Toppekonom: ”Apple behöver EU mer än EU behöver Apple”

Du var med och grundade det världsomspännande Tax Justice Network.

Just nu skapar EU:s enorma skattekrav på Apple förstås rubriker.

EU:s skattetjänstemän upptäckte–

–att Apple i Irland hade betalat 0,5 % i skatt, i stället för 12,5 %–

–och ålägger dem nu att betala 13 miljarder euro.

Blev du överraskad av det här beslutet?

Nej, inte alls. Jag kände Margrethe Vestager, EU-kommissionären för konkurrensfrågor–

–redan när hon var dansk politiker.

Jag vet att hon är en tuff Europavän med hjärtat på rätta stället.

Ekonomiskt är det glasklart.

Det framstår som en stor skattenota när man läser rubrikerna–

–men det bör ses i rätt kontext.

Apples försäljning till EU-medborgare uppgår till en kvarts triljon dollar.

De gör en vinst om 80–90 miljarder euro, om inte mer.

Med en vinst på 80–90 miljarder euro–

–är en skatt på 13 miljarder, vilket motsvarar 12,5 %, inte så mycket.

Särskilt som bolagsskatten i de flesta länder som Apple har sålt till är betydligt högre.

Apple kommer alltså lindrigt undan.

Om Apple skulle betala adekvat skatt i Tyskland, i Storbritannien–

–och i alla andra länder där de tjänar pengar, skulle skattenotan bli mycket högre.

Jag tycker att det här är en bra kompromiss, med tanke på att det är retroaktiv skatt–

–som ställer till med ekonomisk oro.

En del av skulden ligger hos EU som har låtit Apple komma undan med det här så länge.

Men för Apples del är det här det absoluta minimum de bör betala.

–Jag tror att det skulle landa där nånstans. –Kommer det att bli en lång rättstvist?

Ja, såväl Irland som Apple har invändningar. Det här kommer att ta flera år.

Men det kommer att bli prejudicerande och ger upphov till en mycket viktig diskussion:

Hur ska man, med vårt århundrades gränsöverskridande affärer, särskilt inom IT–

–beskatta multinationella företag?

Med traditionell handel, med fabriker med anställda, var det mycket enklare.

Men var gör till exempel Amazon sin vinst? Var gör Google sin vinst?

Det är svåra frågor som kräver gränsöverskridande lösningar.

Skattebeslutet mot Apple är startskottet för den diskussionen.

Problemet är att de här företagen i tio, tjugo år har vant sig vid–

–att inte behöva skatta för en stor del av vinsten, så deras affärsmodell bygger på det.

Det stämmer, och det har gett dem en orättvist fördelaktig ställning.

Amazons ställning jämfört med fysiska bokaffärer har varit mycket omdiskuterad.

Amazon har lyckats kringgå en hel del lagar–

–och sluppit betala skatter som fysiska bokaffärer måste betala.

Det är verkligen inte rättvist.

Men jag tror, precis som var fallet med Standard Oils monopolställning–

–att allmänheten förr eller senare får nog.

Politiker kan inte alltid förutse utvecklingen–

–men ett litet företag jämfört med vad jag nu tror är världens största företag–

–får väldigt olika uppmärksamhet.

Och som ett tecken på den mognad–

–som vi nog kan vara överens om att de här "nya" IT-företagen nu har uppnått–

–är det hög tid att vi ser till att de följer samma regler–

–som bolag i andra sektorer måste följa.

Det är en nödvändig diskussion–

–som kommer att leda till nån sorts kompromiss inom ett par, tre år.

För den här situationen är ohållbar.

Du har varit rådgivare åt regeringar i såna här frågor.

Varför är det så svårt för politiker att ta tag i de här frågorna?

Som du sa är det svårt med multinationella teknikföretag.

Är det för främmande? Är lagarna otillräckliga? Vad är din erfarenhet?

Det finns ett par, tre olika orsaker.

För det första har företagen varit bra på att spela ut länder mot varandra.

I Europa har man tävlat om vilket land som kan sänka bolagsskatten mest.

Flera Centraleuropeiska länder har introducerat platt skatt.

Irland har en mycket låg bolagsskatt, och Storbritannien följer nu efter.

Luxemburgs dåvarande premiärminister Juncker slöt särskilda överenskommelser med bolag.

Om ett företag gör en viss vinst, låt oss säga en miljard dollar–

–spelar det stor roll i vilket land vinsten räknas.

Om vinsten kan förläggas i Luxemburg, med bara 5 % skatt–

–tjänar både Luxemburg och företaget på det.

Men det sker på bekostnad av en befogad beskattning om låt säga 20 % i Tyskland.

Så länderna spelas ut mot varandra.

Alla väljer det mest fördelaktiga alternativet, vilket är förödande.

Det är det som gör det så svårt med politik som rör företag.

På kort sikt är det ett nollsummespel.

På lång tid, om bolagsskatterna sänks mycket, förlorar alla länder på det.

Men de flesta politiker sitter bara på 3–5 år.

Och på kort sikt, om man kan sänka skatten eller ge rabatter–

–för att locka företag att skapa jobb och därmed öka skatteunderlaget–

–är det positivt, även om det sker på andras bekostnad.

Vi gjorde uppskattningen att för varje dollar Cayman Islands tjänar som skatteparadis–

–innebär det 99 dollar i skatteförlust för mer legitima ekonomier.

De gemensamma förlusterna är i den storleksordningen.

Och därför, och för att många länder har det kärvt ekonomiskt, särskilt i Europa–

–tror jag att man kommer att vidta åtgärder.

Låt oss prata om finanskrisen i Europa.

Apples kan säga att de är kontinentens största skattebetalare–

–att de har skapat 1,5 miljoner jobb, och hota med att flytta nån annanstans.

Det är svårt att se hur det skulle gå till.

Jag har svårt att tro att Apple skulle kunna vara Apple–

–utan att sälja till världens största konsumentmarknad–

–med 500 miljoner ganska välbeställda EU-medborgare–

–som tillsammans utgör världens största ekonomi.

Om ett pytteland som Sierra Leone eller Sri Lanka–

–går emot en jätte som Apple, så kan Apple hota med att sluta handla med dem.

"Vi behöver inte er lika mycket som ni behöver oss."

Men Apple behöver EU mycket mer än EU behöver Apple.

Riskerar inte Apple också att få dåligt rykte?

Under Tim Cook har Apple, på ett sätt man inte gjorde under Steve Jobs–

–tagit ställning för samkönade äktenskap, mänskliga rättigheter och så vidare–

–för att framstå som "goda". Den bilden hotas väl av det här?

Ja, absolut, särskilt i ljuset av andra historier–

–som när varumärket Starbucks har fått utstå kritik för skatteflykt.

Vi har sett andra företag hamna under lupp–

–och opinionsbildare i många länder som gör gemensam sak med aktieägare–

–för att sätta press på företagen, för inte bara ryktet utan även vinsten står på spel.

Det stora läkemedelsföretaget Pfizer–

–hade en skattetvist med amerikanska skattemyndigheten–

–och fick en skattesmäll på 5 miljarder dollar.

Aktien föll dramatiskt.

Detsamma gäller Apple och andra företag.

Skattetvister riskerar inte bara att skada deras rykte–

–och i förlängningen minskade intäkter–

–men också omedelbara förluster för aktieägarna.

Så aktivister, konsumenter, aktieägare och politiker–

–är på väg åt samma håll:

Aggressiv skatteflykt, som kanske accepterades på 80- och 90-talet–

–accepteras inte längre.

Men varför har då inte Apples aktie fallit mer sen beslutet?

Eftersom det inte innebär omedelbara utgifter–

–och det är långt ifrån klart hur det kommer att sluta.

Banker som HSBC, UBS, Credit Suisse och flera andra–

–har fått stark kritik för att ha möjliggjort skatteflykt.

De har fått betala omfattande viten, och i vissa fall lägga ner.

De fick betala ett högt pris, och deras aktiekurser blev lidande–

–och deras rykte tog allvarlig skada.

Jag tror att Appletvisten kommer att pågå längre.

Den kommer att få negativa konsekvenser, men mycket hänger på hur Apple agerar.

–Med värdighet, skulle jag föreslå. –Det är nog ett bra förslag.

Du nämnde att länder försöker bräcka varandra i låga skatter.

Här i Storbritannien har premiärministern redan sagt att Apple är välkomna hit.

Och flera andra ministrar har försökt vinkla beslutet som en möjlighet för Storbritannien.

Nu när landet ska lämna EU, tror vi åtminstone–

–kan man locka hit företag genom att ha lindrigare beskattning än resten av Europa.

Tror du att det är en risk, eller möjlighet?

Storbritanniens respons på Apples skattefiasko–

–har varit ganska patetiskt och desperat.

Efter brexit-resultatet har Storbritannien blivit mycket mindre attraktivt för företag–

–särskilt företag som använde Storbritannien som utgångspunkt för handel till EU.

För att försöka reparera den skadan–

–som är helt självförvållad av det konservativa partiet vid makten–

–försöker man nu åter göra sig attraktiv för företag–

–genom vad som bara framstår som desperata erbjudanden.

Man bör komma ihåg att det EU-negativa valresultatet var en kritik mot eliten–

–och mot ett system som många arbetare tycker missgynnar dem–

–och ett system som gynnar stora multinationella företag och banker.

Om det går igenom kommer det att skada väljarbasen för det konservativa partiet–

–som röstade på självständighetspartiet UKIP:s linje.

De kommer att se det som ett svek mot folket–

–att Storbritannien återigen säljer sig till storföretag.

Så jag tror faktiskt inte att det kommer att bli verklighet.

Det är bara retorik och mycket rök utan eld.

Men det talas redan om att sänka bolagsskatten–

–som en följd av brexit.

Men det tror inte du, för att det kan fjärma konservativa väljare?

Att bolagsskatter sänks är en global trend.

Jag tror att USA är det enda OECD-land som har en bolagsskatt över 30 %.

De flesta andra ligger under det, och lärdomen vi kan dra–

–är att maktkoncentration i form av kapital, som delvis ligger bakom tillbakagången–

–tar sig uttryck som i USA, med Trumps väljarkår, i Storbritannien med brexit–

–och på kontinenten med å ena sidan Syriza, och å andra sidan Geert Wilders–

–som en reaktion mot ett system som gynnar mäktiga och rika intressen–

–multinationella företag och banker, och politiker.

En ytterligare sänkning av bolagsskatten ger bara mer bränsle åt det.

Men det handlar inte om en eftergift specifikt för Apple.

Det som verkligen skulle uppröra britterna vore eftergifter av det slag–

–som till exempel Luxemburg har gjort för storbolag.

Men den sänkta bolagsskatten är en följd av en beklaglig men ihållande trend.

Brexit har snabbat på det i Storbritannien, men det hade förmodligen hänt ändå.

EU har ålagt Apple att betala motsvarande mer än 120 miljarder kronor eftersom de betalat alldeles för lite skatt i Irland mellan 2003 och 2014.

”Apple kommer undan lätt”, säger Sony Kapoor, chef för tankesmedjan Re-Define.

Han menar dock att det är ”en bra kompromiss” och han räknar med att beloppet som Apple betalar i slutändan, efter alla rättsliga tvister lösts, hamnar någonstans runt 120 miljarder.

Kapoor menar också att EU inte behöver lägga sig platt för Apple: “Apple behöver EU mycket mer än EU behöver Apple”, säger han.

Detta är dessutom en bra start på en debatt om hur multinationella företag i allmänhet, och nya jättar som Apple, Amazon och Google, ska beskattas.

Makroekonomen Sony Kapoor är chef för tankesmedjan Re-Define. Han har varit rådgivare åt bland annat FN, EU, IMF, OECD och Norges regering. Han intervjuas här av Katrine Marçal.

 

 

  • Stockholm satsar på julbelysning0:41

    Stockholm satsar på julbelysning

    Stockholm vill i år bli Skandinaviens bästa juldestination. Det märks på prislappen för årets julbelysning, som blir över sex miljoner kronor. Ändå blir några stadsdelar...

  • Besöksnäringen blomstrar i Göteborg2:55

    Besöksnäringen blomstrar i Göteborg

    Göteborg lockar såväl nationella som internationella besökare, och besöksnäringen har sett en expansion den senaste tiden. Det menar Carin Kindbom, vd för Svenska Mässan, som tror att tjusningen ligger i helhetsupplevelsen. 

  • 3:17

    "Hållbarhet är en dialog"

    Finansbranschen har en stor roll att spela i företagens hållbarhetsarbete. Det menar Elisabet Jamal Bergström, hållbarhetschef på Handelsbanken.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.3%
NASDAQ-100 0.1%
NASDAQ Composite 0.1%

Vinnare & förlorare

Evolution Gaming Group 3.9%
Resurs Holding 3.5%
Vitrolife 2%
Sweco -1.9%
Oriflame -2%
Alfa Laval -2.2%
Uppdaterad tor 17:35
Fördröjning 15 min