Stark konjunktur men svag tillväxt

Mats Kinnwall, chefsekonom på Industriarbetsgivarna.

Ni säger stark konjunktur, men svag tillväxt. Varför?

Man måste skilja på efterfrågeutvecklingen–

–som är väldigt stark. Konjunkturen eldas på–

–av väldigt låga räntor och centralbanker som vill ha fart–

–på efterfrågan. Det har man lyckats ganska väl med.

Samtidigt som den underliggande tillväxtkraften–

–som driver ekonomin på sikt, produktivitetstillväxten–

–är väldigt svag och har försvagats länge.

Det lyckas man maskera från centralbankshåll–

–genom att pumpa ut billiga pengar i systemet–

–och få konsumtion och bostadsbyggande att växa.

Det är en följd av de låga räntorna.

Inför vilka utmaningar står skogsindustrin–

–och den typ av verksamhet ni arbetar med?

Våra branscher – skogs-, gruv- och stålindustrin –

–är väldigt exportinriktade.

Vi säljer merparten av våra produkter på världsmarknaden.

Så för svensk industri, inte bara för basindustrin–

–är den internationella konjunkturen avgörande för–

–hur det ska gå. Därför ägnar vi mycket energi åt–

–att fundera på den konjunkturutvecklingen.

Hur ser det ut hittills i år? Går det upp eller ner?

Sverige går ju rent allmänt väldigt starkt.

Vi räknar med att ekonomin växer med 3 % i år.

Det har varit starka kvartal, och industrin går ju bra.

Därför att våra stora exportmarknader–

–framför allt Europa–

–har haft en bra utveckling på slutet.

Just nu i konjunkturen ser det ganska bra ut–

–för många industribranscher.

Och skogsindustrin har en strukturell vind i ryggen–

–i form av fortsatt övergång till en hållbar ekonomi–

–med förnybara material som grund.

I framtiden kan det bli svårt att hitta rätt arbetskraft.

Ja, Konjunkturinstitutets indikatorer tyder ju på–

–tilltagande arbetskraftbrist i alla branscher.

I industrin är det måttligt, men ändå.

Man ska inte alltid tolka det–

–som att man står inför ett för lågt antal.

Det kan också vara fel kompetenser.

Man har svårt att hitta rätt kompetens–

–i snabbt föränderliga industrigrenar.

Om man jämför Sverige med övriga länder–

–så går det bra för Sverige.

Vi har haft en tillväxtpuckel, framför allt 2015–2016.

Delvis kan vi koppla det till flyktinginvandringen–

–som gav en skjuts till Sverige. Vi och Tyskland–

–hade ju störst invandring i EU.

Det gav en skjuts till ekonomin.

Sen har vi centralbanker i hela världen–

–som trycker gasen i botten. Riksbanken har tryckt hårdast–

–med sänkta realräntor, som har fått effekt här hemma–

–men också lett till en svag krona.

Är Sveriges Riksbank den mest aggressiva? Varför?

Den har gjort allra mest för att få fart på ekonomin.

Den har varit mest rädd för de låga inflationstalen–

–som vi länge hade. Alla centralbanker har haft problemet–

–men Riksbanken har tagit det på störst allvar.

Är det en framgångssaga?

Det vet man först när krutröken har skingrats.

Än så länge går konjunkturen bra.

Sysselsättningen ökar och arbetslösheten faller.

Om det leder till långsiktiga skadeverkningar–

–vet man först efteråt. Och då är det svårt att veta–

–hur mycket det kan kopplas till penningpolitiken.

Men det finns en risk med generösa finansiella villkor.

Man håller mindre produktiva verksamheter under armarna–

–och lockar in mindre produktiva investeringar i systemet.

Då kan den långsiktiga tillväxtkraften sänkas.

Det gjorde Japan länge, och det skapade en zombie-ekonomi.

Det är inte helt riskfritt att ägna sig åt–

–den här typen av extrem penningpolitik.

Under onsdagen presenterade Industriarbetsgivarna sin senaste konjunkturrapport. Mats Kinnwall, chefsekonom på Industriarbetsgivarna, kommenterar rapporten.

  • Sverige bland de sämsta på AI2:00

    Sverige bland de sämsta på AI

    Ishtar Touailat, innovationschef på Tieto, menar att Sverige ligger efter i utvecklingen av artificiell intelligens och att många inte har möjlighet att ta del av de framsteg som görs.

  • Nu är bensinen rekorddyr1:43

    Nu är bensinen rekorddyr

    Ledande bensinbolag höjer priset på bensin med 20 öre per liter. Det innebär att en liter 95-oktanig bensin nu för första gången kostar över 16 kronor.

  • Så mycket mer än ett varv1:44

    Så mycket mer än ett varv

    Göteborgsvarvet är världens största halvmaratontävling med omkring 60 000 anmälda löpare. Och loppet omsätter stora summor.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -1.4%
NASDAQ-100 0.9%
NASDAQ Composite 0.6%

Vinnare & förlorare

Saab 2.6%
Nolato 1.5%
THQ Nordic 1.4%
Hansa Medical -2.9%
Industrivärden -3%
Dometic Group -3%
Uppdaterad ons 17:35
Fördröjning 15 min