Skogen blir klimatpolitik på EU-nivå

Trots att EU inte har mandat att lagstifta om skog–

–verkar EU-kommissionen få inflytande över skogsnäringen–

–när skogen blir en del av klimatpolitiken.

Förslaget innebär att kommissionen kan få rätt–

–att besluta om en referensnivå–

–för hur mycket skog medlemsländerna får avverka–

–inom ramen för hur mycket utsläpp man får göra.

Per Lindvall, vad är det som händer med skogen?

EU har väldigt ambitiösa mål för klimatpolitiken.

Tidigare har man mest tittat på utsläpp.

Markanvändningen är unik. Där tar man även upp koldioxid.

Det har man gjort, och EU vill säkra att man fortsätter.

Det får konsekvenser för hur man bedriver skogsbruk.

Vi lyssnar på vad branschföreträdare säger om förslaget.

I grunden är det bra att markanvändningen–

–kommer med i skogspolitiken.

Det kritiska här, är om man sätter referensnivåer–

–som är historiska bakåt i tiden–

–och enbart utgår från avverkningsnivån.

Europas skogar växer väsentligt mer än det som avverkas.

Ändå läggs ett förslag–

–som begränsar medlemsländernas möjligheter–

–till fortsatt utveckling och utökning av avverkningen–

–i relation till tillväxten.

Begränsningen bygger på historisk avverkning.

FN:s klimatpanel ser i stället–

–att aktivt skogsbruk och produktion av trä, pappersmassa–

–energi och nya produkter, är bäst för klimatet.

Då väljer EU ett förslag som begränsar de möjligheterna.

Branschen verkar enig. Det är viktigt att skogen tas med–

–i klimatpolitiken, men man vill hemskt gärna–

–att referensnivån baseras på framtidsutsikter. Varför?

Det historiska ger en väldigt statisk bild.

Skogens förmåga att absorbera koldioxid–

–beror på hur man sköter skogen.

Naturskogar är inga nettoupptagare av koldioxid.

Det förutsätter att man har ett aktivt skogsbruk–

–och växande skog.

Vi kan se på relationen mellan tillväxt och avverkning–

–sen 1956. Vad kan vi dra för slutsatser av grafen?

Att man har avverkat mindre än vad tillväxten är.

Det beror också på skogens åldersstruktur.

Om man inte gör nåt och bara låter skogen stå–

–så kommer förmågan att ta upp koldioxid att sjunka.

Man måste ha ett uttag av skog–

–för annars ruttnar den ner och då frigörs koldioxiden.

Branschföreträdarna talade om en form av paradigmskifte.

Från att ha sett skogen som en källa för tillväxt–

–och som källa för biobränsle–

–så ser man den nu som kollager. Berätta.

När man ser den här skillnaden–

–så ser man att skogen är en viktig kolsänka.

Då vill man extrapolera kurvorna–

–men det beror på hur man sköter skogen.

I Sverige, med vår typ av skogsbruk–

–har vi mycket medelålders skog–

–som är mellan 40 och 60 år.

Den växer väldigt kraftigt och absorberar mycket koldioxid.

Men om 20 år börjar dess förmåga att binda koldioxid avta.

Om man då inte får plocka ut den–

–påverkar man möjligheten till framtida inlagring.

All avverkning över det här taket–

–kommer att bokföras som nettoutsläpp–

–om man inte vidtar andra åtgärder. Vad för åtgärder?

Om man inte får en nettouppbyggnad–

–utan en sjunkande inlåsning av koldioxid i träd–

–måste andra sektorer kompensera för det.

Då kan det bli restriktioner för transporter–

–och små industrier som inte omfattas av utsläppshandeln.

Det kan få konsekvenser för andra delar av ekonomin.

Hur påverkar det tillväxt och jobb?

Ja, det får ju framtiden utvisa.

En del menar att det driver utvecklingen–

–att man är mer miljövänlig. Att det driver investeringar.

Men konsekvensen kan bli motsatt: att man stryper ekonomin.

Vad är positivt med förslaget?

Man ser att skogen...

Man måste ändå vara pragmatisk.

Att man tar med det här och ser att man har ett område–

–som kan bidra till att sänka koldioxidhalten i atmosfären.

Men vi måste vårda den på rätt sätt och inte låsa oss–

–så att det inte blir så–

–att man inte utnyttjar potentialen fullt ut.

EU är rädda för att länderna, om de sätter egna gränser–

–skulle underminera hela klimatarbetet.

Det kan vara bra med en viss press på länderna–

–men man måste vara pragmatisk–

–så att man inte hittar nån suboptimal lösning.

Tack, Per.

EU-kommissionen kan få rätt att besluta om en referensnivå för skogsavverkning i varje medlemsland. Under onsdagen röstar EU-parlamentet om huruvida referensnivån ska baseras på historiska nivåer eller framtidsutsikter, och svenska företrädare för skogsnäringen förespråkar framtidsutsikterna.

Stina Ollila pratar med Per Lindvall om vad vi kan dra för slutsatser.

  • Sverige bland de sämsta på AI2:00

    Sverige bland de sämsta på AI

    Ishtar Touailat, innovationschef på Tieto, menar att Sverige ligger efter i utvecklingen av artificiell intelligens och att många inte har möjlighet att ta del av de framsteg som görs.

  • Nu är bensinen rekorddyr1:43

    Nu är bensinen rekorddyr

    Ledande bensinbolag höjer priset på bensin med 20 öre per liter. Det innebär att en liter 95-oktanig bensin nu för första gången kostar över 16 kronor.

  • Så mycket mer än ett varv1:44

    Så mycket mer än ett varv

    Göteborgsvarvet är världens största halvmaratontävling med omkring 60 000 anmälda löpare. Och loppet omsätter stora summor.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -1.4%
NASDAQ-100 0.9%
NASDAQ Composite 0.6%

Vinnare & förlorare

Saab 2.6%
Nolato 1.5%
THQ Nordic 1.4%
Hansa Medical -2.9%
Industrivärden -3%
Dometic Group -3%
Uppdaterad ons 17:35
Fördröjning 15 min