Skörden räddad efter starka insatser

–Välkommen, Anna-Karin Hatt, vd på LRF. –Tack så mycket.

Vi ska tala om arbetskraftssituationen i lantbruket med anledning av coronakrisen.

Du sa redan i våras att det här inte såg så bra ut–

–och att det kunde bli brist på arbetskraft.

Nu har det gått några månader. Hur ser det ut?

När covid-19 blev en pandemi och gränserna stängdes ner–

–så såg vi att det var mycket av den utländska säsongsarbetskraften–

–som riskerade att inte kunna komma till Sverige.

Vi har jobbat hårt från LRF:s och branschernas sida.

Nu ser det ut som att stora delar av behoven inför säsongen har löst sig.

Det har krävt stora ansträngningar av företagen.

Det har också varit helt avgörande att vi har fått till ventiler–

–så att delar av den utländska ordinarie säsongsarbetskraften–

–som är upplärd och vältränad, kan komma hit.

Men det har inneburit mycket jobb för företagen.

Det har inneburit ökade kostnader för att de ska kunna ta sig till Sverige.

Man undantog säsongsarbetare inom lantbruket från inreseförbudet.

Är det en av de ventiler du pratar om?

Vi har ju ett generellt inreseförbud till EU från tredje land.

Många av de utländska säsongsarbetarna i jord- och skogsbruket–

–kommer från Öst- och Centraleuropa eller länder utanför EU.

LRF jobbade hårt för att få till en ventil eller en korridor–

–så att friska säsongsarbetare som skulle jobba i vår samhällsviktiga verksamhet–

–kunde komma hit, och det fick vi till i slutet på maj.

Det innebär att många företag nu har kunnat få hit–

–åtminstone en del av sin ordinarie upplärda säsongsarbetskraft.

Sen har man kunnat komplettera med inhemsk arbetskraft.

Man har också fått anpassa sin produktion för att få ihop pusslet.

Hur har det gått att hitta arbetskraft i Sverige?

Vi har en ganska hög arbetslöshet, så det borde inte vara omöjligt.

Det har varit en fantastisk uppslutning kring arbetskraftsfrågan från allmänheten.

Många har hört av sig och är beredda att göra en insats i jord- och skogsbruket.

Det man däremot glömmer bort är att få av de här jobben är enkla jobb.

De kräver inte högskoleutbildning, men för att kunna vara produktiv–

–i bärodling, grönsaksodling eller skogsplantering–

–behöver du vara rätt vältränad och du behöver kunna maskinerna på gården.

Det är inte fem som helst som kan gå in och göra en insats.

Men många företag har valt att komplettera med ny inhemsk arbetskraft.

Det finns en faktor som är långsiktigt utmanande–

–för trädgårdsnäringen och grönsaksproduktionen.

Vi skulle gärna öka den produktionen i Sverige–

–men jobben ute på fälten och i växthusen är säsongsjobb.

Det är jobb som du kan ha i fem månader, eller sju månader, som längst.

Det är få svenskar som klarar sig på att bara jobba ett antal månader om året.

Det är skälet–

–till att det vore väldigt välkommet om fler svenskar vill utbilda sig–

–och att ta de här jobben framöver. Vi välkomnar det.

Men vi kommer också att behöva ha en del utländsk säsongsarbetskraft–

–för att kunna fylla behovet och öka produktionen framöver.

Det vill vi göra för att kunna producera mer livsmedel i Sverige.

Det har framförts kritik, bland annat från facket.

De jobben ska inte ha tillräckligt goda villkor för att locka svenska arbetare.

Vad säger du om det?

När det gäller anställningsvillkor, alltså lön och försäkringar–

–så är det här jobb till kollektivavtalade villkor.

Det är inte problemet. Den diskussionen är faktiskt missvisande.

Säsongsjobb är inte tillsvidarejobb 12 månader om året.

Du kan skörda tomater när tomaterna växer i växthuset i 5-6 månader.

Du kan delta i grönsaksproduktionen under den del av året som grönsaker odlas.

Resten av året kan man inte försörja sig på det.

Det ger en strukturell utmaning.

I Sverige är det svårt att leva på att bara ha ett jobb under en del av året.

Det är därför den cirkulära migrationen, som säsongsarbetarna är en del av–

–faktiskt är viktig både för Sverige och stora delar av Europa.

Den är också viktig för de länder som de kommer ifrån.

De som kommer hit och får jobb till kollektivavtalad lön en säsong–

–tjänar mycket mer här än de skulle göra i sina hemländer.

De tar med sig de resurserna hem och bidrar där till välståndsutvecklingen.

Hur ser du på prognosen framåt, då?

Det kommer en bärsäsong, bland annat. Hur ser den ut?

LRF organiserar dem–

–som odlar grönsaker och bär, alltså jordgubbar och så.

Vi har inte de företag som ägnar sig åt vilda bär hos oss.

Det vi ser är att de flesta av våra medlemmar har lyckats lösa sitt behov.

De har med stora ansträngningar lyckats få tag på den arbetskraft de behöver.

Men jag vet via samarbetet i livsmedelskedjan–

–att när det gäller vilda bär, så har de företagen det jättesvårt.

Det har varit många thailändska bärplockare som har kommit till Sverige.

Thailands regeringen har beslutat–

–att deras medborgare inte ska få resa ut och säsongsjobba i Sverige.

Men det är inte LRF:s medlemsföretag, utan de ligger utanför vår sektor.

Men där kommer det sannolikt att bli tufft framöver.

Hur tycker du–

–att de gröna näringarna har klarat coronakrisen på det stora hela?

Vi har klarat det bra. Vi har haft utmaningar med arbetskraftsförsörjningen–

–men också med att säkra leveranserna av utsäde, gödning och annat–

–till och från gårdarna och till och från livsmedelsförädlingen.

Men så här långt kan vi vara stolta.

Tack vare bra samarbete inom livsmedels- kedjan, regeringen och myndigheterna–

–så har vi lyckats lösa de problem som uppstått.

Det är väldigt få hyllor som har gapat tomma i de svenska livsmedelsbutikerna.

Det har förekommit viss bunkring av toapapper, vetemjöl, jäst och kardemumma.

Det har väl bakats många kanelbullar, kan man tänka sig.

Men på det stora hela har livsmedelsförsörjningen fungerat.

Den lärdom vi behöver dra–

–är att det bara är hälften av det vi svenskar äter som produceras i Sverige.

Vi är extremt känsliga för störningar i varuflöden.

Vi behöver öka svensk livsmedelsproduktion–

–för att bygga oss starkare inför nästa kris och klara påfrestningen.

–Stort tack för att du var med i EFN. –Tack så mycket.

Företag inom skogs- och lantbrukssektorn befarades få stora problem i och med coronakrisen. Detta då utländska säsongsarbetare väntades få det svårt att ta sig till Sverige. Farhågorna visar sig ha varit överdrivna.

LRF:s vd Anna Karin Hatt berättar att efter hårt arbete från organisationen och från medlemsföretagen har det i de flesta fall löst sig. Men det har inneburit mycket jobb och stora kostnader för företagen.

Utländska säsongsarbetare inom lantbruket har fått undantag från inreseförbundet, företagen har anpassat sin produktion och vissa företag har kompletterat de utländska specialisterna med svensk arbetskraft.

Företag som arbetar med vilda bär, som inte ligger inom LRF:s ansvarsområde, förväntas dock få stora problem.

Redaktör: Jonas Harrysson

  • Vi ses igen i augusti!1:26

    Vi ses igen i augusti!

    Vi på EFN vill tacka för en händelserik vår. Nu laddar vi batterierna och återkommer med nya tag i augusti!

  • Batterier återvinns med unik teknik3:42

    Batterier återvinns med unik teknik

    Forskare på Chalmers har utvecklat en ny teknik för att återvinna dyra metaller i batterier. Ett samarbete har inletts med batterijätten Northvolt.

  • Hon tar pulsen på Göteborgs näringsliv5:42

    Hon tar pulsen på Göteborgs näringsliv

    Trots coronapandemin fortsätter Linda Larsson att intervjua västsvenska näringslivsprofiler i Göteborgspodden. Sedan starten i februari 2018 har företagsledare delat med sig av både framgångsfaktorer och misslyckanden.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.6%
NASDAQ-100 0.7%
NASDAQ Composite 0.6%

Vinnare & förlorare

Avanza 3.6%
Karo Pharma 3.2%
Embracer 2.3%
Wihlborgs -3.6%
Ericsson -3.6%
Fabege -4%
Uppdaterad tis 17:35
Fördröjning 15 min