”Skattesystemet håller på att krackelera”

Det franska valet visade åter–

–att den politiska kartan ritas om i många västländer.

Helt nya frågor engagerar väljarna–

–och partier långt till höger vinner terräng.

Det vet vi väl och att drivkrafterna är missnöjda väljare.

Men hur agerar dessa väljare på andra områden–

–som när det gäller att betala skatter?

Det pratar vi om med Niklas Ekdal.

I en färsk krönika skriver du–

–att ett sätt att förklara de dramatiska strömningarna är–

–att det handlar om att väljarna vill straffa politiker.

Hur menar du då?

Vi är vana vid att väljare röstar i sitt eget intresse–

–att man vill ha trygghet, jobb och välfärd–

–och att man röstar på den som kan ge det.

Lite så har politiken funkat sen 1945.

Nu ser vi nåt annat som är väldigt svårt att tolka.

Det finns kanske en så stor bitterhet och frustration–

–att man röstar mot sitt eget intresse.

Man är beredd att betala ett pris–

–för att få nån annan att lida.

Det handlar om att sparka uppåt–

–mot eliten: EU, finansbranschen och medierna.

Och det handlar om att sparka neråt–

–mot fripassagerare, brottslingar, flyktingar...

Le Pen, Wilders, Trump och Åkesson–

–blir lite handelsresande i bestraffning.

Det är kärnan i deras affärsidé.

Du gör också en intressant koppling.

Förr när man ville ha välfärd–

–var man ju motiverad att betala skatter.

Men nu kan de nya drivkrafterna förändra skattemoralen.

Hur menar du då?

Välfärden är under ett enormt tryck av strukturella skäl.

Det blir hela tiden dyrare med arbetskraft.

Det är svårt att bemanna den.

Det är underskott på lärare, specialistsköterskor och så.

Men i politiken har vi enorma förväntningar på välfärden.

Man kan ganska lätt räkna ut att möjligheterna–

–att leva upp till förväntningarna i ett land som Sverige–

–kommer att vara väldigt små framöver.

Vi kanske bara har sett början.

Det här med bestraffning är intressant med skatter också.

Man är beredd att betala skatt om andra gör det–

–och vi har haft ett högt förtroende–

–för institutionerna och grannarna.

Men här finns en rad faktorer som pressar på–

–och kan få det att krackelera.

Så det kommer att krackelera?

Det pratas mycket om samhällskontraktet.

Vi betalar så länge vi får nåt tillbaka. Luckras det upp?

Ja, av en massa olika skäl.

Dels för att glappet blir för stort–

–mellan förväntningar och vad välfärden kan leverera.

En logisk revolution vore en sorts skatterevolt.

Det har vi sett i USA.

Där har man inte förtroendet för stat och överhet.

Man avstår mindre när man inte får det man förväntar sig.

Det ser vi inte i Sverige och Frankrike–

–som har väldigt högt skattetryck.

Där ser vi snarare att man reagerar med–

–att höja skatterna ännu mer för att möta krisen–

–eller jaga syndabockar och straffa nån–

–för att systemet inte levererar vad man vill.

Den bestraffningen kan ske uppåt och neråt.

När drivkraften är att vara arg på nån–

–då struntar man i skatten?

Då handlar det mer om psykologi–

–än om ideologi som vi har varit vana vid–

–när man ska tolka vart opinionerna är på väg.

Valet i Frankrike. Alla drog en suck av lättnad över–

–att Marine Le Pen bara fick 21 %.

Då har det hänt nåt. En fullblodsrasist.

Men den andra sidan då? Alla som Macron och Annie Lööf–

–i mottrenden, som är för globalisering och öppna gränser.

Trudeau i Kanada.

Deras ekonomiska politik analyseras inte lika mycket.

Finns det populism där?

De vill ju sänka bolagsskatten–

–men vill ha kvar välfärden.

Alla politiker är populister i nån mening.

Såtillvida att man bjuder över mer än man kan leverera–

–och försöker knyta an till folks förväntningar.

I den meningen är Lööf och Macron också populister.

Men skillnaden mellan att försöka lösa problem–

–eller att helst vilja se nån annan lida–

–vilket är populismens kärna.

Man söker en stark ledare som klämmer åt nån annan–

–snarare än att lösa problemet.

Det är att gå för långt att kalla dem populister.

Ja, med en strikt definition.

Om man nu menar att populism är dåligt.

En del pratar om en god populism–

–och att man måste knyta an till vad folk pratar om–

–och vilka problem de har.

Men viljan att lösa verkliga problem–

–kontra viljan att klämma åt nån annan–

–är lite kärnan i den moderna politikens motsättning.

Tack så mycket, Niklas.

Skattesystemet håller på att krackelera.

Läs gärna hela Niklas Ekdals krönika på efn.se.

Tack för det.

Det franska valet visade återigen att den politiska kartan nu snabbt ritas om i många västländer. Det är helt nya frågor som engagerar väljarna och partier långt till höger vinner snabbt terräng. Det här vet vi – precis som drivkrafterna: missnöjda och arga väljare. En mindre diskuterad fråga är hur dessa väljare agerar på andra områden.

Pontus Herin intervjuar Niklas Ekdal, EFN.

  • Sverige bland de sämsta på AI2:00

    Sverige bland de sämsta på AI

    Ishtar Touailat, innovationschef på Tieto, menar att Sverige ligger efter i utvecklingen av artificiell intelligens och att många inte har möjlighet att ta del av de framsteg som görs.

  • Nu är bensinen rekorddyr1:43

    Nu är bensinen rekorddyr

    Ledande bensinbolag höjer priset på bensin med 20 öre per liter. Det innebär att en liter 95-oktanig bensin nu för första gången kostar över 16 kronor.

  • Så mycket mer än ett varv1:44

    Så mycket mer än ett varv

    Göteborgsvarvet är världens största halvmaratontävling med omkring 60 000 anmälda löpare. Och loppet omsätter stora summor.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -1.4%
NASDAQ-100 0.9%
NASDAQ Composite 0.6%

Vinnare & förlorare

Saab 2.6%
Nolato 1.5%
THQ Nordic 1.4%
Hansa Medical -2.9%
Industrivärden -3%
Dometic Group -3%
Uppdaterad ons 17:35
Fördröjning 15 min