Stark jobbsiffra ger Republikanerna medvind

En stark ekonomi gynnar Republikanerna–

–inför tisdagens val.

Men hur många som röstar blir en avgörande fråga.

Med oss från Texas har vi professor Paul Kellstedt–

–som har följt amerikansk politik länge.

Tack för att du är med oss, professor Kellstedt.

Vi fick precis in väldigt starka jobbsiffror för USA.

Denna ekonomiska medvind måste ju gagna Republikanerna.

Hur stor roll tror du att den starka ekonomin har–

–i de stundande valen?

Det är i alla fall ett argument för att Republikanernas–

–innehav av presidentposten–

–och majoritet i de båda kamrarna–

–har lett till både en stark börs och arbetsmarknad.

Republikanska kandidater runt hela landet–

–såväl här i Texas som på andra orter–

–trummar för att man ska fortsätta på samma linje.

Är ekonomin huvudfrågan i valet–

–eller fokuserar folk på andra områden?

Republikanerna vill ju gärna fokusera på–

–den blomstrande ekonomin.

Demokraterna pekar på sektorer som inte går så bra.

Det beror på vem du pratar med.

Hade ekonomin vänt och gått åt ett annat håll–

–hade nog mellanårsvalet sett ut som vanligt–

–och demokraterna hade vunnit en jordskredsseger.

Du befinner dig i Texas som har varit på rubrikerna.

Senator Ted Cruise utmanas av en färgstark motståndare.

Kan du berätta lite om senatorsvalet i Texas?

Självklart, Ted Cruise har precis avslutat–

–sin första termin som senator för Texas.

Jag tror att han vann med 14 % övervikt–

–när han kandiderade första gången 2012.

Hans utmanare är Beto O'Rourke från El Paso–

–som ligger längst västerut i delstaten Texas–

–där USA gränsar till Mexiko.

Han är, som du sa, ganska färgstark.

Han har kämpat hårt för att framställa sig–

–som någon som kan ena Demokraterna och Republikanerna.

Han har gång på gång upprepat att Texas–

–inte så mycket är en röd eller blå delstat–

–utan en delstat där man inte röstar alls.

Det stämmer, delstaten Texas–

–brukar ha lågt valdeltagande.

Kongressledamot O'Rourke försöker–

–mobilisera folk som inte har röstat tidigare–

–för att se om han kan ändra valdeltagandet i Texas.

Varför gillar inte Texasbor att rösta?

Det är en väldigt bra fråga.

Historiskt sett har Texas varit lite av en enpartistat.

Det var en demokratisk delstat i många årtionden.

Det ändrades i slutet på 1980-talet/början av 1990-talet.

Maktskiftet kom ganska abrupt.

Den sista Demokrat som vann en ledande post var 1994.

Ingen Demokrat har valts som senator–

–eller kongressledamot sen 1994, alltså nästan 25 år.

Det brukar vara så att när valet redan känns avgjort–

–tror många att deras röster inte spelar så stor roll–

–så därför röstar de inte.

De menar att de redan vet vem som kommer att vinna.

Det här valet kommer nog att bli jämnare–

–åtminstone om man ska tro opinionsundersökningarna.

Jag tror att valdeltagandet i Texas blir påtagligt högre–

–jämfört med vad vi har sett i tidigare val.

Vissa Demokrater menar–

–att de demografiska förändringarna i Texas–

–kommer att förvandla den till en demokratisk stat en dag.

Håller du med om det?

Hur lång tid tror du i så fall att det tar?

Anar du ett långsamt maktskifte i Texas–

–eller är det bara grundlösa hopp från Demokraterna?

Jag tror inte att de är grundlösa.

Donald Trump vann visserligen över Hillary Clinton–

–men bara med 10 procentenheter.

Det är visserligen mycket, men när folk utanför Texas–

–ser delstaten som mörkröd så har de rätt–

–men å andra sidan är den inte så röd–

–att Trump skulle vinna med 20 procentenheter.

I andra delstater vann han med så stora marginaler–

–och i vissa delstater vann Hillary Clinton–

–med långt över 20 procentenheter.

Valutgången var jämnare 2016 än på länge.

Det beror nog delvis på demografiska förändringar–

–och de förändringarna fortsätter.

Frågan om de demografiska förändringarna–

–räcker till i just det här valet–

–för att demokraterna ska ta hem segern–

–är en öppen fråga.

Det vore dumdristigt att sia om framtiden.

Du nämnde att valdeltagandet är huvudfrågan.

Gäller det hela USA? Är valdeltagandet den största frågan–

–om man ser till hela landet?

Absolut, det är en väldigt tung fråga.

När det inte är presidentval, som i år–

–är frågan inte så mycket att fiska röster–

–som att förmå folk att ens rösta.

Så tror jag det blir i hela landet, inte bara Texas.

Det är jämna val till senaten i Nevada, Missouri–

–Montana och i flera andra delstater–

–och även guvernörsvalen, bland annat i Georgia.

Jag tror att valkampanjerna inte så mycket kommer att–

–handla om vilken kandidat som är mest övertygande–

–att få folk att gå och rösta.

Det är särskilt viktigt i en delstat som Virginia.

USA har folkräkning var tionde år, 2020 är det dags.

Det parti som innehar guvernörsämbetet i Georgia–

–kommer att styra vem som gör folkräkningen–

–och fördelningen av platser i kamrarna.

Man fördelar antalet platser efter varje folkräkning.

Mellanårsvalen får stora följder de kommande åren.

Om vi tar en titt på kongressvalet–

–har nåt av partierna övertag–

–och är nån av dem bättre på att förmå folk att rösta?

Nu ställde du den svåraste fråga nån kan ge mig.

Förlåt!

Nej, det är bra att ställa tunga frågor.

Opinionsinstituten har väldigt svårt–

–att välja ut ett antal personer som de sen–

–ska klura ut om de verkligen kommer att rösta.

Ibland ställer de frågan rakt ut:

"Hur säker är du på att du ska rösta?"

Folk svarar inte nödvändigtvis sanning på frågan.

Ibland frågar man hur ofta de har röstat tidigare.

Brukar de rösta eller brukar de strunta i att rösta?

Opinionsinstituten har olika modeller–

–för att göra prognoser.

Modellerna följer inte alltid samma mönster.

Det är svårt att säkerställa vilka som kommer att rösta.

Valdeltagandet lär bli högre än vanligt–

–men inte lika högt som 2016.

Den biten är riktigt svår. Att kunna förutsäga–

–vilka som verkligen går till valurnan.

Det har inget med partitillhörighet att göra.

Det pratas om republikanska valprognoser–

–och demokratiska valprognoser.

Jag ska inte snöa in på trista detaljer–

–men partitillhörighet tenderar att påverka–

–hur vi förutser vem som ska vinna.

Jag ska avsluta med en fråga.

Utfrågningen av Brett Kavanaugh–

–väckte stor uppmärksamhet även i Europa.

Försöker båda partierna att värva röster–

–eller är ett parti mer på än det andra?

Är Republikanerna särskilt irriterade över det här–

–och mer benägna att rösta efter utfrågningen?

Ja du, det var en bra fråga.

Jag tror att fler Republikaner hade mobiliserats–

–om nomineringen av Kavanaugh inte hade godkänts.

Ilska är en större motivationskraft än seger.

Republikanerna vann i omröstningen om Kavanaugh–

–även om det var på håret.

Efter seger brukar man oftast pusta ut.

Jag tror dock att man mobiliserar på båda håll.

Kanske mer på den demokratiska sidan–

–jämfört med den republikanska–

–men det är svårt att bevisa.

Tack för att du tog dig tid, professorn. Ha en bra dag.

Du också.

Under fredagseftermiddagen släpptes starka jobbsiffror från USA. Detta gynnar Republikanerna inför det stundande kongressvalet 6 november. Professor Paul Kellstedt från Texas A&M University kommenterar siffrorna och läget i Texas inför mellanårsvalet.

Sysselsättningen i USA ökade med 250 000 jobb i oktober. Förväntningarna låg enligt Reuters på 190 000 nya jobb. Lönerna steg med 3,1 procent, den högsta ökningstakten sedan april 2009.

Programledare: Gabriel Mellqvist

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 1.4%
NASDAQ-100 1.1%
NASDAQ Composite 1.2%

Vinnare & förlorare

Getinge 13.5%
Paradox Interactive 5.4%
Dometic Group 5%
Nibe Industrier -0.9%
Elekta -1.1%
Intrum Justitia -1.8%
Uppdaterad ons 16:56
Fördröjning 15 min
  • Matkoma: Med frosseri som affärsidé8:51

    Matkoma: Med frosseri som affärsidé

    Deras videoklipp när de äter mat, mycket mat, lockar storpublik på Youtube. Anton Lundell och Adam Åstrand ligger bakom kanalen Matkoma som har närmare 200 000 prenumeranter. I år hoppas de omsätta en miljon kronor.

  • Återvinningsapp bestrider förbud3:06

    Återvinningsapp bestrider förbud

    Appen Tiptapp förmedlar kontakten mellan de som vill ha hjälp med återvinningen och de som har en bil och en stund över. I oktober förbjöds appen av Stockholms stad och nu överklagas förbudet.

  • Brexit: slutet på en lång och trasslig historia9:44

    Brexit: slutet på en lång och trasslig historia

    Storbritanniens premiärminister Winston Churchill var först med att nämna en europeisk union, men när föregångaren till EU bildades på 50-talet var Storbritannien inte med. 1973 tilläts de ansluta och det har varit en trasslig historia sedan dess. Brexit markerar slutet på en era, men vägen dit är långt ifrån utstakad.