Smarta maskiner kräver smart fördelningspolitik

Automatisering, robotar och digitalisering.

Starka trender som påverkar ekonomin i grunden.

På många sätt positivt, men de mörka sidorna–

–uppmärksammas alltmer, som hoten mot jobben.

Teknikutveckling sägs kunna ge lägre ekonomisk tillväxt.

Välkommen, Niklas Ekdal.

Det är mycket prat om robotisering och digitalisering.

Vad har vi på den ekonomiska sidan redan nu sett–

–för effekter av de här starka trenderna?

Det som diskuteras nu är–

–att bevisen på den negativa sidan börjar öka mycket.

Häromdan gästades Sverige–

–av framtidsforskaren Martin Ford–

–som har skrivit boken "Rise of the Robots".

Han är ju extremt dyster–

–om vad det kommer att göra med arbetstillfällen–

–och i förlängningen med ekonomisk tillväxt–

–eftersom nån måste hålla konsumtionen uppe–

–när produktiviteten ökar och vinsterna koncentreras.

Men miljardärer kan inte köpa–

–hur många båtar och bilar som helst.

Det arbetande folket måste hålla efterfrågan uppe.

Just ojämlikheten är ännu en effekt av det här–

–skriver du i en färsk krönika på EFN.se.

Du skriver att en mindre arbetsstyrka skapar mer vinster–

–men de får del av det. Varför blir det så?

Är det oundvikligt att teknikutvecklingen leder till det?

Statistiken är väldigt tydlig bara i Sverige.

Antalet miljardärer har ju ökat–

–med hundratals de senaste 20 åren.

Vad är kopplingen?

Jo, de som kontrollerar produktionen–

–av datorer, robotar och mekaniseringen av produktionen–

–gör större vinster, och alla kan rationalisera mycket.

Det känner vi till.

Då får man en nästan exponentiell effekt–

–både i tekniken och i ekonomin, för koncentrationen.

Då ser man att en outbildad arbetares lön sen 70-talet–

–har ju i princip inte ökat alls.

En undersköterska i Sverige som inte äger sin bostad–

–och inte deltagit i bostadsrallyt...

Den personens köpkraft har ökat ytterst marginellt–

–samtidigt som vinsterna på uppsidan har ökat mycket.

Och det här får redan konsekvenser för tillväxten.

Många tolkar den svaga tillväxten sen finanskrisen–

–eller ännu längre tillbaka, som en effekt av det här.

Är man miljardär kan man inte köpa mer.

Hur ska vi göra för att jämna ut ojämlikheterna?

Skatter är det första man tänker på. Är det enda vägen?

Det är väl det att det behövs mer radikalt tänkande–

–eftersom det är så dramatiskt.

Och mycket av dramatiken ligger framför oss.

Ta skattesystemet. I dag beskattar vi arbete väldigt hårt–

–särskilt i Sverige. Tre fjärdedelar av en löneökning–

–går i skatt.

Där krävs en radikal växling–

–bort från att bestraffa arbete, som måste bli billigare–

–medan köpkraften måste spridas i de breda lagren.

I stället bör man beskatta konsumtion och kapital mer.

Det är inte det lättaste i en globaliserad värld–

–där företag kan flytta och spela ut länder mot varann.

Det måste ske, helt enkelt.

Om man ska kunna parera utvecklingen.

Den här utvecklingen är ju ett hot mot jobben.

Det har vi sett och hört mycket om.

Vi har en graf som, ända tillbaka till 1750, visar–

–hur det alltid har kommit nya tekniktrender.

Jordbruket dog, sen kom industrin och så kommer nåt nytt.

Är vi inte väl alarmistiska?

Vi ser det som ett hot, men det dyker upp nya saker.

Det förflutna talar för att det är alarmistiskt–

–eftersom att det gång på gång, vid alla varningar–

–alltid har dykt upp nya sektorer.

Vi vet inte vad som sker på 20–30 års sikt–

–men det Martin Ford anför är–

–att man inte kan jämföra revolutionen vi står i nu–

–med den industriella revolutionen–

–eller elektrifieringen för hundra år sen.

De var nästan bara positiva för vanligt folk.

Inom it och så har det mycket mer komplicerade–

–sociala och ekonomiska effekter.

Och vi ser att statistiken är väldigt tydlig.

Automatiseringen avskaffar nu–

–både "enkla" jobb i en rasande fart–

–och mer avancerade jobb. Arbetarklassen har ju redan...

Och nu blir medelklassen och de utbildade nästa våg.

Precis. Och självlärande datorer–

–kan ersätta mycket mer avancerade jobb–

–som inte bara är mekaniska handgrepp.

Du skriver nåt ganska intressant i din krönika–

–apropå den utjämning som behövs:

"Radikal utjämning av välstånd har alltid skett med våld."

Det är ju lite deprimerande.

Finns det nån väg ut här? Vi har väl ändå lärt oss nåt?

Det är en tydlig lärdom av historien.

Walter Scheidel kom med en bok förra året:

"The Great Leveler".

Den går tillbaka ända till romarriket–

–och visar tydligt att all sån här stor utjämning–

–har skett i krig och revolutioner.

När det går bra, när man har tillväxt och det är fred–

–får man alltid en väldig koncentration av välståndet.

Samma sak med Pikettys bok "Kapitalet i 21:a århundradet".

Hans statistik visar också–

–att det som jämnade ut "klyftorna" på 1900-talet–

–var världskrigen 1914 till 1945.

Upprepar historien sig?

Nja, men det är en tydlig läxa att man får försöka hitta...

För att slippa konflikter ska man ha en fördelningspolitik.

När det gäller robotisering talar stabiliteten–

–och ekonomisk sunt förnuft–

–för att hitta ny, intelligent fördelningspolitik.

Hur nu det ska gå till när social sammanhållning avtar.

Det är en tiotusenkronorsfråga–

–men det finns en utmaning som politikerna inte–

–har vaknat till inför.

Läs Niklas krönika på EFN.se, och tack för att ni tittade.

Tack, Niklas, för att du kom hit.

Automatisering, robotar, digitalisering är starka trender som påverkar ekonomin i grunden.

På många sätt är detta positivt, men de mörka sidorna av utvecklingen uppmärksammas nu allt mer. Vad händer med jobben, den ekonomiska tillväxten och inkomstfördelningen?

Journalisten och författaren Niklas Ekdal ser en mängd stora utmaningar som världen måste lösa. Till exempel på beskattningsområdet:

”Det krävs en radikal växling, bort från att bestraffa arbete. I stället beskatta konsumtion och kapital mer. Och det är inte det lättaste in en globaliserad värld.”

Historiskt har stora teknikskiften ofta lett till våldsamma konflikter. För att undvika att historien upprepar sig ser Niklas Ekdal stora behov av en intelligent fördelningspolitik.

  • Sverige bland de sämsta på AI2:00

    Sverige bland de sämsta på AI

    Ishtar Touailat, innovationschef på Tieto, menar att Sverige ligger efter i utvecklingen av artificiell intelligens och att många inte har möjlighet att ta del av de framsteg som görs.

  • Nu är bensinen rekorddyr1:43

    Nu är bensinen rekorddyr

    Ledande bensinbolag höjer priset på bensin med 20 öre per liter. Det innebär att en liter 95-oktanig bensin nu för första gången kostar över 16 kronor.

  • Så mycket mer än ett varv1:44

    Så mycket mer än ett varv

    Göteborgsvarvet är världens största halvmaratontävling med omkring 60 000 anmälda löpare. Och loppet omsätter stora summor.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -1.5%
NASDAQ-100 -0.5%
NASDAQ Composite -0.4%

Vinnare & förlorare

Saab 3%
Paradox Interactive 1.6%
Nolato 0.9%
Industrivärden -3.2%
Lundin Petroleum -3.2%
SSAB -3.3%
Uppdaterad ons 16:56
Fördröjning 15 min