han pratar också om digitalisering, framtiden för självkörande fartyg, och Stenas satsning på fossilfria bränslen.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.7%
NASDAQ-100 -0.4%
NASDAQ Composite -0.1%

Vinnare & förlorare

Axfood 7.3%
Hexpol 6.6%
Fabege 4%
SSAB -5.3%
Fagerhult -8.4%
Lifco -12.2%
Uppdaterad tis 16:50
Fördröjning 15 min
  • Lokal öl med världen i sikte1:47

    Lokal öl med världen i sikte

    Intresset för svensk, småskaligt producerad öl fortsätter att jäsa - inte minst i Västsverige. EFN träffar Mats Wahlström, vd för hantverksbryggeriet Poppels.

  • Så slår Brexit mot Sverige10:02

    Så slår Brexit mot Sverige

    Storbritanniens utträde ur EU närmar sig och med bara ett drygt år kvar presenteras en rapport som visar att över 8 000 svenska jobb hotas. James Nixon och Andreas Hatzigeorgiou kommenterar.

  • Krig och fred inom handeln2:17

    Krig och fred inom handeln

    EU och Japan har kommit överens om ett rekordstort handelsavtal. Samtidigt blandar och ger Donald Trump när det gäller handelsrelationerna.